Det är det sammanlagda forskningsläget som är av relevans, inte vilka resultat som enskilda studier kommit fram till. Men förresten förekommer det enligt Staffords studie omvänt stereotyphot, dvs att kvinnor spelar bättre schack än förväntat mot män än mot kvinnor:
“A series of meta-analyses show that stereotype threat undermines performance across diverse manipulations, test types, and groups, and may explain 50% to 82% of the gender gap on the SAT-Math test and 17% to 41% of the gap between non-Asian minorities and Whites on the SAT. Effects are not limited to performance, however. Stereotype threat can also lead to belonging uncertainty and withdrawal from the negatively stereotyped domain, and it may have long-term consequences for well-being.
Social psychological interventions can be effective at reducing the negative effects of stereotype threat. They may do so by guiding targets to reconstrue threatening situations as nonthreatening, providing targets with a way to cope with the threat, or ideally by changing the environment to reduce the threat itself. We recommend expanding the most effective interventions into large-scale representative clinical trials, from which policy recommendations can be made. In the meantime, we recommend organizations adopt a policy of affirmative meritocracy, in which they first create an identity-safe environment and then take performance decrements due to psychological threat into account when making selection and admission decisions.”
Jaha, så när det samlade forskningsläget är att kvinnor inte diskrimineras inom akademin då skall du få välja enskilda studier men när det gäller stereotyphotet då är det plötsligt reviewrna som gäller och inte enskilda studier… Märkligt det där du ; )
Citat:
Nämen! Det är därför som jag använder mig av reviews av hela forskningsläget. Resultaten är helt klart otvetydiga.
Könsgapet i Sat-Math är idag ca 30 poäng. Om vi antar att stereotyphotet kan förklara 66 % (mellan 50 och 82 % ) av detta gap, då återstår endast 12 poäng i könsskillnad. 2016 hade killarna ett snittresultat på 524 poäng jämfört med 494 för tjejerna. Justerar man för stereotyphotet kommer alltså flickorna att få ett påslag på 12 poäng, till 506. Då har man ändå inte tagit med i beräkningen övriga sociala faktorer. T ex att fler tjejer än killar gör SAT-testet (ju högre andel av en grupp som tar ett inträdesprov inför ansökan till college, desto lägre blir det förväntade genomsnittet för gruppen. Det är ju fler lågpresterande elever som gör provet).
Läste du förresten:
”We conclude that publication bias might seriously distort the literature on the effects of stereotype threat among schoolgirls. We propose a large replication study to provide a less biased effect size estimate.”
Inte ens författarna (Flore & Wicherts) till den metastudie du länkat till förnekar existensen av stereotyphot. De menar att dess uppmätta effekter är överdrivna och föreslår därför en större replikationsstudie som kan ge en mindre partisk uppskattning av effektstorleken.
Ska vi släppa den här diskussionen om publikationsbias nu? Du har tjafsat om samma sak i nästan två år.
Tröttnar du aldrig?
Omanalys av senaste reviewn av forskningläget hitta noll effekt efter man kontrollerade för publikationsbias. Nu har 8 av de 9 största studierna på området inte hittat någon effekt. Sedan kom ytterligare en studie på 5.5 miljoner schackspelare, som hittade en omvänd effekt.
Sedan ser jag att du gör det klassiska misstaget och tror att stereotyphotet skulle förklara könsskillnaden i SAT Resultatet är EFTER man korrigerat för könsskillnaden i SAT, inte själva resultatet i sig. Stereotyphotet har aldrig varit en förklaring till skillnaderna på high-stakes testing som SAT.
Gött att du inte ens har en aning om detta trots att vi diskuterat detta så länge
Ja, när det gäller kommunala val, i det här fallet Stockholms kommun. Då gör man en opinionsundersökning av ett urval av invånare som bor i den aktuella kommunen. Detta urval ska representera samtliga valberättigade i Stockholms kommun. Inte fan frågar man ett urval av invånare i Gällivare vilket parti de tänker rösta på i Stockholms kommunval.
