Citat:
Ursprungligen postat av
Remark
Varken föräldrarna eller barnen har varit ensamma i detta. Läkare/specialister och sedan skolans hela team har varit delaktiga. Barnens väl och ve har varit i fokus.
Sedan är man säkerligen alltid ensam ändå. Privat.
Ja, föräldrarna och övriga inblandade har säkert ansett att det räckt, de insatser de gjort.
Att detta var den bästa lösningen för alla inblandade.
Men jag tänker att vid den oro som uttrycktes, låter som av sådan grad att en SoL anmälan bör varit gjord. Den anmälan är ju uppbyggd enligt BBiC (BarnensBästaiCentrum) Dvs hjälp och stöd hela familjen.
Framförallt BARNEN hade givits en chans att berätta för någon utomstående hur det såg ut hemma, hur de mådde, vardagliga saker, sjukdomar osv!
Återstår mycket om... si eller så hade gjorts, hade kanske det blivit si eller så... Tyvärr är det alldeles försent för den här familjen.
Arma barn, samt hur hanterar flickornas vänner detta? Måste ju vara ytterst svårt och obegripligt för barnen. Lika som för oss vuxna och de nära anhöriga som bara "kanske kan ana" hur de tänkt, men icke i sin vilda fantasi utföra något sådant.
Barnen är ju något vi önskat, något vi skapat, något man älskar högst och värnar om!
Alltid, Alltid.