Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Även om man hittar rätt gärningsman som var vållande till Kevins död så kommer inte den att dömas för något då den vid tillfället inte var straffmyndig.

Finns det anledning att tro att en enda av utredarna än idag är övertygad om att J.A. är den faktiska gärningsmannen?

Svar JA! Även barn som fanns i området på den tiden som är vuxna nu är övertygade om detta!

Det verkar som att familjen Hjalmarsson får ytterligare skäl till att sörja. Kingstown, Kevins kusin, har tyvärr avlidit.

(FB) Mitt nya drogfria liv börjar imorrn

Det verkar som att familjen Hjalmarsson får ytterligare skäl till att sörja. Kingstown, Kevins kusin, har tyvärr avlidit.

(FB) Mitt nya drogfria liv börjar imorrn

Hur kan du slå fast att gärningspersonen inte var straffmyndig med tanke på att du verkar övertygad om att Christian Karlsson och Robin Dahlén inte är GP?

EDIT: Visst ja, såhär skrev du ju tidigare:



Så, hur vet du det?

Jag undrar främst över påståendet att det ska finnas minst en från utredningen som än idag tror att J.A. är gärningspersonen.

Nu tittar jag igen på det första förhöret med femåringen. Han har lyfts upp i Evas knä efter att han först oroligt kasat omkring i sin egen stol.
"Jag vet inte" svarar han, blinkar och grimaserar okontrollerat. Harrysson pressar honom,
"Berätta vad du såg när dom mördade Kevin.Hur gjorde dom?" Robin tänker så det knakar, kan inte sitta still, "Men du berättade ju för mig i bilen!" säger Eva uppfordrande.
"Med en görvass kniv" säger nu Robin och ser lite glad och lättad ut, nu hade han kommit på något. (Eva, som inte vet att detta är en omöjlighet, ingen kniv har varit inblandad i dådet, lägger chockad handen för ansiktet.)
I nästa sekvens förhörs Christian. Han säger, även han besvärat kringhasande, att Robin berättat för honom att han sett Kevin dödats med kniv.
Eva berättar i en senare intervju att hon trodde att mördaren skulle komma efter pojkarna, som ju "varit vittnen":
"Man kände ju att man inte kunde skydda dom. Jag bara klapp ihop hemma på köksgolvet." Senare på kvällen åkte hon in till psyket.

Redan här kan en normalt funtad åskådare inser att de här barnen fabulerar. Särskilt femårige Robin signalerar att han febrilt försöker komma ur denna lögnhistoria. Han uppvisar inte rädsla, oro, skräck eller sorg inför ett förfärligt mördande av sin lille vän som han skulle ha "sett", däremot starkt obehag inför att klara sig ur denna påhittade rövarhistoria. Har inga barnpsykologer studerat detta första förhör? Hur fick de sina legitimationer?

Är fullständigt övertygad om att gärningsmannen inte var straffmyndig vid tillfället för Kevins död men äldre än bröderna. Att minst 3 från utredningen då trodde på någon annan som skyldig till brottet än bröderna finns dokumenterat. Att någon av dessa gör det idag också är jag fullständigt övertygad om, samt att det finns en del andra som var med vid tiden för brottet, som redan då var ifrågasättande om brödernas skuld, dessa är idag övertygade om brödernas oskuld - för de har fått de svar på de frågor de haft i alla år i och med att utredningen öppnades på nytt. Hur gärna man än vill får man inte ner bröderna till platsen och då kan de knappast var skyldiga...

Du menar alltså att barnen skulle ha begått mordet, men inte på det sättet som polisen kom fram till? Hur troligt är det? Kom ur knarkdimmorna, och sluta gnäll på DJ. Utan honom hade sanningen om utredningen aldrig kommit fram.

Det finns lika mycket bevis som binder barnen till platsen som det finns bevis som binder exempelvis dig till platsen. Vi kan redan idag fastslå att barnen inte hade någonting med Kevins död att göra, för alternativet vore att barnen skulle ha erkänt ett mord de begått men på ett helt annat sätt än hur de utförde det, vilket inte är det minsta trovärdigt.

Ditt problem är detsamma som tidigare: du klarar inte av att konfrontera det faktum att RS ljugit dig rakt upp i ansiktet under alla dessa år. Därför har du ett behov av att hitta alla möjliga scenarion där barnen trots allt ändå ska ha kunnat vara skyldiga. Att du sedan knarkar gör ju inte direkt ditt omdöme bättre.

Är fullständigt övertygad om att gärningsmannen inte var straffmyndig vid tillfället för Kevins död men äldre än bröderna.

Att minst 3 från utredningen då trodde på någon annan som skyldig till brottet än bröderna finns dokumenterat.

Att någon av dessa gör det idag också är jag fullständigt övertygad om,

samt att det finns en del andra som var med vid tiden för brottet, som redan då var ifrågasättande om brödernas skuld, dessa är idag övertygade om brödernas oskuld - för de har fått de svar på de frågor de haft i alla år i och med att utredningen öppnades på nytt.

Hur gärna man än vill får man inte ner bröderna till platsen och då kan de knappast var skyldiga...

Anders Forsman tar i sitt konstiga uttalande inte alls ställning i den aktuella frågan, dvs. frågan om huruvida pojkarna skall ha erkänt/berättat för polisen att de hade dödat Kevin:

Anders Forsman: 'Det är inget erkännande i den bemärkelse som man får från en vuxen gärningsman utan det är en liten kille som berättar om detaljer, hur det var när det var, nere vid sjön.'
(FB) Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Jag tolkar det som att Anders Forsman vill insinuera att pojkarna kan ha erkänt ett mord, trots att han vet att de egentligen bara har svamlat om att peta på krabbor med en pinne osv. Anders Forsman vill tydligen inte gå hela vägen med Rolf Sandberg här.

Hur kan du komma fram till den tolkningen? Menar du att polisutredaren menar något annat än han säger? Är det uteslutet enligt dig att pojkarna är skyldiga till mord?