Om man utgår från ovannämnda 2013:s siffror om andelen kvinnliga PhD, då bör statistiskt sett runt 50 % av professorerna i molekylärbiologi utgöras av kvinnor inom en nära framtid. Kvinnor med PhD presterar lika bra som sina manliga kolleger, även inom matematik, fysik och filosofi där männen dominerar i fråga om antal.
Att du bara orkar med dig själv: Länk. The leaky pipeline metaphor... no longer describes current gender differences in the bachelor’s to Ph.D. transition in STEM... Consistent with trends at the bachelor’s level, women’s representation at the Ph.D. level has been recently declining for the first time in over 40 years.
Citat:
Men dessvärre förekommer diskriminering i vetenskapsvärlden. Det finns en studie i Nature om det. Jag förlitar mig hellre på seriösa studier än ditt ständigt gläfsande om bortförklaringar.
Borde du inte sluta ljuga om detta? Vi har ju en review på området som visar att detta är en myt som drar resurser som annars kunde gått till relevanta åtgärder i stället: Länk.
219 partier är inget stort urval. Här är en annan studie där de analyserat sex miljoner turneringspartier och inte hittat bevis för att kvinnor spelar sämre när de möter män:
Sedan.. Det värsta som kan hända när man spelar schack är att man får hybris, tror man är bättre än motståndaren och börjar spela slarvigt. Ett enda misstag kan kosta en hela partiet.
Därför, om en pojke och flicka som är lika starka möts och pojken tror han är bättre än flickan och flickan tror hon är sämre, då borde flickan vara den som har övertaget. När man spelar mot någon man tror är bättre skärper man sig, men när man spelar mot någon sämre slarvar man.
Dessutom är det inte logiskt att "stereotype threat" skulle förklara varför så få kvinnor spelar schack. Andelen kvinnliga boxare är högre än andelen kvinnliga schackspelare och där kan vi snacka om stereotype threat!
"It may be that the older age of our sample, the higher playing standard and/or the greater pressure of international competition induces a professionalism among players that protects against stereotype threat."
Forskarna använde alltså ett urval som bestod av äldre schackspelare, som hade högre spelstandard (högre rankade) samt upplevde större press från den internationella konkurrensen. En professionalism på en hög nivå bland spelare kan skydda mot stereotyphot.
En nyare studie från USA visar att flickor i sexårsåldern i högre utsträckning kopplar ihop smarthet med män och pojkar, än med kvinnor och flickor. De matas med uppfattningen att briljans är en manlig egenskap vilket kan göra dem mindre benägna att välja STEM, t ex matematik och fysik, som är väldigt mansdominerande. Flickor drar sig oftare än pojkar från aktiviteter där det krävs att man är väldigt, väldigt smart. Ett exempel på en sådan aktivitet är schack.
Själva mansdominansen i schack med 95 % killar kan också verka avskräckande. De allra flesta flickor känner sig väldigt obekväma med att vara den enda tjejen i schacksalen. Samma sak är det med poker där mansdominansen till och med är starkare. Åtskilliga kvinnliga spelare pokerspelare vittnar om sexism och kvinnohat inom pokervärlden. Det finns kommentarer om att framgångsrika kvinnor lyckats i sina karriärer enbart på grund av sitt utseende.
"we find that the quality of women’s play suffers when playing men, though men experience no boost to their performance when playing women. The results suggest that stereotype threat operates even when individuals self-select into a competitive environment and operates subtly via a change in performance rather than a change in strategic behaviour.
...
However, there is no compelling evidence that either men or women are uniquely better suited to excel at chess. Some have contended that men’s better performance on spatial rotation tasks provides them an advantage (Li, 2014). But, as we discuss below, there is very little evidence indicating that visual-spatial abilities have any impact on the play of expert players. In fact, other evidence suggests that recognising positions on chess boards is more akin to recognising faces (Boggan, Bartlett and Krawczyk, 2012), a task at which women outperform men (Herlitz and Lovén, 2013). Still, as argued by Summers (2005), even if mean abilities are similar, a higher variance among males could explain the lower representation of women in top positions. But Chabris and Glickman (2006) find no difference in the variance of ratings between male and female chess players. In addition, these authors find no gender differences in the ratings of players belonging to locales where at least 50% of the young new players were girls. This suggests that socialisation and gender roles have an impact on the under-performance of women in chess. In summary, [b]it seems unlikely that differences in the distributions of innate abilities can explain the performance gender- gap. Another possible answer could be differences in deliberate practice and dedication. Chess expertise requires intense, almost obsessive, training and constant practice and study, which can in turn interfere with child-rearing. De Bruin et al (2008) find that differences in ratings can be partially explained by gender differences in the time devoted to deliberate practice. Gender differences in ratings remain significant after controlling for the amount of deliberate practice. Therefore, differentials in practice and study cannot account for the gender performance gap for equally skilled male and female players."
Maria Cubel, en av medförfattarna till nämnda studie skriver bland annat i sin artikel:
"In a recent paper written jointly with two colleagues, Peter Backus and Santiago Sánchez-Pagés, and two computer scientists, Matej Guid and Enrique López-Mañas, I study the existence and possible causes of gender interactions in competition by using data from expert chess players – those in the top 5% of the distribution of world players. Taking advantage of the thorough efforts of chess enthusiasts over the years, we obtain data on thousands of games and players, their Elo rating, age, federation, tournament and, of course, their gender.
The first result of our study was expected. On average, women underperform compared with men of the same ability.
