Citat:
Som du kanske såg kom jag att bre ut mig ännu mer i ett lite senare inlägg när jag hakade på en annan meldlems fråga om det här med autism.
Det gick lite snett och jag ber denne om ursäkt med förklaringen att "varav hjärtat är fullt bubblar munnen". Där blev vi ganska ense om vissa nyanseringar, men de räckte kanske inte till? Fråga gärna mera, men jag vill föröska undvika att det här förvandlas till en tråd om autism.
Mellan nattens händelser och nu har en annan trådare påminnt om ett twitterinlägg som var skrivet med stor värme. Som jag läste det, så hade OH varit till stort stöd för studenten; hen kände sig sedd och förstådd och uppmuntrad. Hen uppfattaded OH som varm och kärleksfull och han hade förhoppningsvis betytt mycket för hens självförtroende.
Denna typ av känslighet kan lika gärna finnas på ytterkanten av autismspektret som bland "normala" (även jag undrar ibland vad "normal" ska betyda)
Det händer ofta att autister har lättare att förstå varandra. Deras lite plattare, mer konkreta språkbruk, som uttrycker en lite mer distanserad syn på världen, fungerar bättre dem emellan.
Nu har jag redan pratat för mycket, så jag går direkt till mål: det här blir ett så häftigt nyansernas finlir att man inte bara kan lägga ut en mall eller ett raster och placera frågan med svaret på en viss plats om man inte känner personerna väldigt väl - då står man en bättre chans. Perfekt kan det inte bli ...
Det gick lite snett och jag ber denne om ursäkt med förklaringen att "varav hjärtat är fullt bubblar munnen". Där blev vi ganska ense om vissa nyanseringar, men de räckte kanske inte till? Fråga gärna mera, men jag vill föröska undvika att det här förvandlas till en tråd om autism.
Mellan nattens händelser och nu har en annan trådare påminnt om ett twitterinlägg som var skrivet med stor värme. Som jag läste det, så hade OH varit till stort stöd för studenten; hen kände sig sedd och förstådd och uppmuntrad. Hen uppfattaded OH som varm och kärleksfull och han hade förhoppningsvis betytt mycket för hens självförtroende.
Denna typ av känslighet kan lika gärna finnas på ytterkanten av autismspektret som bland "normala" (även jag undrar ibland vad "normal" ska betyda)
Det händer ofta att autister har lättare att förstå varandra. Deras lite plattare, mer konkreta språkbruk, som uttrycker en lite mer distanserad syn på världen, fungerar bättre dem emellan.
Nu har jag redan pratat för mycket, så jag går direkt till mål: det här blir ett så häftigt nyansernas finlir att man inte bara kan lägga ut en mall eller ett raster och placera frågan med svaret på en viss plats om man inte känner personerna väldigt väl - då står man en bättre chans. Perfekt kan det inte bli ...
Med all respekt, också för kunskapens landvinningar kring autismspektrat, men det finns stora risker för en total nivellering och skrämmande arrogans om man ska dividera på det här sättet om det här och liknande fall, utanför en ömsesidigt ansvarig diagnossituation mellan läkare och patient. Åldern på patienten spelar då ingen roll.
Allt och inget är autism i alla väder och hit och dit, på "yttersta marginalen". Denna skenbara omtänksamhet är inget annat än mental kolonisering och kvacksalveri.
Dessutom har det sannolikt inget att göra med detta fall, och det tillhör med stor säkerhet ett område som inte kan dokumenteras eller fastslås. Ni kan lika gärna diskutera hur lång lugg HB hade vid döden.
Visst är det bra att folk kan få reda på att det de upplever kan vara en dysfunktion som kan bearbetas, men sannolikt har vården redan ordning på de flesta. Det hör ju inte hit heller.
Jag tror ju familjen ifråga kan ha behövt både det ena och det andra från samhället, för att kunna ta bra och bättre ställning, men sannolikt inte glada autismdiagnoser från löst folk. Ssk inte ovanpå döttrarnas ev. ME-diagnoser.
Jag tycker ni kunde sälja era "pulver" på annan plats. Familjen hade sannolikt behövt en handfast och hållbar och långsiktig respons från samhällets sida. Inte cocktaildjur och kortkonster från gatumånglare.
Det är sånt som gör folk inbillat sjuka.
Diagnoser flaxar inte omkring i luften på känn, de fastställs mellan läkare (läkarvetenskapen) och patient. Som skuld tillskrivs den skyldige i domstol. Inte av "pöbeln", som vid en lynchning.
__________________
Senast redigerad av Lonnrot 2018-02-24 kl. 15:14.
Senast redigerad av Lonnrot 2018-02-24 kl. 15:14.