Det finns tydligen fler egenskaper som är kopplade specifikt till könet. Polyglotter är starkt överrepresenterade bland män. Hur mycket man än kompenserar för sociala faktorer finns en uppenbar skillnad kvar. Det ger ju stöd för att även matte av den högre skolan mycket väl kan vara en "manlig" egenskap.
Det finns inget stöd för att män skulle besitta en speciell matematik- eller språkgen som inte finns hos kvinnor. Varken matematik eller språk är specifikt ”manliga” egenskaper.
Kvinnor har i snitt bättre verbal förmåga än män. Till exempel den geniala polyglotten Anna Maria van Schurman som kunde tala 14 språk:
”… but the fact that for most of human history, women have been (and in some places still are) excluded from formal education and public life. In the past, only the highest born women were tutored similarly to their male peers and it is no surprise that the best-known female multilinguals are royalty, among them Cleopatra VII, Queen Emma (wife of Cnut the Great), Queen Elizabeth I, Queen Christina of Sweden and Empress Catherine the Great.
…
In the 17th century there existed a small pan-European community of learned women in France, England, Germany, Denmark, and Netherlands, all of whom had mastery of numerous languages, and corresponded in Latin, Greek, Hebrew, Italian, and French. At the heart of this women’s Republic of Letters was an extraordinary woman all of the others looked up to – the illustrious femme savante of Utrecht, Anna Maria van Schurman (1607-1678.)
…
… learned to read the Bible by the age of three. At seven she began learning French and at eleven she listened in on her older brothers’ Latin lessons and volunteered correct answers before they did. Girls, at the time, were largely excluded from Latin learning but Anna Maria’s open-minded father decided to instruct his daughter in Latin and Greek in addition to French. By the age of 14, she penned poised verses and eloquent letters in Latin and corresponded with prominent poets and scholars...
… in addition to Dutch, she also composed poems in Latin, Greek, Hebrew, German, and French.
… The secret of her success in fourteen tongues (Dutch, German, French, Latin, Greek, English, Italian, Hebrew, Aramaic, Arabic, Syrian, Samaritan, Persian, and Ethiopian) was neither magic nor gender but the combination of time, resources, tireless practice, dedication and unique receptiveness among the male professoriate of Utrecht University.
The idea that gender affects second language learning directly is one of the oldest chestnuts in the field, followed closely by the notion that the best language learners are musicians (see here). Decades of research attempting to link language learning success with gender or musical skills have always hit a brick wall. Whenever men – or women – are more successful as a group, the reasons are social, not psychological. And as to polyglots, the historic ones are still predominantly male – until we rediscover more women like Anna Maria van Schurman.”
Min mor var också ett språkgeni. Följande 6 språk inklusive svenska behärskade hon till fullkomlighet : tyska, engelska, franska, spanska och italienska som hon kunde tala flytande.
Klart du kan hitta enskilda studier, det var därför jag har länkat till studier som visade att män diskriminerades. Det är därför vi använder oss av reviews av hela forskningsläget och resultaten är glasklara: "More recent and robust empiricism, however, fails to support assertions of discrimination in these domains.".
Självklart kan du inte hitta reviews som pekar på att män diskrimineras i den högsta akademiska sfären.
Din länkade review tog inte upp att diskriminering av kvinnor sker på postdoktoral nivå och i de fall kvinnliga doktorer söker forskningsanslag eller ännu högre upp när lediga professurtjänster utlyses. Från en storskalig analys av över 8 miljoner vetenskapliga publikationer, fann man att män dominerade i de finaste författarpositionerna[/b] (PLoS One, 2013, 8, e66212).
Forskare lägger fram flera teorier till varför kvinnor i lägre utsträckning når toppositioner inom akademin. Och orsaken är definitivt inte bristande medfödd intelligens.
Manliga akademikers publikationer bedöms ha högre kvalitet än kvinnliga. Nedvärderingen av kvinnliga forskares insatser kallas för Matildaeffekten.
"From an analysis of more than a thousand research publications from the years 1991-2005, it was shown that male scientists more often cite the publications of male authors than of female authors.[3] In 2012, two female researchers from Radboud University Nijmegen showed that in the Netherlands the sex of professorship candidates influences the evaluation made of them.[4] Similar cases are described in an Italian study [5] corroborated further by American and Spanish studies.[6][7]
Swiss researchers have indicated that mass media ask male scientists more often to contribute on shows than they do their female fellow scientists.[8]
US male scientists still receive more recognition and awards compared with women scientists, despite similar achievements.This difference is diminishing. It was more pronounced in the 1990s than in the 2000s.[9]"
Citat:
Humor, halmgubbe. I övrigt, vet du vad skillnader i genomsnitt betyder (hade du gjort det hade du inte skrivit något om individuella variationer i det här sammanhanget, eftersom det helt saknar betydelse)
Vet du själv vad genomsnittsskillnader är? Om t ex pojkar i snitt får 50 poäng och flickor 60 poäng på verbala test, då är genomsnittsskillnaden 10 poäng till flickornas favör. Inom respektive grupp finns individuella variationer som är större än genomsnittsskillnaden mellan könen. Exempel: I pojkgruppen finns en individ som fått 80 poäng och en annan endast 5 poäng. Då är denna individuella variation på 75 poäng större än genomsnittsskillnaden 10 poäng mellan könen.