Vad är det du inte förstår? Jag gav ju dig en lättläst nybörjarlektion i statistik om representativa urval. Kanske var den ändå lite för svårbegriplig och hårdsmält. Nästa gång ska jag ge dig en lektion på dagisnivå.
Haha, nu har polletten trillat ner eftersom du nu insåg att det vi diskuterade rörde huruvida du kan extrapolera resultaten från New York till resten av landet därför du försökte byta frågeställning. Vi kan släppa detta nu, det ger mig inget att gnugga in det i ansiktet på dig, bättre att gå vidare i diskussionen.
Citat:
En historisk genomgång av 85 år respektive 70 år gamla intelligensundersökningar på skotska barn, ja. Vi ska ha i åtanke att mätningen gjordes när jämställdheten i princip var obefintlig. Könsgapet förklaras delvis med att pojkar i snitt har bättre spatial förmåga än flickor. Denna skillnad ökar med åren vilket är en indikation på socialisering under uppväxttiden och sedan i arbetslivet. Pojkar uppmuntras i tidig ålder av sina föräldrar att bygga med klossar, leka med tåg och krigsleksaker, vara sportiga och aktiva i sina lekar (t ex kasta boll, klättra och hoppa). Däremot förväntas det att flickor ska läsa böcker, vara sociala och kunna samarbeta i sina lekar samt pyssla med dockor, hushållsredskap och sminkset.
För dig är dessa två studier de bästa på området eftersom de uppvisade könsskillnaderna i IQ matchar din inskränkta världsbild. Jag har verkligen överseende med att du inte vill kännas vid den rumänska intelligensstudien från 2016 då den krockar med din bild av mannen som intelligensmässigt överlägsen kvinnan.
”The authors investigate sex differences in mean scores and variance, in general and specific intelligence, based on raw data from the standardization samples of six cognitive ability measures adapted and normed in Romania. The results show that fewer than 10% of the possible comparisons exhibit sex differences; these differences have a random pattern and are not replicated across measures. The authors conclude that these Romanian data show no support for the sex differences in either mean values or variance of scores which were reported by other studies.”
Det finns som sagt nyare vetenskapliga studier som visar att det inte är någon signifikant intelligensskillnad mellan könen, varken genomsnittligt eller statistiskt. Kom ihåg att det endast var några studier som visade en högre manlig variabilitet inom IQ och att den varierar i olika länder. I västerländska länder med mer jämställdhet är variabiliteten mindre och till och med obefintlig på en del håll. Den högre manliga variabiliteten är inte något biologiskt faktum som accepteras generellt bland dagens forskare. De studier som hittar någon skillnad i variabilitet uppskattar att den är under 10 %.
"...the effect sizes were generally small, which suggests the assumption, that the overlap in the distribution of male and female scores is much greater than the difference between them. Additionally, in a self-rating scale, men rated their spatial abilities significantly superior to those of women, while women did not rate their verbal abilities superior to those of men. In this context, the relevance of socio-cultural factors, educational factors and training on the occurrence of sex differences is highlighted, as these factors add significantly to the overall explanation of neuropsychological task-performance."
Så kan vi komma överens om att överlappningen i fördelningen i mäns och kvinnors resultat i kognitiv förmåga är mycket större än skillnaderna mellan dem.
Nu hänvisade han till först till de totalundersökningar som gjorts, som alltså är den bästa datan vi som vi har tillgång till för att svara på den här frågan. De är korrekt att de är äldre data. Därefter lyfter han fram två nya studier från USA och UK på flera hundra tusen personer som också ger samma resultat.
• In whole populations of Scottish 11-year-olds from the 1930s and 1940s there was more variance among males in intelligence by comparison with females, but little difference in mean intelligence; proportionately, more males were at both ends of the intelligence distribution and fewer were in the middle (Deary et al. 2003, Johnson et al. 2008b). This pattern was replicated in a population-representative sample of almost one-third of a million boys and girls tested on the Cognitive Abilities Test in the United Kingdom in the early 2000s: There were trivial differences in mean general intelligence and proportionately more boys than girls at the extremes (Strand et al. 2006). This pattern was replicated in the same test in a population-representative sample of 300,000+ students in grades 3 to 11 in the United States, with the authors concluding that, “The results showed an astonishing consistency in sex differences across countries, grades, cohorts, and test forms” (Lohman & Lakin 2009).
• Whereas these epidemiological-quality data in children make the state of sex differences clear, the picture is less clear among adults. On the basis of meta-analyses of studies using Raven's Progressive Matrices—a widely used nonverbal intelligence test with items composed using abstract line drawings and demanding inductive reasoning—it was argued that men have a higher mean level of general intelligence than do women (Irwing & Lynn 2005, Lynn & Irwing 2004). It was argued against this that the better-quality studies tended to show no differences and that many of the samples might be biased toward less selectivity among women, which would reduce their mean scores as a group (Blinkhorn 2005). To test this idea, a novel design was applied to data from the U.S. National Longitudinal Survey of Youth 1979 (Deary et al. 2007b). When brother-sister pairs (N = 1,292 pairs) were compared on a general cognitive ability (g) factor derived from the Armed Services Vocational Aptitude Battery and the shorter Armed Forces Qualification Test, the male mean advantage was trivial (less than 7% of a standard deviation), but males once again had substantially greater variance.
Sedan gillar jag att du fortfarande kör med den studien från Rumänien trots att jag visat dig att det var 5 dataset där 3 inte svarade på den frågan vi är intresserade av. Av de två som gjorde det bekräftade den ena det reviewerna kommit fram till
Citat:
Att den senaste studien pekar på en korrelation på ca 0.4 ändrar inte på det allmänna forskningsläget inom intelligens. När det gäller skattningar av eventuellt samband mellan intelligens och hjärnstorlek finns det andra variabler som man måste ta hänsyn till än själva hjärnans vikt. T ex hjärnans neurontäthet, skillnader i hjärnstruktur (grå och vit hjärnsubstans, hjärnbarkens tjocklek, kopplingar mellan hemisfärerna m m) och sociokulturella faktorer. Sådana skattningar på korrelationen har gett skiftande resultat, mellan 0.24 och 0.4.
”It's a standing joke among many men... that women have smaller brains.
Now research seems to indicate that while this may be true, it doesn’t matter because women use their brains more efficiently.
A woman’s works more efficiently than the man’s by using less energy and fewer brain cells to achieve the same, or even better results.”
Korrelationen mellan hjärnstorlek och intelligens är ju inte stark, så varför är du så fixerad vid värdet 0.4 att du hela tiden måste tjata om det i inlägg efter inlägg? Det är en bra bit ifrån den perfekta korrelationen 1.0.
Tröttsamt!
Oavsett vad det finns för andra variabler så är korrelationen 0.4. Hade det bara varit hjärnstorleken som spelat roll hade ju korrelationen varit 1.0
Orsaken jag tar upp detta är för att visa att Rushton hade rätt i sin review om hjärnstorlekens korrelation med intelligens. Om vi inte kan vara överens om det kommer vi ju inte kunna gå till steg två.
Vi vet att hjärnstorleken skiljer sig mellan olika etniska grupper och vi vet att korrelationen med hjärnstorlek och intelligens gäller inom dessa grupper. Orsaken att män och kvinnors hjärnor är olika stora men att de inte har olika intelligens beror på att män och kvinnor hjärnor är olika, redan från födseln. ” Sex differences in brain anatomy were already present in one month old infants.” https://link.springer.com/article/10.1007/s00429-017-1600-2
Om du vill göra gällande att det är tydliga hjärnskillnader mellan män (eller kvinnor) av olika ”raser” så det förklarar varför korrelationen hjärnstorlek/intelligens inte gäller så får du lägga fram ditt stöd för det. Detta var en av Rushtons poänger.
Ledsen att behöva pissa i din kaffekopp... Men du har fel
[url]http://t.sr.se/2qbETkO[url]
Vad professor Söhrman egentligen menar med ”extrema språkgenier” är de som är savanter eller liknande. Sådana finns det bara en handfull av i hela världen. Om det är åtta män och en kvinna som har denna extrema superbegåvning, så spelar det ingen roll för den här diskussionen huruvida män är bättre i språk än kvinnor. De är undantag. Det är alla de andra hyperpolyglotterna som vi diskuterar, inte endast de extrema undantagen.
