Citat:
Det är det sammanlagda forskningsläget som är av relevans, inte vilka resultat som enskilda studier kommit fram till. Men förresten förekommer det enligt Staffords studie omvänt stereotyphot, dvs att kvinnor spelar bättre schack än förväntat mot män än mot kvinnor:
Omvänt stereotyphot i schack med en länk till en review (september 2015) där man gjorde en genomgång av ett stort antal studier inom området stereotyphot. Läs vad som står under Summary:
Omvänt stereotyphot i schack med en länk till en review (september 2015) där man gjorde en genomgång av ett stort antal studier inom området stereotyphot. Läs vad som står under Summary:
“A series of meta-analyses show that stereotype threat undermines performance across diverse manipulations, test types, and groups, and may explain 50% to 82% of the gender gap on the SAT-Math test and 17% to 41% of the gap between non-Asian minorities and Whites on the SAT. Effects are not limited to performance, however. Stereotype threat can also lead to belonging uncertainty and withdrawal from the negatively stereotyped domain, and it may have long-term consequences for well-being.
Social psychological interventions can be effective at reducing the negative effects of stereotype threat. They may do so by guiding targets to reconstrue threatening situations as nonthreatening, providing targets with a way to cope with the threat, or ideally by changing the environment to reduce the threat itself. We recommend expanding the most effective interventions into large-scale representative clinical trials, from which policy recommendations can be made. In the meantime, we recommend organizations adopt a policy of affirmative meritocracy, in which they first create an identity-safe environment and then take performance decrements due to psychological threat into account when making selection and admission decisions.”
Social psychological interventions can be effective at reducing the negative effects of stereotype threat. They may do so by guiding targets to reconstrue threatening situations as nonthreatening, providing targets with a way to cope with the threat, or ideally by changing the environment to reduce the threat itself. We recommend expanding the most effective interventions into large-scale representative clinical trials, from which policy recommendations can be made. In the meantime, we recommend organizations adopt a policy of affirmative meritocracy, in which they first create an identity-safe environment and then take performance decrements due to psychological threat into account when making selection and admission decisions.”
Jaha, så när det samlade forskningsläget är att kvinnor inte diskrimineras inom akademin då skall du få välja enskilda studier men när det gäller stereotyphotet då är det plötsligt reviewrna som gäller och inte enskilda studier… Märkligt det där du ; )
Citat:
Omanalys av senaste reviewn av forskningläget hitta noll effekt efter man kontrollerade för publikationsbias. Nu har 8 av de 9 största studierna på området inte hittat någon effekt. Sedan kom ytterligare en studie på 5.5 miljoner schackspelare, som hittade en omvänd effekt.
Nämen! Det är därför som jag använder mig av reviews av hela forskningsläget. Resultaten är helt klart otvetydiga.
Könsgapet i Sat-Math är idag ca 30 poäng. Om vi antar att stereotyphotet kan förklara 66 % (mellan 50 och 82 % ) av detta gap, då återstår endast 12 poäng i könsskillnad. 2016 hade killarna ett snittresultat på 524 poäng jämfört med 494 för tjejerna. Justerar man för stereotyphotet kommer alltså flickorna att få ett påslag på 12 poäng, till 506. Då har man ändå inte tagit med i beräkningen övriga sociala faktorer. T ex att fler tjejer än killar gör SAT-testet (ju högre andel av en grupp som tar ett inträdesprov inför ansökan till college, desto lägre blir det förväntade genomsnittet för gruppen. Det är ju fler lågpresterande elever som gör provet).
Läste du förresten:
”We conclude that publication bias might seriously distort the literature on the effects of stereotype threat among schoolgirls. We propose a large replication study to provide a less biased effect size estimate.”
Inte ens författarna (Flore & Wicherts) till den metastudie du länkat till förnekar existensen av stereotyphot. De menar att dess uppmätta effekter är överdrivna och föreslår därför en större replikationsstudie som kan ge en mindre partisk uppskattning av effektstorleken.
Ytterligare bevis på att stereotyphot existerar:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022103116301202 (2016)
http://guilfordjournals.com/doi/abs/10.1521/soco.2016.34.3.196
Ska vi släppa den här diskussionen om publikationsbias nu? Du har tjafsat om samma sak i nästan två år.
Tröttnar du aldrig?
Könsgapet i Sat-Math är idag ca 30 poäng. Om vi antar att stereotyphotet kan förklara 66 % (mellan 50 och 82 % ) av detta gap, då återstår endast 12 poäng i könsskillnad. 2016 hade killarna ett snittresultat på 524 poäng jämfört med 494 för tjejerna. Justerar man för stereotyphotet kommer alltså flickorna att få ett påslag på 12 poäng, till 506. Då har man ändå inte tagit med i beräkningen övriga sociala faktorer. T ex att fler tjejer än killar gör SAT-testet (ju högre andel av en grupp som tar ett inträdesprov inför ansökan till college, desto lägre blir det förväntade genomsnittet för gruppen. Det är ju fler lågpresterande elever som gör provet).
Läste du förresten:
”We conclude that publication bias might seriously distort the literature on the effects of stereotype threat among schoolgirls. We propose a large replication study to provide a less biased effect size estimate.”
Inte ens författarna (Flore & Wicherts) till den metastudie du länkat till förnekar existensen av stereotyphot. De menar att dess uppmätta effekter är överdrivna och föreslår därför en större replikationsstudie som kan ge en mindre partisk uppskattning av effektstorleken.
Ytterligare bevis på att stereotyphot existerar:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022103116301202 (2016)
http://guilfordjournals.com/doi/abs/10.1521/soco.2016.34.3.196
Ska vi släppa den här diskussionen om publikationsbias nu? Du har tjafsat om samma sak i nästan två år.
Tröttnar du aldrig?
Sedan ser jag att du gör det klassiska misstaget och tror att stereotyphotet skulle förklara könsskillnaden i SAT
Resultatet är EFTER man korrigerat för könsskillnaden i SAT, inte själva resultatet i sig. Stereotyphotet har aldrig varit en förklaring till skillnaderna på high-stakes testing som SAT. Gött att du inte ens har en aning om detta trots att vi diskuterat detta så länge