Är det så jädrans svårt att ta in dessa fakta utan att anklaga mig för halmgubbar?
Det ändrar inte faktumet att när ett nytt forskarteam gjorde en omanalys och korrigerade för publikationsbias så var resultatet noll. Inte heller att nästan samtliga av de stora replikationerna som gjort (som alltså haft en tillräckligt stort antal deltagare för att ha en chans att vara pålitliga, inte hittat något resultat).
Vidare: "I use data from over 5.5 million games of international tournament chess and find no evidence of a stereotype threat effect... Further analysis shows no influence of prevalence of female role models in national chess leagues ... the persistent differences between male and female players suggest that systematic factors do exist and remain to be uncovered." Länk.
Alltså ytterligare ett stor misslyckande för ST, vem är förvånad? = )
Det är det sammanlagda forskningsläget som är av relevans, inte vilka resultat som enskilda studier kommit fram till. Men förresten förekommer det enligt Staffords studie omvänt stereotyphot, dvs att kvinnor spelar bättre schack än förväntat mot män än mot kvinnor:
“A series of meta-analyses show that stereotype threat undermines performance across diverse manipulations, test types, and groups, and may explain 50% to 82% of the gender gap on the SAT-Math test and 17% to 41% of the gap between non-Asian minorities and Whites on the SAT. Effects are not limited to performance, however. Stereotype threat can also lead to belonging uncertainty and withdrawal from the negatively stereotyped domain, and it may have long-term consequences for well-being.
Social psychological interventions can be effective at reducing the negative effects of stereotype threat. They may do so by guiding targets to reconstrue threatening situations as nonthreatening, providing targets with a way to cope with the threat, or ideally by changing the environment to reduce the threat itself. We recommend expanding the most effective interventions into large-scale representative clinical trials, from which policy recommendations can be made. In the meantime, we recommend organizations adopt a policy of affirmative meritocracy, in which they first create an identity-safe environment and then take performance decrements due to psychological threat into account when making selection and admission decisions.”
Nämen! Det är därför som jag använder mig av reviews av hela forskningsläget. Resultaten är helt klart otvetydiga.
Könsgapet i Sat-Math är idag ca 30 poäng. Om vi antar att stereotyphotet kan förklara 66 % (mellan 50 och 82 % ) av detta gap, då återstår endast 12 poäng i könsskillnad. 2016 hade killarna ett snittresultat på 524 poäng jämfört med 494 för tjejerna. Justerar man för stereotyphotet kommer alltså flickorna att få ett påslag på 12 poäng, till 506. Då har man ändå inte tagit med i beräkningen övriga sociala faktorer. T ex att fler tjejer än killar gör SAT-testet (ju högre andel av en grupp som tar ett inträdesprov inför ansökan till college, desto lägre blir det förväntade genomsnittet för gruppen. Det är ju fler lågpresterande elever som gör provet).
Läste du förresten:
”We conclude that publication bias might seriously distort the literature on the effects of stereotype threat among schoolgirls. We propose a large replication study to provide a less biased effect size estimate.”
Inte ens författarna (Flore & Wicherts) till den metastudie du länkat till förnekar existensen av stereotyphot. De menar att dess uppmätta effekter är överdrivna och föreslår därför en större replikationsstudie som kan ge en mindre partisk uppskattning av effektstorleken.
Haha, så en opinionsundersökning i New York ger alltså en bra bild av resultatet i hela USA?
Då kanske våra opinionsinstitut bara kunde fokusera på Sthlm nästa gång det är val ; )
Ja, när det gäller kommunala val, i det här fallet Stockholms kommun. Då gör man en opinionsundersökning av ett urval av invånare som bor i den aktuella kommunen. Detta urval ska representera samtliga valberättigade i Stockholms kommun. Inte fan frågar man ett urval av invånare i Gällivare vilket parti de tänker rösta på i Stockholms kommunval.