Our second result is more worrying (and interesting). The gender gap in performance is due to the gender composition of games. When a woman plays against another woman of the same ability, she has a 50% chance of winning. But when a woman plays against a man of the same ability, she only has a 46% chance. This is equivalent to a handicap of 30 Elo points when the opponent is a man."
Nej. Vilka som klarar sig allra bäst i högre studier ger standardiserade prov. Vad som diskuteras är om GPA är bättre än standardiserade prov på att förutse ex. genomsnittliga betyg och antalet som tar examen. Där finns det lite olika resultat. Från en peer reviewad studie på området: Länk.
Summerat: "Paul Sackett, Nathan Kuncel, and their colleagues investigated the relationship between SAT scores and college grades in a very large sample: nearly 150,000 students from 110 colleges and universities. SAT scores predicted first-year college GPA about as well as high school grades did, and the best prediction was achieved by considering both factors"
Det summerade citatet kommer inte i från studien utan från en artikel i Slate.
"Instead of focusing on standardized test scores, however, students would benefit more if schools focused on reliable predictors of future student success. More accurate predictors of success are GPA and noncognitive skills. Researchers argue that GPA may be a strong predictor of success due to its ability to capture content knowledge and skills critical to success, such as perseverance and self-control. A 2014 study conducted by William C. Hiss and Valerie W. Franks examined the outcomes of optional standardized testing policies at 33 public and private colleges and universities. They concluded that standardized tests are more likely to decrease the number of college applicants than produce valuable predictive results. A better predictor of success, according to the study, is GPA, as college and university cumulative GPAs closely tracked high school GPAs (HSGPAs).
“College and university Cumulative GPAs closely track high school GPAs, despite wide variations in testing. Students with strong HSGPAs generally perform well in college, despite modest or low testing. In contrast, students with weak HSGPAs earn lower college Cum GPAs and graduate at lower rates, even with markedly stronger testing.”
Further, university students with stronger high school GPAs graduated from college at higher rates than students with weaker high school GPAs but much stronger testing.
...Additionally, Geiser and Santelices of Berkeley’s Center for Studies in Higher Education, confirm high-school GPA is consistently the best predictor of four-year college outcomes:
“HSGPA is consistently the best predictor, followed by SAT II Writing scores, for both first- and fourth-year college grades, and this pattern holds for all entering cohorts, UC campuses and academic fields, with only minor exceptions.... High-school grades provide a fairer, more equitable and ultimately more meaningful basis for admission decision-making and, despite their reputation for ‘unreliability’, remain the best available indicator with which to hazard predictions of student success in college.”
... GPA has proven successful at predicting future success because of its capacity to capture both cognitive skills and those critical to success (i.e. noncognitive ability). GPA not only captures mastery of content knowledge, but also skills not usually captured in tests—self-control, for example. Self-control is an example of a noncognitive skill. Noncognitive skills—sometimes referred to as “social and emotional learning,” “soft skills,” and/or “meta-cognitive learning skills”—consist of the skills not captured in cognitive tests such as aptitude tests, standardized tests, or course exams. Nonetheless, these skills are critical to academic success: earning course credits, for example, requires a set of behavioral skills, including self-regulation. Mastery of such skills has proven predictive of future academic success, without such skills, changes in cognitive ability may be unlikely."
Vi kan båda konstatera att betyg (GPA) verkar vara bättre än standardiserade tester på att förutse vilka som kommer att prestera bäst och lyckas allra bäst på universiteten. GPA är den bästa prediktorn för akademisk framgång åtminstone för de studenter som börjar på universitetet direkt efter gymnasiet.
Citat:
Du har ju alltid fel när du kommer med dessa påståenden (hänt 4-5 gånger nu). Vad sägs som att du läser länken i stället? Länk.
Fast nu var det inte könsskillnaden i intelligensspridning som forskarna Macharin och Pekkarin avhandlade i sin studie. Det är variabiliteten i testresultaten från matematikdelen i PISA 2003. Men nu håller vi oss till färskare data.
Länder med små till obefintliga könsgap är i fetstil. Negativa värden innebär att flickor har fler poäng än pojkar.
Statistiska data från PISA 2015:
Länder 95:e percentilen (de högst presterande 5 % av pojkarna respektive flickorna)
Differens poäng pojkar-flickor
Singapore 18
Hongkong 13 Macao 2 Taiwan 10
Japan 20
BSJG Kina 11
Korea 15
Schweiz 22
Estland 14
Kanada 18
Nederländerna 12
Danmark 16 Finland 10
Slovenien 11
Belgien 21
Tyskland 22
Polen 23
Irland 27 Norge 8
Österrike 34
Nya Zeeland 22 Vietnam 3 Ryssland 10
Sverige 11
Australien 16
Frankrike 15
Storbritannien 20
Tjeckien 19
Portugal 25
Italien 27 Island 4
Spanien 26
Luxemburg 24
(OECD snitt 18 poäng)
7 av 33 länder hade en medeldifferens i poäng (pojkar - flickor) upp till 10 poäng. Vi kan lätt konstatera att det är stora fluktuationer mellan länderna. Den högsta differensen var 34 (Österrike) och den lägsta 2 (Macao).
---------------------
Länder med nivå 5 eller högre med procentandelen pojkar dividerat med procentandelen flickor:
Varianskvot M:F
Singapore 1.05 Hongkong 1.15 Macao 0.94 (100 flickor på 94 pojkar) Taiwan 1.15
Japan 1.37 BSJG Kina 1.13 Korea 1.09
Schweiz 1.39
Estland 1.26
Kanada 1.32
Nederländerna 1.21
Danmark 1.43 Finland 1.09
Slovenien 1.24
Belgien 1.31
Tyskland 1.50
Polen 1.40
Irland 1.99 Norge 1.17
Österrike 2.06
Nya Zeeland 1.48 Vietnam 1.10
Ryssland 1.23
Sverige 1.21
Australien 1.36
Frankrike 1.39
Storbritannien 1.42
Tjeckien 1.45
Portugal 1.62
Italien 1.69 Island 1.01
Spanien 1.90
Luxemburg 1.53
(OECD snitt 1.40)
10 länder av de 33 bäst rankade länderna hade en VR lägre än 1.20. Lägst hade Macao (0.94) och högst Österrike (2.06). Vi kan då dra slutsatsen att den högre manliga variabiliteten huvudsakligen beror på sociokulturella faktorer. Justerar man för dessa blir varianskvoten givetvis mindre.
De länder som sticker ut är Macao och Österrike. De kan betraktas som varandras motpoler när det gäller flickors matematikprestationer i relation till pojkars.
Som du säkert kan se talar mina statistiska data utifrån senaste PISA:s resultat sitt tydliga språk. Variansen för de fyra bäst rankade länderna 1-4 inklusive trean Macao, 6-7, 13 Finland, 19 Norge, 22 Vietnam och 31 Island är lägre än 1.2 (Sverige fick 1.21). Visst är det lustigt att många av de lågt rankade länderna fick mycket högre VR än de 33 bäst rankade bortsett från Österrike med VR på 2.06. T ex Argentina med 3.2, Libanon 2.4, Uruguay 2.5, Brasilien och Costa Rica vardera 2.0 samt Förenade Arabemiraten 1.9.
Nu har jag ju redan förklarat att alla dessa test mäter g, ergo, generell intelligens, vilket är orsaken till att forskarna talar om generell intelligens utifrån dess resultat.
CogAT är inget IQ-test utan är mer ett anlagstest som mäter kognitiva förmågor. Det är ett test med flervalsfrågor som ges till elever från förskolan genom gymnasiet för att bestämma varje barns behörighet för tillträde till sin lokala skoldistrikts program för riktigt begåvade barn. Detta test mäter barnets verbala och icke-verbala förmågor samt färdigheter inom kvantitativa resonemang (förmåga att hantera matematiska och logiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik).
Citat:
Precis som den lilla ökningen i svartas intelligens som ibland observeras, eller varför inte i den studien du hänvisade till där könsskillnaden varit konstant i 20 år men sjönk lite de senaste 5 åren. Nu skriver de dock i den här studien, som kommer till het motsatt resultat, att det troligen beror på att det inte är ett slumpmässigt urval.
Det är bara du som tror att det inte är ett slumpmässigt urval. Dessutom handlade studien endast om att könsgapet i intelligensspridning ökat något i USA.
Även IQ-gapet mellan afroamerikaner och vita minskar. Det beror på att svartas IQ kommer att öka snabbare än de vitas. Det förutspår Rindermann i sin studie som du själv länkat till. Fast mycket beror på hur mycket resurser de amerikanska myndigheterna är redo att lägga ner för att bekämpa fattigdomen bland den afroamerikanska befolkningen. Men med The Donald vid rodret är det dessvärre mer troligt att afroamerikanerna får det sämre ekonomiskt.
Citat:
Beror ju på hur långt ut vi går, den är ju upp mot runt 7 mot 1 bland de som är riktigt jävla intelligenta.
Det var de riktigt jävla intelligenta jag pratade om. I New York City är könsfördelningen 55 % flickor och 45 % pojkar på program för "gifted children".
7. ... On the contrary, we have found more than 100 girls with IQ scores above 180. The highest IQ score on record at our Center was attained by a girl, and four of the five highest scores were earned by girls. However, parents are more likely to bring their sons for assessment and overlook their daughters, and this inequity appears to be getting worse. From 1979 to 1989, 57% of the children brought for testing were male, and 43% were female, whereas 51% above 160 IQ were male and 49% female(see chart). In 2008, 68% of the children brought for testing were male and only 32% female, while the distribution in the highest IQ ranges is 60% male and 40% female.
8. Gifted girls and gifted boys have different coping mechanisms and are likely to face different problems. Gifted girls hide their abilities and learn to blend in with other children. In elementary school they direct their mental energies into developing social relationships; in junior high school they are valued for their appearance and sociability rather than for their intelligence. Gifted boys are easier to spot, but they are often considered “immature" and may be held back in school if they cannot socialize with children their own age with whom they have no common interests."
Den verkliga M:F för de riktigt intelligenta är betydligt lägre än dina påstådda 7 män och 1 kvinna. I dagens kunskapsintensiva och tekniskt komplexa samhälle råder det en mer könsbalans allra längst ut på fördelningskurvans högra svans. I mer jämställda länder är den manliga variabiliteten lägre och till och med obefintlig. Förr i tiden fick kvinnor inte skaffa sig universitetsutbildning och ägna sig åt mer intellektuellt krävande aktiviteter.
Problemet idag är att föräldrar uppmärksammar mer på sina söners intelligens och får dem IQ-testade. De högintelligenta flickornas kapacitet ignoreras i större utsträckning. Deras uppgift är ändå att vara vackra, gifta sig, bli försörjda och vara hemmafruar. Flickor är inte tillräckligt smarta för att bli genier. Så resonerar fortfarande många föräldrar om sina döttrar.
