Citat:
UPPDRAG GRANSKNING · På Sjumilaskolan i Biskopsgården är var fjärde manlig elev som gått ut högstadiet mellan 2011 och 2015 lagförd för någon form av brott. På Nordlyckeskolan någon mil därifrån är det bara var tjugonde.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/var-fjarde-domd-for-brott-efter-hogstadiet
Många ungdomar blir kriminaliserade genom ringa narkotikabrott. När ungdomar kriminaliseras och döms, för ett offerlöst ”hittepåbrott” från 1988 med 6 månaders fängelse i straffskalan, passeras en gräns. De har blivit brottslingar och steget till annan kriminalitet är därför inte långt.
Inget annat land inom EU anmäler fler ringa narkotikabrott. Urinprovsinsatserna leder till att polisen bemöts med misstänksamhet och förakt. Det blir svårare för polis att ha kontakt och dialog med ungdomar i förorten vilket inte främjar brottsförebyggande arbete.
Om narkotikabruk inte var kriminaliserat är det enklare att behålla ungdomar på rätt sida av lagen. Kriminaliseringen av narkotikabruket är en vattendelare. Brukare och missbrukare jagas av polis vilket leder till att de ställer sig på kriminellas sida.
Kriminologer kan göra jämförelser med andra länder inom EU som inte har kriminaliserat narkotikabruket och studera skillnader i kriminalitet. När ungdomar i Sverige kriminaliseras av ett brott som ungdomar i andra EU-länder inte kriminaliseras av, kan det vara en skillnad som är bidragande orsak till brottsutvecklingen i svenska förorter.
Bruk av narkotika är faktum och narkotikalagstiftningen har motsatt effekt på det brottsbekämpande arbetet. Dessutom försämras ungdomars samhällssyn när de kriminaliseras av ett brott som inte behöver vara ett brott. Grundläggande demokratiska värderingar urholkas och det är självfallet långt mycket allvarligare än förseelsen som ligger till grund för ringa narkotikabrott. Det måste politikerna beakta.