Vad är det du inte förstår? Jag gav ju dig en lättläst nybörjarlektion i statistik om representativa urval. Kanske var den ändå lite för svårbegriplig och hårdsmält. Nästa gång ska jag ge dig en lektion på dagisnivå.
Citat:
Jupp, han går igenom forskningsläget och hänvisar till de bästa studierna på området.
En historisk genomgång av 85 år respektive 70 år gamla intelligensundersökningar på skotska barn, ja. Vi ska ha i åtanke att mätningen gjordes när jämställdheten i princip var obefintlig. Könsgapet förklaras delvis med att pojkar i snitt har bättre spatial förmåga än flickor. Denna skillnad ökar med åren vilket är en indikation på socialisering under uppväxttiden och sedan i arbetslivet. Pojkar uppmuntras i tidig ålder av sina föräldrar att bygga med klossar, leka med tåg och krigsleksaker, vara sportiga och aktiva i sina lekar (t ex kasta boll, klättra och hoppa). Däremot förväntas det att flickor ska läsa böcker, vara sociala och kunna samarbeta i sina lekar samt pyssla med dockor, hushållsredskap och sminkset.
För dig är dessa två studier de bästa på området eftersom de uppvisade könsskillnaderna i IQ matchar din inskränkta världsbild. Jag har verkligen överseende med att du inte vill kännas vid den rumänska intelligensstudien från 2016 då den krockar med din bild av mannen som intelligensmässigt överlägsen kvinnan.
”The authors investigate sex differences in mean scores and variance, in general and specific intelligence, based on raw data from the standardization samples of six cognitive ability measures adapted and normed in Romania. The results show that fewer than 10% of the possible comparisons exhibit sex differences; these differences have a random pattern and are not replicated across measures. The authors conclude that these Romanian data show no support for the sex differences in either mean values or variance of scores which were reported by other studies.”
Det finns som sagt nyare vetenskapliga studier som visar att det inte är någon signifikant intelligensskillnad mellan könen, varken genomsnittligt eller statistiskt. Kom ihåg att det endast var några studier som visade en högre manlig variabilitet inom IQ och att den varierar i olika länder. I västerländska länder med mer jämställdhet är variabiliteten mindre och till och med obefintlig på en del håll. Den högre manliga variabiliteten är inte något biologiskt faktum som accepteras generellt bland dagens forskare. De studier som hittar någon skillnad i variabilitet uppskattar att den är under 10 %.
"...the effect sizes were generally small, which suggests the assumption, that the overlap in the distribution of male and female scores is much greater than the difference between them. Additionally, in a self-rating scale, men rated their spatial abilities significantly superior to those of women, while women did not rate their verbal abilities superior to those of men. In this context, the relevance of socio-cultural factors, educational factors and training on the occurrence of sex differences is highlighted, as these factors add significantly to the overall explanation of neuropsychological task-performance."
Så kan vi komma överens om att överlappningen i fördelningen i mäns och kvinnors resultat i kognitiv förmåga är mycket större än skillnaderna mellan dem.
Citat:
Tills du kan komma med någon relevant invändning så finns det inte mycket att diskutera. Var vi överens om att hjärnstorlek och intelligens korrelerade 0.4?
(Hint: "The results were interpreted to suggest that the association between in vivo brain volume and intelligence is arguably best characterized as r ≈ .40.")
Att den senaste studien pekar på en korrelation på ca 0.4 ändrar inte på det allmänna forskningsläget inom intelligens. När det gäller skattningar av eventuellt samband mellan intelligens och hjärnstorlek finns det andra variabler som man måste ta hänsyn till än själva hjärnans vikt. T ex hjärnans neurontäthet, skillnader i hjärnstruktur (grå och vit hjärnsubstans, hjärnbarkens tjocklek, kopplingar mellan hemisfärerna m m) och sociokulturella faktorer. Sådana skattningar på korrelationen har gett skiftande resultat, mellan 0.24 och 0.4.
”It's a standing joke among many men... that women have smaller brains.
Now research seems to indicate that while this may be true, it doesn’t matter because women use their brains more efficiently.
A woman’s works more efficiently than the man’s by using less energy and fewer brain cells to achieve the same, or even better results.”
Korrelationen mellan hjärnstorlek och intelligens är ju inte stark, så varför är du så fixerad vid värdet 0.4 att du hela tiden måste tjata om det i inlägg efter inlägg? Det är en bra bit ifrån den perfekta korrelationen 1.0.
Det finns inget stöd för att män skulle besitta en speciell matematik- eller språkgen som inte finns hos kvinnor. Varken matematik eller språk är specifikt ”manliga” egenskaper.