"Our research at the Gifted Development Center over the last 33 years supports Hollingworth. We have tested over 6,000 children and nearly 1,100 of them had IQ scores above 160 (at least15%). Karen Rogers found no significant differences between the scores of 241 boys and girls scoring above 160 IQ. The mean of the girls was 169.43 IQ and the mean of the boys was 170.71 IQ (Rogers & Silverman, 1997). We have found well over 100 girls with IQ scores of 180 or above. From 2009 to 2012, we have found 5 boys and 4 girls who scored above 200 IQ. The differences in recognized achievement between males and females obviously cannot be attributed to innate gender differences."
Du anser att dessa 5 pojkar och 4 flickor med en IQ på över 200 inte är riktigt jävla intelligenta?
Citat:
Synd bara att effekten i senaste metastudien försvann när man kontrollerade för publikations bias och effekten inte replikerar i storskaliga studier...
"Och när det gjordes var resultatet: "Results showed no significant main or interaction effects for stereotype threat or performance avoidance goals, despite multiple controls."
När forskare analys publikations bias i metastudien kom de fram till följande: "After filtering possible bias from the research literature, only small or no evidence for group underperformance caused by stereotype threat remains, suggesting that many stereotype effects are simply artefacts caused by biased research."
Om man söker "stereotype threat" på google scholar kan man få upp dussintals nyare studier som undersöker ämnet stereotyphot och fortfarande hittar en effekt. Enstaka studier omkullkastar inte en hel vetenskaplig beviskropp. Långtifrån alla studier har en identisk metodologi, därför kan man inte nödvändigtvis förvänta sig att alla studier observerar en signifikant skillnad.
Om så bara en av åtta studier hade etablerat signifikanta resultat, är det inte tillräckligt för att säga att effekten inte existerar.
För övrigt hänvisar jag till mitt svar här. Vi kommer ju ingen vart i diskussionen om publikationsbias så jag föreslår att vi sätter punkt här.
Citat:
Det är ingen fullskaligt intelligenstest men det skattar generell intelligens ung. lika bra och vi förväntar oss ingen skillnad mellan resultaten mellan ett fullskalig intelligenstest och AFQT. Det är märkligt att du fortfarande inte lärt dig att det är g som har nästan all prediktiv förmåga, att ett test "ser ut" att mäta något annat är en vanlig missuppfattning.
Fattar du trögt? AFQT är inget IQ-test utan kan användas för att skatta g (generell intelligens). Till skillnad från traditionella IQ-tester mäter AFQT speciella färdigheter som efterfrågas inom militären.
AFQT korrelerar inte till 100 % med IQ, snarare till 60-70 %. Det finns förmågor som ofta är väl utvecklade hos människor med hög intelligens, till exempel språkkunskap och matematik.
Dock kan en högintelligent person behärska endast ett av dessa områden, men inte i båda, även om vissa med hög intelligens kan prestera mycket bra på båda områdena. Ett geni i matematik kan göra mindre bra ifrån sig i språkkunskap eller vice versa. Personligheten avgör också inom vilket område man kommer att utvecklas mer eller mindre. Gåvan som en intelligent människa har är en kombination av både intelligens och personlighet.
Detta innebär således att en intelligent person kan prestera bra i vissa men inte i alla områden, vilket kan minska deras slutresultatet. AFQT är alltså inget perfekt IQ-test. Personligheten spelar också en roll i vilket område man har starkast förmåga. Så av den anledningen är det inte korrekt att till fullo associera IQ med AFQT. Men åtminstone en bit över medelpoäng uppnås ofta av intelligenta människor på sådana färdighetstester.
Finns dock inget direkt stöd för detta i forskningen. Faktum är att efter en genomgång av hundratals stuider från de senaste 30 åren så konstaterar två framstående professorer, Stephen J. Ceci och Wendy M. Williams, följande: "discrimination is no longer an important factor in keeping out women." Faktum är att när de själva gör 5 experiment för att upptäcka bias mot kvinnor finner de till sin förvåning följande: "contrary to prevailing assumptions, men and women faculty members from all four fields preferred female applicants 2:1 over identically qualified males with matching lifestyles, with the exception of male economists, who showed no gender preference." Länk
Fast nu gäller det inte doktorander som publicerar vetenskapliga rapporter och blir PhD. Andelen kvinnliga professorer är mycket, mycket lägre än vad man kan förvänta sig när det finns en relativt stor andel doktorer som är kvinnor. Någonting händer på vägen från doktorsnivån upp till akademins högsta titel. Kvinnliga PhD presterar lika bra som sina manliga kolleger och borde rimligtvis ha en lika stor chans som männen att få en professur.
"Undergraduate math majors: 43% are women
New PhDs in math: 28% are women
Postdocs in math: 21% are women
Tenured math faculty at PhD-granting universities: 12% are women
AMS prizes awarded at JMM 2014: 0% given to women.
... In 2011-12, 31% of new PhD’s in the mathematical sciences were women (compared to 32% in 2010-11; this number has fluctuated around 30% for over a decade). Similarly, 31% of new PhD’s hired into academic positions were women, while only 25% of those hired into postdocs were women. The U.S. unemployment rate for new female PhD’s in math was 7.4%, compared to 6.7% for men. (Source: 2012 Annual Survey of the Mathematical Sciences in the U.S.)