Det är stor skillnad på det faktiska antalet och det kända antalet hyperpolyglotter (behärskar 10 språk eller fler). T ex i fråga om hur många språkgenier det finns ute i världen både historiskt och idag. Även om det skulle finnas fler män som lär sig fler språk än tio språk, så är det inget bevis på att de skulle ha en särskild språkgen som saknas hos kvinnor. Det enda som krävs är intresse, passion, ihärdighet, massor av ledig tid samt behov av att hävda sig.
I historien var kvinnor uteslutna från utbildning och det offentliga livet. De fick inte utbilda sig i samma utsträckning som män, fick varken äga eller förvalta egendom, förbjöds att engagera sig politiskt, fick inte bli präster och så vidare. Många av de manliga hyperpolyglotterna hade yrken som innebar stora krav på språkfärdigheter, t ex skriftlärda, kardinaler, filosofer eller diplomater. På den tiden fanns inga kvinnor inom dessa yrken.
Jag upprepar än idag att det finns massvis av kvinnliga hyperpolyglotter som lätt kan mäta sig med manliga diton. Men kruxet är att de generellt inte visar upp sina språkkunskaper offentligt som till exempel på internet eller annan media. Män är mycket mer benägna än kvinnor att skryta om och överdriva sina färdigheter på internet i syfte att boosta sina ömtåliga mansegon och imponera på såväl kompisar som det motsatta könet.
Forskare har som jag tidigare påpekat ännu inte lyckats hitta ett samband mellan polyglottism och kön eller musikalitet. När män eller kvinnor är mer framgångsrika som grupp, så är orsakerna sociala och inte biologi. Och vad gäller polyglotterna i historien var de övervägande manliga, eftersom de som skriver historieböckerna ignorerar kvinnliga språkgenier som de gör med framgångsrika kvinnor inom alla andra områden (kungadömen, vetenskap, litteratur, musik, konst m m).
Mensa i USA har ungefär 67 % män och 33 % kvinnor bland sina medlemmar. Men det betyder inte att det är samma proportion i verkligheten. Det är många gånger fler män som skriver testet i sin ansökan och således fler som kommer in. Runt tio gånger fler män än kvinnor testar sin intelligens. Då borde andelen medlemmar vara 91 % män och 9 % kvinnor. Men det är det inte.
Nejdå inte alls. Jag har postat dussintals länkar till vetenskapliga studier som lägger fram orsaker till kvinnors underrepresentation i schack. Det beror INTE på en kvinnlig medfödd sämre schackförmåga som du inbillar dig.
Läs studierna istället för att raljera och tramsa.
Nejdå inte alls. Jag har postat dussintals länkar till vetenskapliga studier som lägger fram orsaker till kvinnors underrepresentation i schack. Det beror INTE på en kvinnlig medfödd sämre schackförmåga som du inbillar dig.
Läs studierna istället för att raljera och tramsa.
De lyckades inte övertyga mig.
Jag går på resultat, inte bortförklaringar.
Vad professor Söhrman egentligen menar med ”extrema språkgenier” är de som är savanter eller liknande. Sådana finns det bara en handfull av i hela världen. Om det är åtta män och en kvinna som har denna extrema superbegåvning, så spelar det ingen roll för den här diskussionen huruvida män är bättre i språk än kvinnor. De är undantag. Det är alla de andra hyperpolyglotterna som vi diskuterar, inte endast de extrema undantagen.
Det är stor skillnad på det faktiska antalet och det kända antalet hyperpolyglotter (behärskar 10 språk eller fler). T ex i fråga om hur många språkgenier det finns ute i världen både historiskt och idag. Även om det skulle finnas fler män som lär sig fler språk än tio språk, så är det inget bevis på att de skulle ha en särskild språkgen som saknas hos kvinnor. Det enda som krävs är intresse, passion, ihärdighet, massor av ledig tid samt behov av att hävda sig.