Kvinnor har i snitt bättre verbal förmåga än män. Till exempel den geniala polyglotten Anna Maria van Schurman som kunde tala 14 språk:
”… but the fact that for most of human history, women have been (and in some places still are) excluded from formal education and public life. In the past, only the highest born women were tutored similarly to their male peers and it is no surprise that the best-known female multilinguals are royalty, among them Cleopatra VII, Queen Emma (wife of Cnut the Great), Queen Elizabeth I, Queen Christina of Sweden and Empress Catherine the Great.
…
In the 17th century there existed a small pan-European community of learned women in France, England, Germany, Denmark, and Netherlands, all of whom had mastery of numerous languages, and corresponded in Latin, Greek, Hebrew, Italian, and French. At the heart of this women’s Republic of Letters was an extraordinary woman all of the others looked up to – the illustrious femme savante of Utrecht, Anna Maria van Schurman (1607-1678.)
…
… learned to read the Bible by the age of three. At seven she began learning French and at eleven she listened in on her older brothers’ Latin lessons and volunteered correct answers before they did. Girls, at the time, were largely excluded from Latin learning but Anna Maria’s open-minded father decided to instruct his daughter in Latin and Greek in addition to French. By the age of 14, she penned poised verses and eloquent letters in Latin and corresponded with prominent poets and scholars...
… in addition to Dutch, she also composed poems in Latin, Greek, Hebrew, German, and French.
… The secret of her success in fourteen tongues (Dutch, German, French, Latin, Greek, English, Italian, Hebrew, Aramaic, Arabic, Syrian, Samaritan, Persian, and Ethiopian) was neither magic nor gender but the combination of time, resources, tireless practice, dedication and unique receptiveness among the male professoriate of Utrecht University.
The idea that gender affects second language learning directly is one of the oldest chestnuts in the field, followed closely by the notion that the best language learners are musicians (see here). Decades of research attempting to link language learning success with gender or musical skills have always hit a brick wall. Whenever men – or women – are more successful as a group, the reasons are social, not psychological. And as to polyglots, the historic ones are still predominantly male – until we rediscover more women like Anna Maria van Schurman.”
Min mor var också ett språkgeni. Följande 6 språk inklusive svenska behärskade hon till fullkomlighet : tyska, engelska, franska, spanska och italienska som hon kunde tala flytande.
Det finns ett stort vetenskapligt stöd för att egenskapen polyglott är klart vanligare hos män - nu pratar vi inte tvåspråkighet utan personer som flytande talar tio språk eller fler. Verkar vara som med matte - den yttersta delen på skalan representeras till största delen av män. Oavsett hur skalan i övrigt ser ut.
__________________
Senast redigerad av martinator 2018-01-04 kl. 22:18.
Det finns ett stort vetenskapligt stöd för att egenskapen polyglott är klart vanligare hos män - nu pratar vi inte tvåspråkighet utan personer som flytande talar tio språk eller fler. Verkar vara som med matte - den yttersta delen på skalan representeras till största delen av män. Oavsett hur skalan i övrigt ser ut.
Min mor var en polyglott som samtidigt hade ett minst sagt imponerande stort ordförråd i princip lika stort som SAOL. Hennes förmåga att lösa supersvåra korsord låg på en mästerlig nivå. Om hon inte hade ägnat hela sitt vuxna liv åt att arbeta som språklärare på gymnasiet, då skulle hon ha haft mer tid över till att lära sig fler språk. Då hade hon blivit en riktig hyperpolyglott.
Förutom den lilla ryska flickan med sina sju språk i sitt bagage finns exempelvis ytterligare två hyperpolyglotter av kvinnligt kön, nämligen Ellen Jovin och Judith Meyer som kan tala 20 respektive 13 språk.
Nej, det finns inget vetenskapligt stöd för att polyglottism skulle vara en medfödd egenskap hos fler män än kvinnor.
I människans historia har kvinnor varit (och är fortfarande på en del platser) uteslutna från formell utbildning och det offentliga livet. Förr var det endast välbeställda kvinnor som fick samma tillgång till högre studier som sina manliga kamrater. Idag finns massvis av kvinnliga hyperglotter som lätt kan mäta sig med manliga diton. Men kruxet är att de i allmänhet inte skyltar med sina unika språktalanger på internet. Män tenderar mer att visa upp sina udda förmågor på internet i syfte att boosta sina sköra egon och imponera på såväl kompisar som det motsatta könet. Grova överdrifter av sina bedrifter och döljande av sina tillkortakommanden är också egenskaper som är vanligast hos män.
