Bostadsbubbla i Sverige?

9 138

Det kan man ju räkna på. Inte så svårt. Finns flera olika sätt. Jag kan ge exempel med annuitetslån.

Pris 3000000. Initialt lån också 3000000. Färdigbetalt om 40 år. Ränta 1.6%.

Att betala till banken per månad i 40 år blir då 7757 kr. Nu finns dock ytterligare kostnader.
Låt oss ta avgiften från den här för att estimera taxor yttre underhåll mm. 2123 kr/månad. https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-3,5rum-sigtuna-staden-sigtuna-kommun-skolbacken-15-b-11726255

Nu är vi uppe i 7757+2123= 9880 kr

Uppdelat på två personer blir det 4940 per person och månad.
Har dom ca medellön så är utgift för boende ca 23% av disponibel inkomst. Och då ingår sparande.

När de fyller 65 försvinner således 7757 per månad och huset är avbetalt.

-----------------------------
Nu hamnar vi dock i ett litet bryderi här. På det här sättet kommer parets barn att ärva 3 MSEK av föräldrarna.

Ska vi vara riktigt fair i beräkningen så bör vi då räkna med att också paret ärver sina föräldrar. Eller hur?
Dvs vid ca 55 år så trillar det in 3 MSEK till detta par.

Och då kan man fråga sig om dom ska köra med amortering på det där viset. Kanske skall dom köra amorteringsfritt fram till 55.

Fö kan man fråga sig varför föräldrarna skall överföra så mycket till barnen. Varför kan inte föräldrarna få konsumera upp sina inkomster. Jag brukar ställa den här frågan till de som gormar om att föräldrarna skall spara ihop enorma belopp. (Dvs vara skuldfri på bostaden). Men jag får aldrig några vettiga svar.

Fast är meningen bara att arvet ska vara stort till de efterföljande? Med tanke på troligen ett obefintligt eller i alla fall långt ifrån värdigt pensionssystem, så kommer man ju vara tvungen att vara så obelånad som möjligt för att kunna bo kvar i sitt hus på ålderns höst.

Alpha101

Betänk följande alternativ:

Herr X konsumerar sin januarilön i februari, sedan konsumerar han sin februarilön i mars etc. På detta sätt lever herr X skuldfritt.

Herr Y lever upp sin januarilön i januari, och han lever upp sin februari i februari. På detta sätt lever herr Y ständigt skuldsatt och betalar räntor.

Vem lever smartast?

Om en generation lämnar över ett boende till sina barn, så kan dessa i sin tur lämna över ett boende till sina barn. På detta sätt lever de skuldfria i generation efter generation och betalar inga räntor. Är inte det en smart idé? Alla ekonomiskt sinnade bönder har levt så med sina gårdar. Skuldfri gård går från generation till generation.

Men (storstads)svensken har klantat till det för sig. Han ska ha allt här och nu, och även så mycket han kan av framtida intäkter. Och där har vi bubblan.

Där ser man hur räntan stiger fram till 91. Den både stiger mycket och är hög.
Ändå stiger bostadspriserna.

Vi har också en ca 3 år lång period vid 2005 där räntan stiger och bostadspriserna stiger.

Detta borde falsifiera vanföreställningen om nominell räntas betydelse.

Bostadspriserna stiger oavsett om räntan är hög eller låg, och oavsett om räntan stiger eller faller.

Skälet till att du undrar det är kanske att det är en aspekt av sveriges nuvarande och framtida välfärd som av någon anleding inte diskuteras särskilt mycket offentligt. Kanske för att det skulle skapa olustkänsla och magknip hos SVT-tittarna.

Om du lämnar efter dig en förmögenhet (även en blygsam sådan) ger du din avkomma ett försprång i livet. Det är inte bara en egoistisk angelägenhet för dig och din avkomma. På lång sikt är det en sammhällsvinst att en någotsånär stor del av befolkningen i tidig ålder kan studera, investera, ha råd att misslyckas i livet några gånger för att sen i kanske 30-årsåldern i verklig mening bli framgångsrika och produktiva.

Med förebehåll för att jag inte är historiker så tror jag mig veta att ett av skälen till att Sverige kunde bli mer industrialiserat och välmående än Norge (innan oljan) var att det i Sverige fanns ett antal familjer med tillräckligt kapital för att investera i landet.

Att starta vuxenlivet på noll är säkert jättebra för att bygga karaktär men ger inte lika mycket utrymme att utveckas till att bli netto-skattebetalare eller bidra produktivt på annat sätt. Sen i 40- eller 50-årsåldern får man kanske nöjet att gnabbas med syskonen om päronens gamla kåk, men då har tåget liksom redan gått.

Så vi har alltså 3-4 år där din teori stämmer, sen har vi 10-15 år där i princip alla andras teori stämmer.
Du kan verkligen ingenting om ekonomi vilket du bevisar gång på gång.