I historien var kvinnor uteslutna från utbildning och det offentliga livet. De fick inte utbilda sig i samma utsträckning som män, fick varken äga eller förvalta egendom, förbjöds att engagera sig politiskt, fick inte bli präster och så vidare. Många av de manliga hyperpolyglotterna hade yrken som innebar stora krav på språkfärdigheter, t ex skriftlärda, kardinaler, filosofer eller diplomater. På den tiden fanns inga kvinnor inom dessa yrken.
Jag upprepar än idag att det finns massvis av kvinnliga hyperpolyglotter som lätt kan mäta sig med manliga diton. Men kruxet är att de generellt inte visar upp sina språkkunskaper offentligt som till exempel på internet eller annan media. Män är mycket mer benägna än kvinnor att skryta om och överdriva sina färdigheter på internet i syfte att boosta sina ömtåliga mansegon och imponera på såväl kompisar som det motsatta könet.
Forskare har som jag tidigare påpekat ännu inte lyckats hitta ett samband mellan polyglottism och kön eller musikalitet. När män eller kvinnor är mer framgångsrika som grupp, så är orsakerna sociala och inte biologi. Och vad gäller polyglotterna i historien var de övervägande manliga, eftersom de som skriver historieböckerna ignorerar kvinnliga språkgenier som de gör med framgångsrika kvinnor inom alla andra områden (kungadömen, vetenskap, litteratur, musik, konst m m).
Mensa i USA har ungefär 67 % män och 33 % kvinnor bland sina medlemmar. Men det betyder inte att det är samma proportion i verkligheten. Det är många gånger fler män som skriver testet i sin ansökan och således fler som kommer in. Runt tio gånger fler män än kvinnor testar sin intelligens. Då borde andelen medlemmar vara 91 % män och 9 % kvinnor. Men det är det inte.
Snarare jag som pissar i din kaffekopp.
Så du ger mig alltså rätt? För att dina teser ska hålla ihop måste man ta bort de allra bästa för de råkar vara män. och När man har gjort det så är det kvinnor som är bäst. Ja så kan man ju också resonera - synd bara att de inte är förenligt med god sed inom forskningen.
Ska man ta bort alla elefanter också då för att flodhästen ska bli största landlevande däggdjuret... ? Man kan inte välja bort data som inte passar ens teser. OM det så bara finns en enda jävla blåvak kvar är den störs oavsett....
__________________
Senast redigerad av martinator 2018-01-08 kl. 12:38.
De lyckades inte övertyga mig.
Jag går på resultat, inte bortförklaringar.
Du har inte läst studierna så därför kan du inte uttala dig med bestämdhet att kvinnor är mindre intelligenta och har en medfödd sämre schackförmåga än män. Om 1 miljon pojkar och 20000 flickor börjar spela schack i lågstadieåldern och sedan ställer upp i turneringar, hur ser könsfördelningen ut i toppskiktet tio år senare? Sedan måste du ta hänsyn till att manliga spelares medelålder är betydligt högre än kvinnor och har fler träningstimmar och större tävlingserfarenhet bakom sig.
Åldersfördelningen är mycket skev bland schackspelarna, det vill säga att kvinnorna är mycket yngre än männen. De kvinnliga spelarna har en snittålder på ca 25 år medan de manliga spelarna har en snittålder på drygt 40 år. Många flickor slutar spela schack när de uppnår vuxen ålder och får andra intressen.
Det räcker inte med att endast stirra på resultaten och slå sig för bröstet å männens vägnar. Man måste gå på djupet och undersöka närmare vilka faktorer som förklarar varför siffrorna ser ut som de gör. I det här fallet könsskillnaden både i åldersfördelning och spelerfarenhet som ligger bakom schackresultaten. Den största faktorn är dock det oproportionerligt stora andelen schackspelande män jämfört med kvinnor (95 % män 5 % kvinnor). Ju fler från en grupp som börjar spela, desto fler i toppskiktet.