Decennier av forskning, som försöker hitta samband mellan framgångar i språklärande med kön eller musikaliska färdigheter, har alltid stött på patrull. När män eller kvinnor är mer framgångsrika som grupp, så är orsakerna sociala och inte biologi. Och vad gäller polyglotterna i historien är de fortfarande övervägande manliga, men det kommer att dyka upp fler kvinnor som Anna Maria van Schurman. Den lilla 4 åriga ryska flickan som kan tala sju språk kommer att lära sig fler språk under sin uppväxt och till slut bli ett formidabelt språkgeni som kan minst 30 språk flytande.
Det finns nyare vetenskapliga studier som visar att det inte är någon signifikant intelligensskillnad mellan könen, varken genomsnittligt eller statistiskt. Endast några studier visade en högre manlig variabilitet inom IQ och att den varierar i olika länder. I västerländska länder med mer jämställdhet är variabiliteten mindre och till och med obefintlig på en del håll. Den högre manliga variabiliteten är inte något biologiskt faktum som accepteras generellt bland dagens forskare.
Kvinnor med spjutspetsdörmåga i matematik har oftast en mycket hög verbal förmåga och samtidigt ett bredare spektrum av intressen än manliga diton. De är därför i snitt mer benägna än män att välja annan yrkesinriktning än matematik, t ex medicin, biologi eller juridik.
Min mor var en polyglott som samtidigt hade ett minst sagt imponerande stort ordförråd i princip lika stort som SAOL. Hennes förmåga att lösa supersvåra korsord låg på en mästerlig nivå. Om hon inte hade ägnat hela sitt vuxna liv åt att arbeta som språklärare på gymnasiet, då skulle hon ha haft mer tid över till att lära sig fler språk. Då hade hon blivit en riktig hyperpolyglott.
Förutom den lilla ryska flickan med sina sju språk i sitt bagage finns exempelvis ytterligare två hyperpolyglotter av kvinnligt kön, nämligen Ellen Jovin och Judith Meyer som kan tala 20 respektive 13 språk.
Nej, det finns inget vetenskapligt stöd för att polyglottism skulle vara en medfödd egenskap hos fler män än kvinnor.
I människans historia har kvinnor varit (och är fortfarande på en del platser) uteslutna från formell utbildning och det offentliga livet. Förr var det endast välbeställda kvinnor som fick samma tillgång till högre studier som sina manliga kamrater. Idag finns massvis av kvinnliga hyperglotter som lätt kan mäta sig med manliga diton. Men kruxet är att de i allmänhet inte skyltar med sina unika språktalanger på internet. Män tenderar mer att visa upp sina udda förmågor på internet i syfte att boosta sina sköra egon och imponera på såväl kompisar som det motsatta könet. Grova överdrifter av sina bedrifter och döljande av sina tillkortakommanden är också egenskaper som är vanligast hos män.
Decennier av forskning, som försöker hitta samband mellan framgångar i språklärande med kön eller musikaliska färdigheter, har alltid stött på patrull. När män eller kvinnor är mer framgångsrika som grupp, så är orsakerna sociala och inte biologi. Och vad gäller polyglotterna i historien är de fortfarande övervägande manliga, men det kommer att dyka upp fler kvinnor som Anna Maria van Schurman. Den lilla 4 åriga ryska flickan som kan tala sju språk kommer att lära sig fler språk under sin uppväxt och till slut bli ett formidabelt språkgeni som kan minst 30 språk flytande.
Det finns nyare vetenskapliga studier som visar att det inte är någon signifikant intelligensskillnad mellan könen, varken genomsnittligt eller statistiskt. Endast några studier visade en högre manlig variabilitet inom IQ och att den varierar i olika länder. I västerländska länder med mer jämställdhet är variabiliteten mindre och till och med obefintlig på en del håll. Den högre manliga variabiliteten är inte något biologiskt faktum som accepteras generellt bland dagens forskare.
Kvinnor med spjutspetsdörmåga i matematik har oftast en mycket hög verbal förmåga och samtidigt ett bredare spektrum av intressen än manliga diton. De är därför i snitt mer benägna än män att välja annan yrkesinriktning än matematik, t ex medicin, biologi eller juridik.
Jag skrev att det inte gällde tvåspråkighet.... Det gäller tio språk eller fler. Och där finns till stor del bara män. Och det handla inte om att de "fått chansen", eftersom man redan tagit höjd för "feministiska teorier" och det ändå fanns en skillnad återstår bara biologi. Det är bara att hacka i sig. Och det är just den nyare vetenskapen som hävdar detta. Äldre studier må ha pekat på att kvinnor kanske var mer lagda åt språk - men längst till höger på skalan återfinns det precis som i matte män oavsett hur skalan ser ut i övrigt.
__________________
Senast redigerad av martinator 2018-01-07 kl. 09:28.
Det finns inget stöd för att män skulle besitta en speciell matematik- eller språkgen som inte finns hos kvinnor. Varken matematik eller språk är specifikt ”manliga” egenskaper.
Precis all forskning visar att män och kvinnor är olika.
Vad är ditt problem egentligen? Ska du försöka tala om att så inte är fallet så får du nog jobba lite hårdare än att försöka ett eller några exempel på att det förekommer undantag?
Jag skrev att det inte gällde tvåspråkighet.... Det gäller tio språk eller fler. Och där finns till stor del bara män. Och det handla inte om att de "fått chansen", eftersom man redan tagit höjd för "feministiska teorier" och det ändå fanns en skillnad återstår bara biologi. Det är bara att hacka i sig. Och det är just den nyare vetenskapen som hävdar detta. Äldre studier må ha pekat på att kvinnor kanske var mer lagda åt språk - men längst till höger på skalan återfinns det precis som i matte män oavsett hur skalan ser ut i övrigt.
Min mor var inte tvåspråkig utan talade 6 språk flytande inklusive sitt modersmål. Hon förstod och kunde hjälpligt läsa portugisiska, latin, danska och norska utan att tala dem. Dessutom hade hon nybörjarkunskaper i ryska. Hade hon inte slösat bort sin tid på att lära ut språk till gymnasieelever i fyrtio år, då skulle hon med all största sannolikhet ha ägnat sin extra fritid till att lära sig att tala fler språk flytande.
”Till stor del bara män” bland hyperpolyglotterna? I historien var kvinnor (och är fortfarande på en del ställen i världen) uteslutna från utbildning och det offentliga livet (näringsliv, kyrkan, vetenskap, politik). Kvinnor fick inte utbilda sig i samma utsträckning som män, fick varken äga eller förvalta egendom, förbjöds att engagera sig politiskt, fick inte bli präster och så vidare. De fick inte heller upptäcka, uppfinna, forska, skriva poesi eller komponera musik. Det fanns förresten varken tid eller ork över för sådana intellektuellt stimulerande aktiviteter när kvinnornas uppgift var att föda massor av barn, uppfostra dem, ägna sig åt husliga sysslor och serva sina män. Förr var det endast välbeställda kvinnor som fick samma tillgång till högre studier som män och därmed fick möjlighet att utveckla sin fullständiga genetiska potential inom språk, matematik och andra områden.
Som jag sa finns idag massvis av kvinnliga hyperpolyglotter som lätt kan mäta sig med manliga diton. Men kruxet är att de i allmänhet inte glänsar öppet med sina unika språkförmågor på internet. Män tenderar mer än kvinnor att skryta om och överdriva sina udda talanger på internet i syfte att boosta sina ömtåliga mansegon och imponera på såväl kompisar som det motsatta könet. Språkkunniga kvinnor har inte samma behov av att brösta sig offentligt och tävla om vem som kan tala flest språk. Män är mer benägna att överdriva sina språkkunskaper, t ex att kunna prata flytande när det bara rör sig om en knackig konversation med inövade enkla fraser eller så är det inhemska dialekter som de påstår vara främmande språk.
I historien hade de flesta manliga hyperpolyglotter yrken som innebar stora krav på språkfärdigheter, t ex skriftlärda, kardinaler, filosofer eller diplomater. På den tiden var kvinnor inte tillåtna att utbilda sig till dessa yrken
Förresten känner du till Kató Lomb? Hon var en ungersk hyperpolyglot som arbetade som tolk och översättare. Hon lärde sig själv ryska genom att läsa ryska kärleksromaner och efterföljande språk genom detektivromaner och kiosklitteratur. Till slut kunde hon tolka på 10 språk, översätta teknisk litteratur i 6, läsa i 11 och arbeta med 16 inklusive bulgariska, kinesiska, danska, engelska, franska, tyska, hebreiska, italienska, japanska, polska, rumänska, ryska, slovakiska, spanska och ukrainska.
Forskare har i tiotals år letat efter samband mellan polyglottism och kön eller musikalitet men inte lyckats. När män eller kvinnor är mer framgångsrika som grupp, så är orsakerna sociala och inte biologi. Och vad gäller polyglotterna i historien var de övervägande manliga, eftersom de som skriver historieböckerna ignorerar kvinnliga språkgenier som de gör med framgångsrika kvinnor inom alla andra områden (kungadömen, vetenskap, litteratur, musik, konst m m).
Bortsett från Anna Maria van Schurman fanns fler kvinnliga hyperpolyglotter, t ex drottning Elizabeth I (1533-1603) som kunde tala tio språk. Sedan har vi drottning Kleopatra VII (69-30 f kr) som kunde tala nio språk obehindrat och således knappt behövde en tolk för diplomatiska ändamål.
Angående ifrågasatta påståenden om medfödda könsskillnader i intelligensfördelningen kan du läsa om i Mårten Palmes med flera rapport:
"...det har under de senaste fem åren gjorts mycket forskning på området. Bilden är splittrad. Somliga forskare har funnit att män har större varians oavsett vilket land eller vilken kultur man undersöker. Det skulle i så fall kunna tolkas som ett stöd för Pär Ströms påstående: den större manliga variansen är biologiskt, snarare än kulturellt, betingad. Andra forskare har dock funnit motsatta resultat: det eventuella överskottet av högpresterande män beror på tid och plats, vilket motsäger att det skulle handla om biologiska skillnader. I synnerhet verkar det som om överskottet av mycket matematiskt begåvade pojkar minskar eller rent av försvinner i samhällen som kännetecknas av hög jämlikhet mellan könen.
Tanken att män uppvisar större variabilitet (i både positiv och negativ mening) är fascinerande och tycks ha funnits under lång tid. Men att detta skulle vara ett entydigt biologiskt faktum, vilket Pär Ström påstår, är inte allmänt accepterat bland forskarna. Angående idén om mäns överlägsna matematiska förmåga i toppen av intelligensfördelningen finns det en intressant studie som visar hur lätt kvinnors och mäns testresultat kan manipuleras att anpassa sig till samhällets förväntningar. I studien lät man kvinnor och män lösa ett matematiskt problem rörande s k spatial rotation – vanligtvis sinnebilden för manlig överprestation. Det visade sig att om man före testet påpekade för försökspersonerna att det inte finns några genusskillnader så blev testresultatet i stort sett detsamma för kvinnorna som för männen. Detta antyder att även de mest vedertagna könsskillnaderna kan vara socialt konstruerade."
Saxat från wikipedia angående hypotesen om variabiliteten i intelligens:
"Recent evidence for hypothesis are mixed and inconsistent and some researchers conclude, that even if males are more variable, the difference is too small to explain alone the lack of women in STEM fields.[3]
...
"Modern studies
The results seem to vary based on the type of problem, but some recent studies have found that the variability hypothesis is true for parts of IQ tests, with more men falling at the extremes of the spectrum. In contrast, one meta-analysis found that males were slightly better at progressive matrices, while women actually had more variability. In general different studies show different results. For example, males are more variable in mathematical and spatial abilities in some of Western societies, but in some other, the women are more variable. Recent studies also suggest, that greater male variability decreased in time and disappears at countries with more gender equal cultures."
"Sex differences favoring males in mental rotation, which is the ability to imagine what an object would look like if it were rotated, can be found in infants as young as three months of age (Quinn & Liben, 2008). Although this very early difference suggests a strong biological basis for the large sex differences in mental rotation, there is also strong evidence for a large sociocultural/learning contribution. For example, when female and male college students were trained with computer games that required use of spatial visualization, this intervention reduced the gap between male and female performance, though it was not completely eliminated (Feng, Spence, & Pratt, 2007). Likewise, when male and female college students were primed with positive stereotypes (“I’m a student from a selective college”) before taking an object rotation task, the gender gap in performance was nearly eliminated. When gender was primed before the test, the gender gap widened (Mc- Glone & Aronson, 2006)."
Precis all forskning visar att män och kvinnor är olika.
Vad är ditt problem egentligen? Ska du försöka tala om att så inte är fallet så får du nog jobba lite hårdare än att försöka ett eller några exempel på att det förekommer undantag?
Ja, de största olikheterna finns i reproduktionsorganen, övriga fysiska attribut, muskelstyrka, sexuella preferenser (män mer benägna till tillfälliga förhållanden, onanerar oftare), hormonnivåer, predisposition för olika sjukdomar. Men i fråga om intelligens (både i genomsnitt och fördelning), intressen och personlighet är skillnaderna triviala. Det är vad det allmänna forskningsläget säger. Läs alla länkade studier som jag skickat i flera trådar istället för att använda både ögonbindlar och öronproppar.
I fråga om personlighet är enligt Lippas studie kvinnor mer variabla i utåtvändhet (extraversion) medan män är det i trevlighet (agreeableness). Jag håller med om att det finns större könsskillnader i personlighet och beteende i mer jämställda länder. Professor Adam Grant yttrade följande rader:
”It’s not that women become more communal or feminine in egalitarian cultures. It’s that men become more disagreeable. Which is consistent with research on precarious manhood, which suggests that in egalitarian countries, men are more likely to feel that their status is threatened—and respond with more dominant “alpha” behaviors.”
