Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Vi vet inte att det är C som säger det, vilket sammanhang det sades i eller om vem. Snacka om att du greppar efter halmstrån.

Intressant kuriosa. Men irrelevant då barnen var oskyldiga.

SigersonHolmes
Du skriver:

upplever det i fall med sexuella övergrepp där vi vet att barn ibland tar på sig en skuld felaktigt. Något som också kan bidra till svårigheten att berätta.

Jag får obehagliga rysningar när jag läser detta och hoppas att du inte menar att barnen ibland har en egen skuld i det sexuella övergreppet. Barnet har aldrig skuld i denna sak.
Däremot upplever det sig mycket ofta (alltid?) som medskyldig. Det hänger ihop med att sexuella övergrepp mot barn sällan handlar om överfallsvåldtäkter. Istället är pedofilen ofta en mycket "snäll", varm och god figur - och ofta generös. Att barnet tagit emot godis, presenter, en röd cykel, rentav en hundvalp etc gör att det har svårt att sedan vara avvisande och "stygg" mot den snälla farbrorn som vill barn så väl.
Det finns fler skäl till att barnet håller tyst. I fall där fadern är förövaren berättar han gärna att ett avslöjande skulle innebära katastrof för barnet och för hela familjen, mamma skulle gråta, det skulle bli skilsmässa, man skulle tvingas flytta från den fina villan, och inte kunna behålla hundvalpen, fadern skulle hamna i fängelse.
Läs gärna "Father-Daughter Incest" av Judith Lewis Herman.

Självklart har barn ingen skuld i sexuella övergrepp som begås mot dem. Känns fånigt att ens behöva skriva det. Men jag vet att det förekommer att de i stunder felaktigt belägger sig själva med skuld. Och som du själv skriver, förövaren kan ha egenskaper som på ytan kan verka snäll eller rolig. Det andra som du också nämner är konsekvenserna eller hemligheten som förövaren förstås kan påtala för barnet.

Om känslan av skuld finns är det ett av sannolikt flera hinder att berätta hemska saker.
Just det kan gälla annat än bara sexuella övergrepp.

Likaså tabu om barnet förstår den känslan. En förövare kan ju ibland försöka förvränga betydelsen av sådana känslor.

Men vad i helvete!
Är ni helt dumma i huvet eller kan det vara så att man INTE vill svara på frågan, vad tror du som så hjälpsamt rycker in till försvar?

http://www.skiljetecken.se/citattecken.php

Det enda ett sånt här idiot debattinlägg av dig och din frände visar är att ni dels inte har på fötterna och dels att ni är helt ointresserade att föra en vettig debatt.

Det inom citationstecknet liknar något som sagts, men jag minns nu inte när men det är RS som säger det. RS har ju däremot i P3 Dokumentär vill jag minnas sagt att det finns delar i händelseförloppet som inte är klarlagt helt. Så därför var det intressant just vad det var som var stenklart.

Eftersom du uppenbarligen inte vet vad Margo ville med sin minst sagt märkliga fråga gällande citationstecknen så tycker jag helt enkelt att du kan överlåta den här debatten till den användaren.
Det var Margo som transkriberade inlägget och det var ur DJs "Dokument inifrån".

Jag transkriberade i syfte att klargöra exakt vad Rolf Sandberg har sagt.

I den här tråden förekommer mängder av märkligheter liknande detta:


I ovanstående inlägg går alltså flashbackskribenten Kleopatra2013 från att berätta 'ungefär' vad Sandberg har sagt till att fråga sig hur han 'definierar' ett ord hon själv men inte Sandberg har använt.

Fler exempel, nu utan reservation för ungefärlighet:




habet skriver bland annat såhär:


Inte heller det habet 'markera[r]' med citationstecken är ett egentligt citat. Något missvisande är det också enligt undertecknad, men för att återgå till varför jag transkriberade från SVT-filmen så är det alltså detta som sägs:

[Hemligheten 48:00]

Rolf Sandberg: 'Till slut så kom ju ... berättelsen... Hur händelseförloppet hade ägt rum och... när de kände att det var klartecken att de fick berätta... [ev ihopklippt här ?] När de berättar om själva händelseförloppet, då är de stenklara. Där var de stenklara med hur de hade gått till, vem som hade gjort vad, å allt det dära.'