Det finns väl ingen som förnekar att inte bopriserna kan gå upp samtidigt med reporäntan, om man befinner sig i en rödglödgad högkonjunktur som 88-91 och 05-07. Boomen före fastighetskrisen berodde också på ännu mer lättfotade ränteavdragsregler än idag som givetvis eldade på den dåvarande bubblan.

På liknande sätt kan givetvis bopriserna falla samtidigt som reporäntan sänks (eller paniksänks). För övrigt får man tänka på att låntagaren inte betalar reporänta på lånet, utan en marknadsränta. Alla jämförande grafer bör ta det i beaktande.

Så vitt jag vet är alla bostadslån på marknaden också baserade på nominell ränta, men Beta kanske har någon specialvariant med realränta som gör att han känner sig så trygg? Det kan ju vara en tröst - om räntan på det rörliga lånet springer upp till säg 8% - att få veta att man betalar 10% i årliga prishöjningar på mat och bensin. Realräntan är ju minus 2!!

Men han kanske menar att löneökningarna också är 10%? Ja, lycka till med det. Om man nu har ett jobb i den lågkonjunktur som följer i spåren av räntehöjningen.

Han talar om hushållens betalningsförmåga på frågan om finansiell stabilitet. Dvs han håller sig till frågeställningen. Vad du skriver så tror du att det är hans svar på alla frågor.

Dvs vad han säger där är att så länge hushållens betalförmåga inte försämras, så är inte detta ett problem för finansiell stabilitet.
Den som vill hävda motsatsen får gärna komma med ett rationellt resonemang om det.

Han är frågeställare. Han ställer de naiva frågor som naiva lyssnare undrar.
Han ställde fö flera frågor som ställts i den här tråden genom åren.

------------------------------------------
Skälet till intervjun skulle jag säga är att FI säger att det inte finns några problem med den finansiella stabiliteten. Samtidigt kommer regeringen dragandes med ett amorteringskrav. Och Svensson visar att det inte finns någon rationalitet i regeringens agerande.

Dvs regeringens agerande är bara att den är lyhörd för en irrationell pöbel som skriker efter åtgärder. Och så försöker Regeringen göra något för att lugna pöbeln, men som inte ska ställa till med så mycket. (Svensson säger dock inte detta rakt ut utan stannar vid att åtgärden är irrationell).

Ja, Svensson talar om tillgång och efterfrågan. Det kan förklara ändring i markpriser.

Men det förklarar inte alls ändring i byggnadskostnad. Och det är trots allt den som utgör den största ökningen i kronor räknat. Det hade varit önskvärt att man hade berört det.

Ang HR så tittade jag nu på Bostadsförmedlingen men såg inte alls till någon HR i Barkarby. Var där såg du den?
Däremot såg jag en i Rimbo, med anmäld kötid 2002-06-14. Lite längre restid från Rimbo, och du kan själv räkna ut hur många års kötid det handlar om. Ser inte att han kan sägas ha så fel ang HR.

Det Svensson refererade till var finansinspektionen som säger att sparandet är stort. Sparkvoten är historiskt hög.
Och han pekade också på att köp av varaktiga varor låg under historiskt genomsnitt.
Dvs fakta ger inget stöd för att hushållen lånar upp på bostaden och använder för konsumtion. Inte i någon nämnvärd omfattning iaf. Enstaka individer kan naturligtvis göra så.

Mot detta finns då folk med föreställningar om att hushållen gör så. Och då får väl var och en bedöma vad som har större tyngd. Uppmätt data eller vissa personers föreställningar.

Det som utan tvivel förekommer är att folk lånar upp på bostaden när dom renoverar/förbättrar den. Men då stiger också värdet på bostaden. Så det bör inte i det här sammanhanget ses som konsumtion.

Har du något stöd för att Attefall hindrat nyproduktion. Gärna referens till ändrade lagar.

Vänligen ref till de lagar du menar att Reinfeldt ändrade för detta.

Det Svensson säger är att man kan sänka räntorna vid lågkonjunktur så den inte fördjupas. Skulle säga att väsentligen alla insatta är på samma linje.

Verkligheten är din största fiende.
Det var den M-ledda regeringen med Bildt som beslutade avskaffade räntesubventionerna.

Idag skulle jag tro att S-ledningen inget hellre vill än att bli av med eländet. Det har man nog velat länge. Men man har svårigheten i att det ser ut som fastighetsägarna får en fördel. Och det har hållit kvar den skadliga hyresregleringen i 50 år i onödan.

I grunden är problemet S retorik. Man har kört en retorik som hindrar att man åtgärdar galenskaper.
(Jordbrukssubventionerna vara en annan sådan galenskap som man dock till slut kunde göra slut på).