Citat:
Jag lägger mig i lite grann nu, och återkommer med mer senare.
Först, är det ganska tråkigt och segt med denna pajkastning, där två sidor försöker få tolkningsföreträde. Sannolikt har ingen tillräckligt på fötterna, för att kunna helt säkert sluta sig till, och bevisa för de andra, hur det var.
Kim är död, och sannolikt styckad av PM efter sin död ( det kan finnas andra möjligheter också...). Frågan om hur mycket hon kunde förutse den händelsen är väl ganska given; det kunde hon inte, för då hade hon aldrig hoppat ombord ensam med PM, det var hennes beslut. Nästa fråga, den som det grälas om, hur mycket BORDE hon kunna förutse, den är mycket svårare.
De flesta människor har säkert varit med om situationer, där det kanske funnits ett litet, litet tvivel, om utgången av ett beslut, och så har faktiskt det lilla, lilla osannolika hänt! I de flesta fall är det inte fatala resultat av besluten och utgången, och man kan i efterhand kanske värdera om sitt beslut, det blev inte bra.
Ingen ska ta detta som att jag på något sätt klandrar KW, på något sätt, men vill bara påminna om att vår hjärna tar 1000-tals, kanske miljontals beslut, varje dag. De flesta går på rutin, några enstaka andra är kanske lite mer komplexa.
Beslut grundas på tidigare erfarenheter och kunskaper, och det är omöjligt för oss att avgöra hur just KW tänkte i denna situation. Självklart värderar olika personer olika situationer, baserat på kunskap och erfarenhet, ingen protest på det, tänker jag.
Vi på forumet, som bara kan läsa in oss på de två personerna, har liten chans att pricka deras momentana "mindset's" i situationen, det är enklare med facit i hand. Då blir det spekulationer om tillstånden och kunskaperna och erfarenheterna. Att det dessutom också skulle kunna ha skett en ren olycka, är inte uteslutet, speciellt inte på farkosttypen, även om sannolikheten är ganska låg, så KAN det faktiskt också vara så.......
Mitt inlägg är ett försök att få båda "sidor" att inse, att våra hjärnor är mycket komplicerade och styrs på ett sätt, som vetenskapen ännu inte är närheten av att förklara, helt ut. Vissa beslut, de enklare, finns enighet om, men i mer komplexa sammanhang, är parametrarna många, och hur dom prioriteras, är högst individuellt ( det gäller givetvis både PM och KW i situationen, då hon dog, och efterföljande "aktivitet från PM).
Först, är det ganska tråkigt och segt med denna pajkastning, där två sidor försöker få tolkningsföreträde. Sannolikt har ingen tillräckligt på fötterna, för att kunna helt säkert sluta sig till, och bevisa för de andra, hur det var.
Kim är död, och sannolikt styckad av PM efter sin död ( det kan finnas andra möjligheter också...). Frågan om hur mycket hon kunde förutse den händelsen är väl ganska given; det kunde hon inte, för då hade hon aldrig hoppat ombord ensam med PM, det var hennes beslut. Nästa fråga, den som det grälas om, hur mycket BORDE hon kunna förutse, den är mycket svårare.
De flesta människor har säkert varit med om situationer, där det kanske funnits ett litet, litet tvivel, om utgången av ett beslut, och så har faktiskt det lilla, lilla osannolika hänt! I de flesta fall är det inte fatala resultat av besluten och utgången, och man kan i efterhand kanske värdera om sitt beslut, det blev inte bra.
Ingen ska ta detta som att jag på något sätt klandrar KW, på något sätt, men vill bara påminna om att vår hjärna tar 1000-tals, kanske miljontals beslut, varje dag. De flesta går på rutin, några enstaka andra är kanske lite mer komplexa.
Beslut grundas på tidigare erfarenheter och kunskaper, och det är omöjligt för oss att avgöra hur just KW tänkte i denna situation. Självklart värderar olika personer olika situationer, baserat på kunskap och erfarenhet, ingen protest på det, tänker jag.
Vi på forumet, som bara kan läsa in oss på de två personerna, har liten chans att pricka deras momentana "mindset's" i situationen, det är enklare med facit i hand. Då blir det spekulationer om tillstånden och kunskaperna och erfarenheterna. Att det dessutom också skulle kunna ha skett en ren olycka, är inte uteslutet, speciellt inte på farkosttypen, även om sannolikheten är ganska låg, så KAN det faktiskt också vara så.......
Mitt inlägg är ett försök att få båda "sidor" att inse, att våra hjärnor är mycket komplicerade och styrs på ett sätt, som vetenskapen ännu inte är närheten av att förklara, helt ut. Vissa beslut, de enklare, finns enighet om, men i mer komplexa sammanhang, är parametrarna många, och hur dom prioriteras, är högst individuellt ( det gäller givetvis både PM och KW i situationen, då hon dog, och efterföljande "aktivitet från PM).
Tack vad snällt, men detta är ju inte direkt någon nyhet. Nu var frågan om Kim Wall hade tagit en på förhand sett orimlig risk när hon valde att vistas ensam med Madsen på ubåten.
Citat:
Exakt.
Antingen har hon inte läst boken och då är hon en dålig journalist. Innan man börjar på en artikel så läser man ju allt som redan är skrivet. I alla fall om det man ska skriva är ett omfattande och djuplodande reportage, och inte bara ett omtugg av det som alla redan vet med lite tillägg av "det var jätteläskigt när vi dök, jag kände det i öronen! Och så såg jag sjögräs!"
Jo det är det. Det är väldigt farligt. Du får läsa lite på lite om våldtäkter och sexualbrott i allmänhet, tror jag. Jag råkar då veta, att på mornarna efter helgnätter (i synnerhet, men även annars) så fylls våldtäktsmottagningarna på våra stora sjukhus upp med tjejer och kvinnor som säger saker som "jag skulle bara sova över hos min killkompis", "jag följde bara med på en efterfest", "den här killen jag träffade på krogen skulle bara följa med mig hem och hjäpa mig att installera ett program på min dator. Han verkade så trevlig".
I min erfarenhet från min ungdom så var det EN sak som män väldigt ofta ville göra, helt oavsett hur trevliga och normala de verkade, eller i vilken kapacitet man blivit introducerad för dem. Du är inte kvinna, va? Sedan är det en annan sak att de flesta tog ett nej (men inte alla). Om man dessutom redan vet att en man är mer intresserad av det sexuella och dess avarter än medel-Larsen, så finns det ännu större anledning att inte bli ensam med honom någonstans där man varken kan larma eller fly. Det var DUMT, och sluta påstå något annat! Vi måste lära våra döttrar att ta vara på sig, för männen lär inte ändra på sig. (Nu tror jag själv att det här var en olycka då, men det spelar ingen roll för hennes riskbedömning.)
Jag har stött på detta många gånger hos i synnerhet medelklasstjejer (mer sällan medelklasskillar, och det KAN vara lumpen som gör en skillnad där, jag vet faktiskt inte) med en trygg uppväxt. De tror sig vara insvepta i en kappa av kärlek och trygghet som ska skydda dem överallt. De räknar med att alla ska räkna med deras vilja, att folk ska sluta med vad de gör (vare sig det är tråkningar eller smekningar) bara de säger ifrån. Det kan gå länge, men en dag möter de sin överman - någon som inte bryr sig om normala regler, någon som inte respekterar dem som de tror.
Antingen har hon inte läst boken och då är hon en dålig journalist. Innan man börjar på en artikel så läser man ju allt som redan är skrivet. I alla fall om det man ska skriva är ett omfattande och djuplodande reportage, och inte bara ett omtugg av det som alla redan vet med lite tillägg av "det var jätteläskigt när vi dök, jag kände det i öronen! Och så såg jag sjögräs!"
Jo det är det. Det är väldigt farligt. Du får läsa lite på lite om våldtäkter och sexualbrott i allmänhet, tror jag. Jag råkar då veta, att på mornarna efter helgnätter (i synnerhet, men även annars) så fylls våldtäktsmottagningarna på våra stora sjukhus upp med tjejer och kvinnor som säger saker som "jag skulle bara sova över hos min killkompis", "jag följde bara med på en efterfest", "den här killen jag träffade på krogen skulle bara följa med mig hem och hjäpa mig att installera ett program på min dator. Han verkade så trevlig".