Män i mer jämställda länder, t ex Sverige, blir otrevligare, elakare och mer bittra. Det beror på att de känner att deras status som man hotas och reagerar därefter med både mer ”alfa”-beteende och ökat kvinnoförakt. Det stämmer in så bra på alla FB-snubbar som ger uttryck för en nedvärderande kvinnosyn.
Kenneth Leonard, docent vid University of Maryland, har det träffsäkra svaret på orsaken till att vissa misogyna snubbar hela tiden hänvisar till Hjernevask för att ”bevisa” att det är biologin som gör att kvinnor respektive män väljer mer könsstereotypa yrken i mer jämställda länder. Han har forskat i könsskillnader i flera år, så enligt honom finns studier som visar att de män, som är mest upprörda över mångfald, är minst kvalificerade, eftersom de är rädda för att förlora sina jobb. De är helt enkelt skraja för att konkurreras ut av mer kompetenta kvinnor. Särskilt inom tech-industrin och andra manliga domäner.
Jag förstår att det är det som är egentligen ditt problem.
Självklart kan du inte hitta reviews som pekar på att män diskrimineras i den högsta akademiska sfären.
Din länkade review tog inte upp att diskriminering av kvinnor sker på postdoktoral nivå och i de fall kvinnliga doktorer söker forskningsanslag eller ännu högre upp när lediga professurtjänster utlyses. Från en storskalig analys av över 8 miljoner vetenskapliga publikationer, fann man att män dominerade i de finaste författarpositionerna[/b] (PLoS One, 2013, 8, e66212).
Forskare lägger fram flera teorier till varför kvinnor i lägre utsträckning når toppositioner inom akademin. Och orsaken är definitivt inte bristande medfödd intelligens.
Manliga akademikers publikationer bedöms ha högre kvalitet än kvinnliga. Nedvärderingen av kvinnliga forskares insatser kallas för Matildaeffekten.
"From an analysis of more than a thousand research publications from the years 1991-2005, it was shown that male scientists more often cite the publications of male authors than of female authors.[3] In 2012, two female researchers from Radboud University Nijmegen showed that in the Netherlands the sex of professorship candidates influences the evaluation made of them.[4] Similar cases are described in an Italian study [5] corroborated further by American and Spanish studies.[6][7]
Swiss researchers have indicated that mass media ask male scientists more often to contribute on shows than they do their female fellow scientists.[8]
US male scientists still receive more recognition and awards compared with women scientists, despite similar achievements.This difference is diminishing. It was more pronounced in the 1990s than in the 2000s.[9]"
Eftersom du citerade min text så är det ju ganska onödigt att ljuga om vad jag skrev eftersom vad jag faktiskt skrev står precis ovanför
Förutom de studierna jag redan listat där man hittat diskriminering emot män kan du få några till här:
Centrum för rättvisa har granskat landets 31 statliga universitet och högskolor. Svaret: Under de senaste fem åren har mer än hälften av dem använt sig av meriteringsstöd eller liknande som öronmärkts för kvinnor.
Vet du själv vad genomsnittsskillnader är? Om t ex pojkar i snitt får 50 poäng och flickor 60 poäng på verbala test, då är genomsnittsskillnaden 10 poäng till flickornas favör. Inom respektive grupp finns individuella variationer som är större än genomsnittsskillnaden mellan könen. Exempel: I pojkgruppen finns en individ som fått 80 poäng och en annan endast 5 poäng. Då är denna individuella variation på 75 poäng större än genomsnittsskillnaden 10 poäng mellan könen.
Är det så jädrans svårt att ta in dessa fakta utan att anklaga mig för halmgubbar?
Så vad var den genomsnittliga skillnaderna mellan de två grupperna? Förklara sedan vem som förnekat att variationen är större inom könen än mellan könen (Vilket den även är för ex. löneskillnaderna, med din logik blir ju den skillnaden meningslös att tala om)
I historien var kvinnor (och är fortfarande på en del ställen i världen) uteslutna från utbildning och det offentliga livet (näringsliv, kyrkan, vetenskap, politik). Kvinnor fick inte utbilda sig i samma utsträckning som män, fick varken äga eller förvalta egendom, förbjöds att engagera sig politiskt, fick inte bli präster och så vidare. De fick inte heller upptäcka, uppfinna, forska, skriva poesi eller komponera musik. Det fanns förresten varken tid eller ork över för sådana intellektuellt stimulerande aktiviteter när kvinnornas uppgift var att föda massor av barn, uppfostra dem, ägna sig åt husliga sysslor och serva sina män. Förr var det endast välbeställda kvinnor som fick samma tillgång till högre studier som män och därmed fick möjlighet att utveckla sin fullständiga genetiska potential inom språk, matematik och andra områden. 
Särskilt inom tech-industrin och andra manliga domäner.