I en ideal schackvärld med jämnhet i både könsfördelning, åldersfördelning och antalet speltimmar är resultaten helt annorlunda.
Det räcker inte med att endast stirra på resultaten och slå sig för bröstet å männens vägnar. Man måste gå på djupet och undersöka närmare vilka faktorer som förklarar varför siffrorna ser ut som de gör.
Så du ger mig alltså rätt? För att dina teser ska hålla ihop måste man ta bort de allra bästa för de råkar vara män. och När man har gjort det så är det kvinnor som är bäst. Ja så kan man ju också resonera - synd bara att de inte är förenligt med god sed inom forskningen.
Ska man ta bort alla elefanter också då för att flodhästen ska bli största landlevande däggdjuret... ? Man kan inte välja bort data som inte passar ens teser. OM det så bara finns en enda jävla blåvak kvar är den störs oavsett....
Nej, det gör jag inte. Den pyttelilla klicken extrema språkgenier som bemästrar 50-65 språk är inte så många fler än 5-6 stycken i hela världen med tanke på att mellan 50 och 100 personer i världen betecknas som geniala savanter. Den lilla ryska flickan, som redan vid 4 års ålder kan tala 7 språk flytande, är ett extremt språkgeni med potential att lära sig minst 50 språk till under sin återstående livstid. Jag tror dock inte att hon är en savant.
De språkgenier som är savanter kan säkerligen inte översätta till och från olika språk lika bra som professionella tolkar och översättare. För att bli en bra översättare krävs att man också är mycket duktig i sitt modersmål och har gedigna kunskaper inom områden i vilka man ska göra sin översättning, t ex texter i juridik, medicin eller teknik. En savant med en extrem språkgenialitet klarar inte av det då hen inte har den intelligens som krävs för att uppfatta känslonyanser och kulturella skillnader i de olika språken. Det går kort sagt inte att göra direkta översättningar utan att resultaten blir mer eller mindre komiska. Översättningar av poesi krävs att man har förmågan att uppfatta subtila känslouttryck bakom meningarna. Savanter har inte den förmågan oavsett hur många språk hen kan tala flytande.
Den ungerska hyperpolyglotten Kató Lomb var en mycket framgångsrik översättare. Hon kunde tolka på 10 språk och översätta teknisk litteratur i 6.
Du kan inte jämföra 400.000 elefanter med 7-8 extrema språkgenier. Med din logik ska man ta bort samtliga människor för att den näst intelligentaste djurarten ska lägga beslag på den första platsen som världens smartaste djurart. Om det är orangutangen eller schimpansen är dock omtvistat bland de lärda.
Nej, det gör jag inte. Den pyttelilla klicken extrema språkgenier som bemästrar 50-65 språk är inte så många fler än 5-6 stycken i hela världen med tanke på att mellan 50 och 100 personer i världen betecknas som geniala savanter. Den lilla ryska flickan, som redan vid 4 års ålder kan tala 7 språk flytande, är ett extremt språkgeni med potential att lära sig minst 50 språk till under sin återstående livstid. Jag tror dock inte att hon är en savant.
De språkgenier som är savanter kan säkerligen inte översätta till och från olika språk lika bra som professionella tolkar och översättare. För att bli en bra översättare krävs att man också är mycket duktig i sitt modersmål och har gedigna kunskaper inom områden i vilka man ska göra sin översättning, t ex texter i juridik, medicin eller teknik. En savant med en extrem språkgenialitet klarar inte av det då hen inte har den intelligens som krävs för att uppfatta känslonyanser och kulturella skillnader i de olika språken. Det går kort sagt inte att göra direkta översättningar utan att resultaten blir mer eller mindre komiska. Översättningar av poesi krävs att man har förmågan att uppfatta subtila känslouttryck bakom meningarna. Savanter har inte den förmågan oavsett hur många språk hen kan tala flytande.
Den ungerska hyperpolyglotten Kató Lomb var en mycket framgångsrik översättare. Hon kunde tolka på 10 språk och översätta teknisk litteratur i 6.
