Citat:
Det stämmer att dom vattenlösliga vitaminerna påverkas, men detta är marginellt. Varken homogenisering eller pastörisering har negativ påverkan på näringen i mjöken, det påverkar inte proteinet eller fettet.
Vill du fortsätta hävda detta så hänvisa till källa för ditt påstående.
Vill du fortsätta hävda detta så hänvisa till källa för ditt påstående.
https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://stud.epsilon.slu.se/8488/1/sapieja_a_150916.pdf&ved=2ahUKEwic0ILz2qrZAhUCshQK HYZlCu8QFjAAegQIDxAB&usg=AOvVaw3wke0pwMxrR02NDU41o 6SD
http://www.jonasbergqvist.se/mjolkprodukter
Källa 1.
Och lite citat för att göra det lätt:
"Pastörisering är en värmebehandling där mjölken hettas upp till hög temperatur under kort tid i syfte att avdöda oönskade mikroorganismer. Lågpastörisering är vanligast och används på all konsumtionsmjölk i Sverige. Mjölkfett, mineraler, laktos och kasein påverkas inte i någon större grad av lågpastörisering. Vassleproteiner påverkas i liten grad där endast en liten andel förändras. Sammanfattningsvis har lågpastörisering ingen eller väldigt liten påverkan på de flesta komponenterna i mjölken, vitaminer kan dock brytas ner i olika grader. Den värmebehandling som kan ge väsentliga förändringar hos mjölk är UHT. Vid UHT-behandling denaturerar en större andel vassleprotein än vid lågpastörisering, detta leder till kokt smak hos mjölk som är en icke önskvärd effekt som bidrar till att konsumenter i Sverige väljer bort dessa produkter. Inga studier kunde hittas på huruvida pastörisering påverkar biotillgänglighet av mjölkens näringsämnen. Homogenisering är en metod som används med syfte att förhindra gräddsättning hos mjölk, mjölkens pressas med högt tryck genom en mycket smal spalt vilket resulterar i att fettkulornas storlek reduceras. Homogenisering leder till förändringar hos mjölkens fett och protein. MFGM slås sönder och fettkulorna får nya komponenter bundna till ytan, främst kaseiner som binder in och kompletterar där MFGM inte räcker till då kontaktytan hos fettkulorna ökar. Behandlingen påverkar inte mjölkens komponenter i någon större grad och bidrar inte till några oönskade sensoriska förändringar. Homogenisering anses påverka upptag av fett och protein positivt till följd av finfördelning av näringsämnena. Behandlingen anses inte påverka laktosintolerans och mjölkproteinallergi, förutom i några fall där barn med mjölkproteinallergi visade på mer symptom vid intag av homogeniserad mjölk. Effekter på sjukdomar och allergitillstånd är ett ämne där vidare studier bör genomföras för att man ska kunna fastställa dess påverkan."
Källa 2.
"Pastörisering och mjölkens näringsvärde
Det finns en del studier som tittat på vad som händer med näringsvärdet i mjölken vid pastörisering. Det är exempelvis visat att mängden av vitamin B och C minskar, men denna minskning anses inte alltid vara av praktisk betydelse. I en studie ses att vitamin B12 minskar i mängd (15). En del andra studier visar att mängden av flera fettlösliga vitaminer och mineraler inte minskar vid pastörisering. Sammantaget finns det alltså bevis för att en del näringsämnen minskar i mängd efter pastörisering, men det är förmodligen inte den effekten som ger de största negativa effekterna. Till försvar för pastörisering hörs ofta argumentet att näringsvärdet i mjölken bibehålls eller försämras enbart marginellt.
Den stora negativa effekten av pastörisering är förmodligen att en rad olika bioaktiva ämnen förstörs rent kemiskt. En studie visar exempelvis att vassleproteinet förstörs vid ultrapastörisering, även till viss del vid lågpastörisering och homogenisering (16). Proteiner börjar nämligen denaturera redan vid ca 45 grader, vilket betyder att de ändrar kemisk form och inte längre har samma mottaglighet i kroppen. Mjölk innehåller vidare en rad olika nyttiga bakterier. Det kan ses som att opastöriserad mjölk har ett inbyggt skydd mot att vissa bakterier tar överhand utan mjölken reglerar sin jämvikt automatiskt. Lactobaciller producerar enzymer, till exempel enzymet laktas och att pastöriseringen dödar de nyttiga lactobacillerna är huvudtesen varför laktosintoleranta personer tål opastöriserad mjölk bättre än pastöriserad."
Så att säga att det inte påverkas alls är att ljuga. Ja, lågpastöriserad påverkar mindre än hög men faktum kvarstår. Och som jag sa tidigare så är det värsta att man inte endast tar död på de patogena bakterierna, utan att även de goda lacto dör.
Läsvärt:
http://www.gp.se/nyheter/göteborg/mjölkbonde-får-stöd-av-bakterieexpert-1.3721834
http://www.gp.se/nyheter/göteborg/mjölkbonde-får-stöd-av-bakterieexpert-1.3721834
Hoppas även du inser att allergi är en av de sjukdomar som växt mest de senaste 50 åren eller så.
Tror 20-25 procent har allergi idag i Sverige. 1950 var det <1% om jag inte minns fel.
.
.