Looking farther down the academic pipeline, only about 12% of tenured faculty at doctoral institutions are women, while around 29% of full-time faculty are women, combined across all institution types, according to the 2012-13 Departmental Profile Report.
Salary disparities continue, with women faculty earning on average about 81-83% what men do on average across academic institutions."
Detta bygger dock på ett antagande att det är en slumpmässig distribution av spelare inom båda könen som intresserar sig för schack. Något som verkar ganska osannolikt. Rimligare är att ju att om antalet som spelar schackspelare ökar av båda könen kommer ökning primärt komma från lägre delar av distributionen av båda könen d.v.s. de som inte kommer bidra till att öka den relativa frekvensen av de i toppen.
Jag önskar att det fanns en stor studie som kunde kasta ljus över detta... vänta nu, det finns det ju och den visar att när andelen kvinnor ökar så tenderar dessa komma från den lägre delen av distributionen och väldigt lite händer med den relativa frekvensen i toppen... Länk
Så, ös på med bortförklaringar nu. Du kan ju lika gärna spara dem, du kommer behöva dra dem i olika varianter tills du dör av ålder.
Som jag påpekat i tidigare inlägg finns flera faktorer som förklarar den stora skillnaden, som att kvinnliga schackspelare:
tenderar att spela signifikant färre matcher än manliga.(studie)
tenderar att spela mot mer signifikant lägre rankade motståndare än män. De får med andra ord lättare motstånd.
tenderar att vara signifikant yngre än manliga diton.(studie)
har svårare att hitta sponsorer.
-samt-
det stora urvalet (100 män på 5 kvinnor) vilket renderar många fler manliga mästare i toppskiktet.
kulturella normer, social och psykologisk påverkan:
- Könsstereotyper om intellektuell förmåga som dyker upp redan hos förskolebarn. Pojkar anses ha en medfödd briljans medan flickor får jobba väldigt, väldigt hårt. Tester visade att sexåriga flickor i högre grad än pojkar undvek aktiviteter som sades kräva smarthet. Exempel på aktiviteter som sägs kräva smarthet: schackspel.
- Män spelar i regel mer aggressivt mot kvinnor än mot andra män. Kvinnor spelar sämre mot män än mot andra kvinnor, är generellt mindre riskbenägna och spelar därför mer defensivt.
- Uppfostran, förväntningar/attityder hos föräldrar, motspelare och tränare. Föräldrar är mindre benägna att investera i sina döttrars schackintresse. Allmän uppfattning att kvinnor inte är tillräckligt smarta för att bli duktiga schackspelare.
Skillnad i spatial förmåga, men det är en förmåga som inte är något konstant utan kan lätt tränas upp under uppväxtåren eller senare i livet. Om flickor lägger dockorna på hyllan för att istället gå loss på lego, meccano och andra byggsatser, då kommer de att förbättra sin spatiala förmåga och komma ifatt pojkarnas nivå. Dataspel är en annan aktivitet som också boostar nämnda rumsliga uppfattning.
Än i dag är det många som tror att kvinnor har en medfödd sämre förmåga inom vetenskap och schack. Men förklaringen till att det finns så få kvinnor i vetenskapstoppen är helt enkelt att det finns så få inom vetenskapen. Det är enkel statistik.
Individer i toppen är per definition sällsynta. Av två grupper med samma genomsnittliga prestanda och variationen är det den större gruppen som har större sannolikhet att ha fler av dessa sällsynta toppförmågor. Ju större skillnaden i gruppstorlek, desto större är chansen att en större grupp kommer att ha fler exceptionella individer.
Forskaren Bilalic och hennes team fann att den statistiska effekten av denna skillnad i antal stod för 96% av den observerade skillnaden i prestanda mellan könen. Även om statistik kan förklara frånvaron av kvinnor i toppen förklarar den inte varför det finns färre kvinnor i första hand. Det kan knappast bero på några medfödda skillnader i schackförmåga, eftersom andelen avhopp är ungefär lika stor för både flickor och pojkar när de börjar tävlingsspela.
Det finns många andra faktorer som kan hålla flickor från att någonsin komma in i schackvärlden, såsom kulturella förväntningar, till exempel att det är svårt att bryta sig in i en verksamhet som nästan helt domineras av pojkar eller att flickor matats med den fördomsfulla uppfattningen att de är medfött sämre i schack.
Den rådande attityden är att endast män besitter medfödd briljans (Sherlock Holmes) medan kvinnor däremot måste jobba mycket hårt (Hermione) för att nå intellektuella framgångar. Detta gäller särskilt matematik, fysik och schack där flickor redan tidigt matas med den felaktiga uppfattningen att det krävs medfödd briljans för att lyckas inom dessa mansdominerande sfärer.
Det finns ingen vetenskaplig grund för påståendet att kvinnor skulle vara mindre briljanta än män. I amerikanska skolor är det 11 % mer sannolikt att flickor hamnar i program för mycket begåvade barn än pojkar. I New York City finns det sådana program för "gifted children" där könsfördelningen är 55 % flickor och 45 % pojkar.
"we find that the quality of women’s play suffers when playing men, though men experience no boost to their performance when playing women. The results suggest that stereotype threat operates even when individuals self-select into a competitive environment and operates subtly via a change in performance rather than a change in strategic behaviour.
...