Du kan inte jämföra 400.000 elefanter med 7-8 extrema språkgenier. Med din logik ska man ta bort samtliga människor för att den näst intelligentaste djurarten ska lägga beslag på den första platsen som världens smartaste djurart. Om det är orangutangen eller schimpansen är dock omtvistat bland de lärda.
Men det går ju inte att plocka bort delar av et material som inte stämmer med ens världsbild. Då blir det ren bias. Du menar på fullaste allvar att när antalet blåvalar fiskas ut så att endast ett tiotal återstår så är det inte längre världens största djur. "För de finns så få av dem så de räknas inte..." Så jävla briljant argument.
Det verkar helt enkelt vara så att längst ut på en del axlar (matte och språk till exempel) återfinns det en överrepresentation av män som endast verkar kunna förklaras biologiskt. Det är bar att tugga i sig - precis som att män inte kan föda barn. Endast dårar försöker hävda att det är på grund av sociala omständigheter.
__________________
Senast redigerad av martinator 2018-01-08 kl. 17:25.
Men det går ju inte att plocka bort delar av et material som inte stämmer med ens världsbild. Då blir det ren bias. Du menar på fullaste allvar att när antalet blåvalar fiskas ut så att endast ett tiotal återstår så är det inte längre världens största djur. "För de finns så få av dem så de räknas inte..." Så jävla briljant argument.
Det verkar helt enkelt vara så att längst ut på en del axlar (matte och språk till exempel) återfinns det en överrepresentation av män som endast verkar kunna förklaras biologiskt. Det är bar att tugga i sig - precis som att män inte kan föda barn. Endast dårar försöker hävda att det är på grund av sociala omständigheter.
Det finns inte flera hundratusentals ”extrema genier”- savanter inom matematik, språk mm från början att de kan ”fiskas ut” så att endast tiotal blir kvar. De är inte många fler än 50 i hela världen och är i statistiskt avseende outliers.
Hur många gånger ska jag säga att nyare forskning visar att könsgapet i intelligensfördelning inte är något universellt fenomen som är lika stort i alla länder. I mer jämställda länder är överskottet av manliga matematiksnillen mycket litet eller obefintligt i mer jämställda länder. Mer om detta kan du äsa om i Mårten Palmes m fl rapport:
"...det har under de senaste fem åren gjorts mycket forskning på området. Bilden är splittrad. Somliga forskare har funnit att män har större varians oavsett vilket land eller vilken kultur man undersöker. Det skulle i så fall kunna tolkas som ett stöd för Pär Ströms påstående: den större manliga variansen är biologiskt, snarare än kulturellt, betingad. Andra forskare har dock funnit motsatta resultat: det eventuella överskottet av högpresterande män beror på tid och plats, vilket motsäger att det skulle handla om biologiska skillnader. I synnerhet verkar det som om överskottet av mycket matematiskt begåvade pojkar minskar eller rent av försvinner i samhällen som kännetecknas av hög jämlikhet mellan könen.
Tanken att män uppvisar större variabilitet (i både positiv och negativ mening) är fascinerande och tycks ha funnits under lång tid. Men att detta skulle vara ett entydigt biologiskt faktum, vilket Pär Ström påstår, är inte allmänt accepterat bland forskarna. Angående idén om mäns överlägsna matematiska förmåga i toppen av intelligensfördelningen finns det en intressant studie som visar hur lätt kvinnors och mäns testresultat kan manipuleras att anpassa sig till samhällets förväntningar. I studien lät man kvinnor och män lösa ett matematiskt problem rörande s k spatial rotation – vanligtvis sinnebilden för manlig överprestation. Det visade sig att om man före testet påpekade för försökspersonerna att det inte finns några genusskillnader så blev testresultatet i stort sett detsamma för kvinnorna som för männen. Detta antyder att även de mest vedertagna könsskillnaderna kan vara socialt konstruerade."
Saxat från wikipedia angående hypotesen om variabiliteten i intelligens:
"Recent evidence for hypothesis are mixed and inconsistent and some researchers conclude, that even if males are more variable, the difference is too small to explain alone the lack of women in STEM fields.[3]
...