Dan Josefsson/SVT förklarar: 'Enligt Rolf Sandberg var erkännandet alltså mycket tydligt. Men när vi ber Ingrid Harrysson och Anders Forsman berätta om erkännandet, så händer något oväntat. Trots att det var de som höll i förhören, så har de en helt annan minnesbild, än Rolf Sandberg.'

Att ordet/begreppet 'erkännande' inte kommer från Sandberg utan från SVT:s reporter tycker jag är viktigt att hålla i åtanke -- inte minst när man talar om vad Sandberg har sagt -- men också när SVT senare konfronterar förhörsledarna Ingrid Harrysson och Anders Forsman, för att då 'oväntat' nog få en 'helt annan' bild än den de själva har målat upp:

Ingrid Harrysson: 'Man kan ju inte säga att man såhär, 'jag erkänner det här' så går det inte till så gick det inte till utan det var ju att [...]'

Anders Forsman: 'Det är inget erkännande i den bemärkelse som man får från en vuxen gärningsman utan det är en liten kille som berättar om detaljer, hur det var när det var, nere vid sjön.'

Ninas memoarer: "Halmstrån, semantik och dimridåer"...;0)

Vid presskonferensen 1998 fick Rolf frågan om barnen har erkänt att de dödat Kevin.

Han svarar ”ja, de har berättat det”.

Vi tar det igen:

- Har de erkänt?

- Ja...

Inte i något förhör erkänner barnen. De känner inte till några viktiga detaljer förrän de matas med dem i förhör. De har dessutom ett vattentätt alibi samt saknade fysiska förutsättningar att utföra mordet på det sätt Rolf påstår.

Men med det avklarat, kanske kan vi diskutera semikolon eller något annat skiljetecken?

Så i alla denna ordmängd så kom då till slut det som det hela egentligen handlade om i vår diskussion.
Att det ska vara så jäkla svårt för dig att svara på frågan jag ställde till dig! Kan det bero på att du inte klarar av det?

Det enda du gör är att igen skriva ner vad RS har sagt. Min fråga, som du lovat svara på var:
Vart har RS visat det "stenklara händelseförloppet"?
Med följdfrågor (för att göra det lite lättare för dig att förstå vad jag frågar efter):
Finns det inspelat, finns det i något förhörsprotokoll?
Har han efter att dokumentären visades tagit fram det av pojkarna beskrivna "stenklara händelseförloppet" och visat det?

Ta nu bara och försök svara på frågan (frågorna) utan att skriva ner en massa ovidkommande text för att fylla ut med!

Edit: Helvete, såg att jag glömde ett parentestecken och för att nu slippa en debatt kring parenteser så editerar jag inlägget.

Du felciterar igen, åtminstone om du syftar på samma uttalande som ses i klippet här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/foraldrarna-ifragasatter-sonernas-skuld-i-kevinmordet

Rolf Sandberg: 'Ah, barnen har berättat det, ja.'

Observera att Rolf Sandberg inte svarar t.ex. 'Ja.' eller 'Ja, barnen har erkänt'. Sandberg vill inte tillstyrka något sådant, utan förklarar istället att 'barnen har berättat det'.

Jag håller öppet för Baphometboy inte förstår skillnaden, men Dan Josefsson och SVT kan inte med rimlighet skylla på okunskap.

Ja, och en av dina följdfrågor var:

Eller var det något annat du ville ha sagt med den där transkriberingen?

Jag anser att jag nu har förklarat vad jag 'ville ha sagt med den där transkriberingen' och att jag därmed har fullgjort mitt löfte. Se kontext här:

(FB) Mordet på Kevin Hjalmarsson, 4 i Arvika 1998

Jag är för tillfället inte speciellt intresserad av att resonera kring dina övriga funderingar.