However, there is no compelling evidence that either men or women are uniquely better suited to excel at chess. Some have contended that men’s better performance on spatial rotation tasks provides them an advantage (Li, 2014). But, as we discuss below, there is very little evidence indicating that visual-spatial abilities have any impact on the play of expert players. In fact, other evidence suggests that recognising positions on chess boards is more akin to recognising faces (Boggan, Bartlett and Krawczyk, 2012), a task at which women outperform men (Herlitz and Lovén, 2013). Still, as argued by Summers (2005), even if mean abilities are similar, a higher variance among males could explain the lower representation of women in top positions. But Chabris and Glickman (2006) find no difference in the variance of ratings between male and female chess players. In addition, these authors find no gender differences in the ratings of players belonging to locales where at least 50% of the young new players were girls. This suggests that socialisation and gender roles have an impact on the under-performance of women in chess. In summary, it seems unlikely that differences in the distributions of innate abilities can explain the performance gender-gap. Another possible answer could be differences in deliberate practice and dedication. Chess expertise requires intense, almost obsessive, training and constant practice and study, which can in turn interfere with child-rearing. De Bruin et al (2008) find that differences in ratings can be partially explained by gender differences in the time devoted to deliberate practice. Gender differences in ratings remain significant after controlling for the amount of deliberate practice. Therefore, differentials in practice and study cannot account for the gender performance gap for equally skilled male and female players."
Din länkade studie som du inbillade dig skulle "kasta ett ljus" över orsaken till mansdominansen i schack är något äldre och mer inaktuell än den jag länkade till. Jag har bemött Robert Howards studie vid tidigare tillfällen för säkert ett år sedan om jag inte missminner mig.
Det finns ett par problem med Howards studie. För det första är att den använder endast FIDE:s rankingsdata, som inte tar hänsyn till avhoppen och är statistiskt vinklade mot fördelningens topp. För det andra begränsar Howard sitt urvalsprov till spelare som har spelat minst 650 FIDE-rankade spel. En helvetes massa spel! Detta kastar tvivel över provets representativitet.
Vem är det som öser på bortförklaringar för att "bevisa" tesen att kvinnor i snitt är mindre intelligenta än män och sprider misogyn hatpropaganda som ger sken av seriös vetenskaplighet under rubriken "väldokumenterade könsskillnader" i detta forum, Feminetik och Familjeliv?
CogAT är inget IQ-test utan är mer ett anlagstest som mäter kognitiva förmågor. Det är ett test med flervalsfrågor som ges till elever från förskolan genom gymnasiet för att bestämma varje barns behörighet för tillträde till sin lokala skoldistrikts program för riktigt begåvade barn. Detta test mäter barnets verbala och icke-verbala förmågor samt färdigheter inom kvantitativa resonemang (förmåga att hantera matematiska och logiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik).
Det är bara du som tror att det inte är ett slumpmässigt urval. Dessutom handlade studien endast om att könsgapet i intelligensspridning ökat något i USA.
Även IQ-gapet mellan afroamerikaner och vita minskar. Det beror på att svartas IQ kommer att öka snabbare än de vitas. Det förutspår Rindermann i sin studie som du själv länkat till. Fast mycket beror på hur mycket resurser de amerikanska myndigheterna är redo att lägga ner för att bekämpa fattigdomen bland den afroamerikanska befolkningen. Men med The Donald vid rodret är det dessvärre mer troligt att afroamerikanerna får det sämre ekonomiskt.
Det var de riktigt jävla intelligenta jag pratade om. I New York City är könsfördelningen 55 % flickor och 45 % pojkar på program för "gifted children".
7. ... On the contrary, we have found more than 100 girls with IQ scores above 180. The highest IQ score on record at our Center was attained by a girl, and four of the five highest scores were earned by girls. However, parents are more likely to bring their sons for assessment and overlook their daughters, and this inequity appears to be getting worse. From 1979 to 1989, 57% of the children brought for testing were male, and 43% were female, whereas 51% above 160 IQ were male and 49% female(see chart). In 2008, 68% of the children brought for testing were male and only 32% female, while the distribution in the highest IQ ranges is 60% male and 40% female.
8. Gifted girls and gifted boys have different coping mechanisms and are likely to face different problems. Gifted girls hide their abilities and learn to blend in with other children. In elementary school they direct their mental energies into developing social relationships; in junior high school they are valued for their appearance and sociability rather than for their intelligence. Gifted boys are easier to spot, but they are often considered “immature" and may be held back in school if they cannot socialize with children their own age with whom they have no common interests."
Den verkliga M:F för de riktigt intelligenta är betydligt lägre än dina påstådda 7 män och 1 kvinna. I dagens kunskapsintensiva och tekniskt komplexa samhälle råder det en mer könsbalans allra längst ut på fördelningskurvans högra svans. I mer jämställda länder är den manliga variabiliteten lägre och till och med obefintlig. Förr i tiden fick kvinnor inte skaffa sig universitetsutbildning och ägna sig åt mer intellektuellt krävande aktiviteter.
Problemet idag är att föräldrar uppmärksammar mer på sina söners intelligens och får dem IQ-testade. De högintelligenta flickornas kapacitet ignoreras i större utsträckning. Deras uppgift är ändå att vara vackra, gifta sig, bli försörjda och vara hemmafruar. Flickor är inte tillräckligt smarta för att bli genier. Så resonerar fortfarande många föräldrar om sina döttrar.
