Citat:
Varför inte bemöta det jag påpekade var fel? Jag är ingen expert på hur korallöar kommer reagera så jag har ingen möjlighet att bedöma just denna aspekt. