För att inte ens nämna hur mästerligt Peele, under filmens gång, ger ut flertals ledtrådar om tvisten som man inte märker första gången gången man ser filmen.
Rekommenderar att man ser den igen just för den anledningen.
Otroligt smidigt gjort.
Eller hur. Det är sånt som blir lite "ahaa" när man samlar tankarna efter filmen. Lysande.
Såg Aronofskys senaste för ett par dagar sedan och har inte riktigt kunnat hitta några vettiga ord att beskriva vare sig filmen eller mina känslor för den. Lawrence & Pfeiffer är riktigt bra, Bardem är inte dålig men inte heller lika bra som han kan vara. Nej. Jag vet fortfarande inte vad jag ska skriva om den här filmen. Det går inte. Men tänk er en blandning av Polanskis Rosemary's Baby, von Triers Antichrist och någon Buñuel-film så kanske ni blir lite klokare (eller inte, förmodligen inte). Betyget blev en sexa inledningsvis men frågan är om inte filmen förtjänar en sjua. Jag kan dock tänka mig att filmen är en riktig vattendelare, som för många inte alls kommer gå hem.
[b]7/10
Jag skulle även säga att filmen har likheter med Funny Games. Överlag tycker jag att mother! var bättre än den närmast föregående Noah, men det är inte en av Aronofskys bättre filmer.
Den första officiella Bondfilmen som blev startskottet för, den kanske, mest framgångsrika filmserie världen hittills skådat.
En agent skickas till Jamaica sedan brittiska underrätyelsetjänstens kontakt tystnat.
En riktigt trevlig film med agenter och biljakter, ja, allt man kan önska sig.
Amerikanarna är bekymrade över att någon stör deras rymdraketer, man kan undra lite vad syftet är med det, om det verkligen motiverar en jättedyr anläggning på Crab key.
Här förekommer också favoritfrasen, - You had your six shots.
Radioaktiviteten var inte lika farlig förr, det gick att tvätta bort med lite tvål och vatten.
Och drakar drevs med diesel
Naturligtvis löser Bond det hela, och spränger skurkens anläggning i småbitar.
Håller fortfarande att se 3+/5
Och en mängd fina bilar, 315 Classic, Anglia, Hillman minx, Oldsmobile 88, och inte minst professor Dents eminenta Vauxhall cresta.
James Bond kör en Sunbeam alphine, om ni har undrat.
I ett krisläge behöver familjen någon som håller ordning på de tre barnen. Morföräldrarna kallas in, till barnens förskräckelse.
En sån här generationsfilm där lustigheterna, om det nu finns några, ligger i de äldres oförmåga att förstå sig på moderniteterna i dotterns hus, samt den yngre genertionens illa fungerande uppfostringsmetoder.
Ja... vad ska man säga? Den kändes rätt medioker och jag har väldigt svårt och se vart den får sin oscar buzz ifrån? Storyn har man ju sett innan likså de olika karaktärstyper. Inte mycket jag kan relatera till heller som en vanlig snubbe i Sverige. Långtifrån en dålig rulle men den placerar sig rätt i mitten vilket gör mig besviken. Skulle gärna vilja höra era åsikter om filmen eftersom jag sett att många väljer att värderar den högt.
Ja... vad ska man säga? Den kändes rätt medioker och jag har väldigt svårt och se vart den får sin oscar buzz ifrån? Storyn har man ju sett innan likså de olika karaktärstyper. Inte mycket jag kan relatera till heller som en vanlig snubbe i Sverige. Långtifrån en dålig rulle men den placerar sig rätt i mitten vilket gör mig besviken. Skulle gärna vilja höra era åsikter om filmen eftersom jag sett att många väljer att värderar den högt.
Betyg: 5/10
Jag tyckte den var bra, tror jag gav 7/10 i betyg.
8.0 / 10 på IMDB? Jag förstår att många gillar hela Marvel-industrin som pågår, men.. Verkligen?
Filmen kan hjälpa till att introducera en yngre publik för Led Zeppelin (vilket är bra). Skådespelare av rang är med i större och mindre roller vilket är lite kul.. Cate Blanchett, Anthony Hopkins, Idris Elba, Jeff Goldblum, Matt Damon m.fl. Men inte ens det räddar hur medioker denna film är.
Jag har inget emot Chris Hemsworth eller Tom Hiddleston som skådespelare överlag, men deras hat-kärlek broderskap är mest förutsägbart och tråkigt att titta på. Istället för att bygga upp en riktig handling så är det scenbyte oftare än vad det är dialoger (okej, mild överdrift.. Men just det MILD). Antingen är saker så slumpmässiga eller förutsägbara att "wow"-faktorn eller överraskningsmomentet försvinner väldigt snabbt inom filmen. Många karaktärer finns och det händer mycket, men inlevelsen förblir låg.
Som alla Thor-filmer är det något seriöst och farligt som händer, men här slängs humor in som väldigt sällan fungerar över huvudtaget. Det dödar mest det som, åtminstone, en yngre publik kanske finner häftigt. Jag tror ärligt talat hur många amatörer som helst skulle kunna lägga in bättre skämt med bättre timing. Jag log smått åt ett skämt under filmen som är över två timmar lång.
Jag tycker alla Thor-filmerna varit mediokra som bäst, men med tanke på hur mycket pengar som ligger bakom detta och hur lite/dåligt dom lyckas använda alla dessa skådisar som KAN BÄTTRE måste jag ge denna film ett steg lägre än tidigare filmer. Även om du gillar Marvel-filmerna kan du skippa denna.
Här har vi en modern actionrulle som gör många rätt.
Tempot är högt och det dröjde inte lång tid in i filmen förrän jag satt fastklistrad. Den är inte överdrivet komplicerad och använder dagens "situation"/"miljö" på ett bra sätt. Actionscerna känns ofta autentiska (hur nu autentiskt action kan bli) och lite humor slängs in som fungerar ganska bra.
Filmen är intensiv och lagom lång. Likt många klassiska actionfilmer tar den inte sig själv på för stort eller litet allvar utan gränsen ligger rätt på. Jag tror inte att denna någonsin kommer klassas som en klassiker, men för den som vill ha en stabil actionrulle som inte är alltför känd kan denna vara något för dig. Att en del är på franska gör inget utan känns nästan välkommet ifrån alla amerikanska / brittiska klichéer. Tummen upp!