"Our research at the Gifted Development Center over the last 33 years supports Hollingworth. We have tested over 6,000 children and nearly 1,100 of them had IQ scores above 160 (at least15%). Karen Rogers found no significant differences between the scores of 241 boys and girls scoring above 160 IQ. The mean of the girls was 169.43 IQ and the mean of the boys was 170.71 IQ (Rogers & Silverman, 1997). We have found well over 100 girls with IQ scores of 180 or above. From 2009 to 2012, we have found 5 boys and 4 girls who scored above 200 IQ. The differences in recognized achievement between males and females obviously cannot be attributed to innate gender differences."
Du anser att dessa 5 pojkar och 4 flickor med en IQ på över 200 inte är riktigt jävla intelligenta?
Om man söker "stereotype threat" på google scholar kan man få upp dussintals nyare studier som undersöker ämnet stereotyphot och fortfarande hittar en effekt. Enstaka studier omkullkastar inte en hel vetenskaplig beviskropp. Långtifrån alla studier har en identisk metodologi, därför kan man inte nödvändigtvis förvänta sig att alla studier observerar en signifikant skillnad.
Om så bara en av åtta studier hade etablerat signifikanta resultat, är det inte tillräckligt för att säga att effekten inte existerar.
För övrigt hänvisar jag till mitt svar här. Vi kommer ju ingen vart i diskussionen om publikationsbias så jag föreslår att vi sätter punkt här.
Fattar du trögt? AFQT är inget IQ-test utan kan användas för att skatta g (generell intelligens). Till skillnad från traditionella IQ-tester mäter AFQT speciella färdigheter som efterfrågas inom militären.
AFQT korrelerar inte till 100 % med IQ, snarare till 60-70 %. Det finns förmågor som ofta är väl utvecklade hos människor med hög intelligens, till exempel språkkunskap och matematik.
Dock kan en högintelligent person behärska endast ett av dessa områden, men inte i båda, även om vissa med hög intelligens kan prestera mycket bra på båda områdena. Ett geni i matematik kan göra mindre bra ifrån sig i språkkunskap eller vice versa. Personligheten avgör också inom vilket område man kommer att utvecklas mer eller mindre. Gåvan som en intelligent människa har är en kombination av både intelligens och personlighet.
Detta innebär således att en intelligent person kan prestera bra i vissa men inte i alla områden, vilket kan minska deras slutresultatet. AFQT är alltså inget perfekt IQ-test. Personligheten spelar också en roll i vilket område man har starkast förmåga. Så av den anledningen är det inte korrekt att till fullo associera IQ med AFQT. Men åtminstone en bit över medelpoäng uppnås ofta av intelligenta människor på sådana färdighetstester.
Nu har vi sedan länge konstaterat att pojkar och flickor är ointressanta då skillnaderna utkristalliseras långt senare i livet än under barnstadiet.... Så alla studier med barn blir ointressanta för den generalla diskussionen om män och kvinnor.
Fy satan vad trött jag blir på dig lurpack. Ditt sätt att försöka ösa klipp och klistringar utan relevans är så otroligt skitnödigt.
Och varje gång man granskat något av det slås man av att du inte har koll på vad du säger i förhållande till det du vill låta påskina med dina klipp.
Vad sägs om att försöka tänka ihop något själv och på så vis öka förståelsen för orsakssambanden?
Det finns annars ett ord för det du gör i engelskan. Gish pile!
Problemet med PISA är att deltagarna fortfarande är unga så det finns stora skillnader i mognad mellan könen. Vi har ju sett vid uppföljningsstudier att nästan hälften av skillnaden i läsförståelse försvinner trots att många fler tjejer än killar läser vidare på universitetet (I PIAAC har hela skillnaden försvunnit och ökat i matematisk förmåga vilket är helt i linje med annan forskning på området). Vidare tittar du på skillnaden på 95%, flyttar du upp den till 98-99% ökar ju såklart skillnaden markant.
Citat:
Vi kan båda konstatera att betyg (GPA) verkar vara bättre än standardiserade tester på att förutse vilka som kommer att prestera bäst och lyckas allra bäst på universiteten.
Inte vilka som klarar sig allra bäst, vilket är det vi är intresserade av.
Citat:
Fast nu var det inte könsskillnaden i intelligensspridning som forskarna Macharin och Pekkarin avhandlade i sin studie. Det är variabiliteten i testresultaten från matematikdelen
Du hade fel när du sa att mitt citat kom någon annan stans än från den artikeln.
Citat:
CogAT är inget IQ-test utan är mer ett anlagstest som mäter kognitiva förmågor.
Nu har jag ju redan förklarat att alla dessa test mäter g, ergo, generell intelligens, vilket är orsaken till att forskarna talar om generell intelligens utifrån dess resultat.
Citat:
Det är bara du som tror att det inte är ett slumpmässigt urval.
Du får du nog läsa på om vad slumpmässigt urval betyder. I övrigt skriver de "their sample was based on students who volunteered to participate in a dditional testing for the opportunity to be selected for a summer enrichment program. This could have had a num ber of effects on the type of students who volunteer and their motivation leve ls relative to a random sample studied in the ordinary school context".
Citat:
Om så bara en av åtta studier hade etablerat signifikanta resultat, är det inte tillräckligt för att säga att effekten inte existerar.
Bara en av 8 av, och detta är det viktiga, de största studierna på området finner någon effekt.
Citat:
Fattar du trögt? AFQT är inget IQ-test utan kan användas för att skatta g (generell intelligens).