"Modern studies
The results seem to vary based on the type of problem, but some recent studies have found that the variability hypothesis is true for parts of IQ tests, with more men falling at the extremes of the spectrum. In contrast, one meta-analysis found that males were slightly better at progressive matrices, while women actually had more variability. In general different studies show different results. For example, males are more variable in mathematical and spatial abilities in some of Western societies, but in some other, the women are more variable. Recent studies also suggest, that greater male variability decreased in time and disappears at countries with more gender equal cultures."
"Sex differences favoring males in mental rotation, which is the ability to imagine what an object would look like if it were rotated, can be found in infants as young as three months of age (Quinn & Liben, 2008). Although this very early difference suggests a strong biological basis for the large sex differences in mental rotation, there is also strong evidence for a large sociocultural/learning contribution. For example, when female and male college students were trained with computer games that required use of spatial visualization, this intervention reduced the gap between male and female performance, though it was not completely eliminated (Feng, Spence, & Pratt, 2007). Likewise, when male and female college students were primed with positive stereotypes (“I’m a student from a selective college”) before taking an object rotation task, the gender gap in performance was nearly eliminated. When gender was primed before the test, the gender gap widened (Mc- Glone & Aronson, 2006)."
"Men's self-estimates were significantly higher than women's (110.15 vs. 104.84). Participants thought their verbal, mathematical, and spatial intelligence scores were the best indicators of their own overall intelligence. Parents estimated that their sons had significantly higher IQs than their daughters (115.21 vs. 107.49). Self-estimates and estimates of children's multiple intelligences were higher for men and sons, significantly so for logical-mathematical and spatial intelligence."
Slutsatsen är att könsgapet i intelligensfördelningen beror på såväl en biologisk skillnad i spatial förmåga (mental rotation, lokalsinne) som sociokulturella faktorer (uppfostran, värderingar, självförtroende, förväntningar, yrkesval, fördomar och så vidare).
Den medfödda spatiala förmågan är inte något fixt värde utan kan förbättras genom lek med konstruktionsleksaker, mer aktiva lekar (kasta boll, hoppa och springa) och dataspel. Samma sak som att ökad bokläsning förbättrar den verbala förmågan.
De geniala savanter som kan multiplicera fyr-femsiffriga tal med varandra i huvudet är väl de du tänker på som manliga matematikgenier längst ut på fördelningens yttersta svansspets. Men de är mentalt efterblivna i alla andra sammanhang. Skulle Rainman kunna klara av en anställning som en matematiker på ett universitet? Då kan man lika gärna använda en dator som gör alla uträkningar.
Extrema genier inom matematik, språk, konst, musik och andra specialområden är alldeles för få (50-100 i hela världen). De allra flesta av dessa geniala savanter har låg IQ, mellan 40 och 70 med dålig förmåga i analytiskt, symboliskt och logiskt tänkande. Många måste ha en personlig assistent som hjälper dem med klädpåtagning och övriga vardagliga göromål.
I tiotals år har forskare letat efter ett samband mellan språktalang och kön men inte lyckats. Bortsett från de få extrema fallen som kan tala 50-65 språk är det inte någon större andel män än kvinnor bland hyperpolyglotterna. Att fler män syns och uppmärksammas beror enbart på deras ökade benägenhet att visa upp sig offentligt, tävla samt skryta för kompisar och flickvänner.
När det gäller ordförståelse och graden i översättningsskicklighet är det generellt kvinnor som är duktigare än män. Savanter som uppvisar extrem språkgenialitet genom att tala 50 språk eller fler har inte förmågan att översätta och inte heller förstå ordens betydelse. De är som levande språklexikon. Översättningar av Bibeln, diktsamlingar, tekniska manualer och juridiska rapporter klarar de aldrig av. Spelar ingen roll om de så talar 100 språk.
All forskning som jag nämnt här kan du tugga i dig.
Resultatet är EFTER man korrigerat för könsskillnaden i SAT, inte själva resultatet i sig. Stereotyphotet har aldrig varit en förklaring till skillnaderna på high-stakes testing som SAT. 