I min erfarenhet från min ungdom så var det EN sak som män väldigt ofta ville göra, helt oavsett hur trevliga och normala de verkade, eller i vilken kapacitet man blivit introducerad för dem. Du är inte kvinna, va? Sedan är det en annan sak att de flesta tog ett nej (men inte alla). Om man dessutom redan vet att en man är mer intresserad av det sexuella och dess avarter än medel-Larsen, så finns det ännu större anledning att inte bli ensam med honom någonstans där man varken kan larma eller fly. Det var DUMT, och sluta påstå något annat! Vi måste lära våra döttrar att ta vara på sig, för männen lär inte ändra på sig. (Nu tror jag själv att det här var en olycka då, men det spelar ingen roll för hennes riskbedömning.)
Jag har stött på detta många gånger hos i synnerhet medelklasstjejer (mer sällan medelklasskillar, och det KAN vara lumpen som gör en skillnad där, jag vet faktiskt inte) med en trygg uppväxt. De tror sig vara insvepta i en kappa av kärlek och trygghet som ska skydda dem överallt. De räknar med att alla ska räkna med deras vilja, att folk ska sluta med vad de gör (vare sig det är tråkningar eller smekningar) bara de säger ifrån. Det kan gå länge, men en dag möter de sin överman - någon som inte bryr sig om normala regler, någon som inte respekterar dem som de tror.
Jotack, jag vet att det förekommer sexuella övergrepp. Inte direkt så att mottagningarna 'fylls upp med tjejer och kvinnor' men de förekommer. Trots detta är det orimligt att frukta detta i varje möte med en okänd man. I synnerhet när mötet bevittnas av andra personer, och när mannen i fråga inte är känd för vålds- eller sexualbrott.
Din 'citering' om 'jag såg sjögräs' etc. Baserar du den på hur Wall arbetar som journalist? Har du sett den typen av formuleringar i hennes gärning? Eller är det endast ännu ett barnsligt sätt att förringa Wall?
Citat:
Det är sådant som kan hända när man sätter sig ensam med en person som man faktiskt inte känner.
Det här var kul. Vet du hur många poliser, väktare, socialarbetare och parkeringsvakter som SLUTAR just för att de blivit rädda efter allt hot och allt våld..?
Nä. De kommer naturligtvis inte att låta honom åka ensam till vårdcentralen tre gånger i veckan!
"Öppenvård" i det här fallet betyder nog bara att de som ska undersöka honom, det brukar väl vara en psykiater, en psykolog och en socionom (eller något sådant) kommer att besöka honom i häktet.
Det här var kul. Vet du hur många poliser, väktare, socialarbetare och parkeringsvakter som SLUTAR just för att de blivit rädda efter allt hot och allt våld..?
Nä. De kommer naturligtvis inte att låta honom åka ensam till vårdcentralen tre gånger i veckan!
"Öppenvård" i det här fallet betyder nog bara att de som ska undersöka honom, det brukar väl vara en psykiater, en psykolog och en socionom (eller något sådant) kommer att besöka honom i häktet.Ja, det kan ju bevisligen hända, men det är så otroligt lätt att vara efterklok. Jag vill inte föreställa mig hur du riskbedömer situationer i ditt liv.
__________________
Senast redigerad av Whyback 2017-09-18 kl. 16:56.
Senast redigerad av Whyback 2017-09-18 kl. 16:56.
Citat:
Fast där kan du inte skylla på att hon är en liten svag kvinna som borde förstå bättre än att vara dumdristig.Ja, och dessutom var den största risken egentligen själva ubåten. Den hade inget luftreningssystem, den hade inte AIS, den hade ingen nödsändare som kunde skickas upp till ytan, den var svart vilket bara det gjorde den svårare att de på bottnen om den inte skulle ta sig upp igen. M. brukade inte lämna någon färdplan och instruktioner om vid vilken tid det ska larmas om han inte kommer tillbaka, till någon på land. Allt detta borde hon, som en fantastiska journalist hon var, ha tagit reda på innan hon satte en fot i ubåten. Risken att kvävas eller drunkna var de största riskerna just i det här fallet, men hon verkar inte ha tänkt på det heller..? 
Riskerna är lika stora för alla som åker ut ensamma med PM vare sig de är kvinnor eller män.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera