Bostadsbubbla i Sverige?

Skönt att höra

Menar du bostad eller aktieinnehav?

Det som hänt med lågs räntor är att folk börjat stoppa pengarna på banken istället för att konsumera. Alla försöker vara beredda på domedagen, därav har hela strategin fallerat kring konsumtion.

De påstår att vi knappt har inflation, en kebabpizza kostar 95kr, bussbiljetter har nästan ökat med 25-30%. Det enda som knappt ökat är lönerna medan folks belåning har skenat iväg totalt.

Och när räntan går uppgår till 5% då lägger man också en liten del på sin trea inköpt innanför tullarna för 4-5 miljoner kronor på en belåningsgrad på 75%? Smäller kommer det göra i vilket fall, om inte nu så sen men tyvärr tror jag att oktober var den värsta månaden för ett större prisfall (5%) i innerstaden i Stockholm. Kommer många kärva månader med för få avslut och för många objekt som tyder på detta.

Teorin bakom bostadsköpen (läs belåningen) är att värdet skall öka. Folk betalar knappt av på sina lån i.e ekvivalent med hyresrätt + risk. När räntorna va väldigt höga så tog inte folk på bostadsrätterna med tång. De ansågs vara en usel investering. Villor/radhus har större reellt värde och en bättre investering.

Här har ni en trailer som visar den kommande tiden på bostadsmarknaden:

https://m.youtube.com/watch?v=QYByXTUMXjs

Du är väldigt okunnig, gissar på 21 år. Du kanske ska hålla dej borta från trådar i nationalekonomi??!!

Har ni läst och förstått vad Svensson skriver?

Eller blundar ni bara och ruskar på er?

Det fundamentala faktum att antalet Svenska 19-åringar stadigt minskar och kommer att vara 30% mindre 2019, jämfört med 2009, kan också vara en delförklaring. Inflyttningstrycket på Stockholm borde minska när de unga årskullarna minskar så mycket som 30%.

Intressant statistik! Detta stämmer alltså?

Bankerna har redan infört skuldkvotstak läser jag i dagens SvD. Det innan FIs amorteringskrav. SBAB och Danske har maxat till 5,5 x bruttoinkomsten. SEB, Skandia, Swed och LF har lägre tak, 5x och Nordea och Handelsbanken har inget tak.

Nordea är å andra sidan strängast vad gäller bankens kalkylränta. Låntagaren ska klara av minst 8% i ränta.

Allt detta begränsar antalet låntagare och hur stora lån de kan ta.

Det där är bara sant för de som inte har några lån alls. För alla andra så minskar det egna kapitalet prcentuellt mer än prisnedgången på marknaden och de är därmed i ett sämre läge enligt alla normala ekonomiska principer.

ex: Bostad värd 2 miljoner, 70% belåning. Eget kapital 600 tkr. Lån 1,4 miljoner.

Efter en prisnedgång på 25% har värdet på bostaden minskat till 1,5 miljoner. Eget kapital har minskat till 100 tkr.

Låt säga att du bara vill byta bostad till en likvärdig. Den kostar nu 1,5 miljoner.
När du har sålt din nuvarande bostad för 1,5 miljoner och betalat tillbaka lånet på 1,4 miljoner så står du där med 100 tkr.

Du går glatt in på banken och vill ta ett nytt lån på 1,4 miljoner och kan lägga 100 tkr i kontantinsats. Det funkar ju inte.

Detta med att "en prisnedgång" är bra för det blir billigare köpa det nya också är helt enkelt fel så länge man ligger med belåning. Alla som är belånade har intresse av att priserna stiger. Det är förutsättningen för hela "bostadskarriären".
Det egna kapitalet ökar procentuellt mer än priserna.

Skall man byta till något större så kanske man måste låna mer i absoluta tal men man är en bättre kund eftersom man inte behöver så hög belåningsgrad. Med lite tur får man så pass mycket bättre lånevillkor att det helt kompenserar för det större lånet i absoluta tal.

Även om man inte får det så kompenserar ökningen av det egna kapitalet mer än väl de något högre ränteutgifterna.

Det gäller även marknaden kollektivt. När en del av bostadsbeståndet byter ägare till allt högre priser så minskar belåningsgraden gradvis för "hushållen" totalt och låneutrymmet ökar.

För långivarna ser hela marknaden säkrare och säkrare ut eftersom tillgångarna ökar snabbare än skulderna så de kräver lägre och lägre riskpremie.

Alla är nöjda och glada så länge det bär uppåt. När det bär av neråt så vänder alla dessa mekanismer i andra riktningen.