Detta var alltså svaret på: "Det är ingen fullskaligt intelligenstest men det skattar generell intelligens ung. lika bra och vi förväntar oss ingen skillnad mellan resultaten mellan ett fullskalig intelligenstest och AFQT. Det är märkligt att du fortfarande inte lärt dig att det är g som har nästan all prediktiv förmåga, att ett test "ser ut" att mäta något annat är en vanlig missuppfattning."
Som jag påpekat i tidigare inlägg finns flera faktorer som MÖJLIGEN förklarar den DELAR AV den stora skillnaden, som att kvinnliga schackspelare:[list][*]tenderar att spela signifikant färre matcher än manliga.(studie)[*]tenderar att spela mot mer signifikant lägre rankade motståndare än män. De får med andra ord lättare motstånd.
....mycket länkande....vill inte bemöta argument....fortsätter länka....
Jag ändrade till vad det egentligen står i ditt meddelande (som du nu har postat 3 ggr ser jag).
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Än i dag är det många som tror att kvinnor har en medfödd sämre förmåga inom vetenskap och schack. Men den möjliga förklaringen till att det finns så få kvinnor i vetenskapstoppen är helt enkelt att det finns så få inom vetenskapen. Det är enkel statistik.
Är det märkligt att folk tror det, när kvinnorna aldrig lyckas komma ikapp då?
Om det har regnat varje dag de senaste 10 000 dagarna, vore det då märkligt att folk skulle tro att det regnar även imorgon?
Det fetstilta är tillagt av mig, så att det blir rätt
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Individer i toppen är per definition sällsynta. Av två grupper med samma genomsnittliga prestanda och variationen är det den större gruppen som har större sannolikhet att ha fler av dessa sällsynta toppförmågor. Ju större skillnaden i gruppstorlek, desto större är chansen att en större grupp kommer att ha fler exceptionella individer..
Vi vet det här, det är ju det du har grundat hela din tro på. Den studien som tar upp det du beskriver ovan som en möjlig förklaring, en alternativ teori.
Citat:
Ursprungligen postat av lupac
Det finns ingen vetenskaplig grund för påståendet att kvinnor skulle vara mindre briljanta än män. I amerikanska skolor är det 11 % mer sannolikt att flickor hamnar i program för extremt begåvade barn än pojkar. I New York City finns det sådana program för "gifted children" där könsfördelningen är 55 % flickor och 45 % pojkar.
-Det finns inte heller bevis för att det inte skulle vara så.
-Grundskolan är inte som universitet. Genialitet kan alltså också utvecklas senare och behöver inte nödvändigtvis synas redan när man är 10 år gammal.
-New York är bara en liten del av USA.
Nu har vi sedan länge konstaterat att pojkar och flickor är ointressanta då skillnaderna utkristalliseras långt senare i livet än under barnstadiet.... Så alla studier med barn blir ointressanta för den generalla diskussionen om män och kvinnor.
Jag förstår att din fromma förhoppning är att de geniala småflickornas IQ ska minska från 180 till 100 medan småpojkarnas IQ ska öka från 160 till 200 i vuxen ålder. Det är väl sådana "utkristalliserade skillnader" du håller tummarna för.
Jag har svårt att hålla mig för skratt över alla barnsliga bortförklaringar som ynkliga små kvinnohatare med ömtåligt ego kommer med. De är ju skiträdda för att förlora sin fiktiva topp-position som det intellektuellt överlägsna könet.
Jag ändrade till vad det egentligen står i ditt meddelande (som du nu har postat 3 ggr ser jag).
Är det märkligt att folk tror det, när kvinnorna aldrig lyckas komma ikapp då?
Om det har regnat varje dag de senaste 10 000 dagarna, vore det då märkligt att folk skulle tro att det regnar även imorgon?
Det fetstilta är tillagt av mig, så att det blir rätt
Vi vet det här, det är ju det du har grundat hela din tro på. Den studien som tar upp det du beskriver ovan som en möjlig förklaring, en alternativ teori.
-Det finns inte heller bevis för att det inte skulle vara så.
-Grundskolan är inte som universitet. Genialitet kan alltså också utvecklas senare och behöver inte nödvändigtvis synas redan när man är 10 år gammal.
-New York är bara en liten del av USA.
Gå tillbaka till mitt inlägg och läs nogsamt alla punkter som står där, så får du svaren på samtliga av dina frågor. Läs även vad som står längst ner i mitt senaste inlägg.
Om det hypotetiskt går 100 kvinnor på 5 män i schackvärlden, då kan vi förutsätta att nästan inga pojkar vill börja ställa upp i schacktävlingar. Det kommer att kännas mycket genant för en liten grabb att ensam befinna sig i en schacksal full av tjejer. Exakt samma känsla har flickorna. Det är därför de inte vill börja tävla i schack.
New York City rymmer ca 8.5 miljoner invånare och storstadsområdet bebos av nästan 20 miljoner människor. Jämför det med Sveriges tio miljoner. Jag tog upp NYC endast som ett exempel på en ort där det finns skolor för "gifted children". Klart att genialitet kan börja i tidiga barnaår och fortsätter att utvecklas. Det gäller både pojkar och flickor. Om en flicka som tioåring har en IQ på 190 då kommer hon naturligtvis att fortsätta att utvecklas intelligensmässigt. Men som kvinnohatare håller du naturligtvis tummarna för att hennes intelligens ska försämras med hälften när hon kommer in i puberteten medan pojkarna går förbi med flera hästlängder vid den ålder de börjar få mörk röst.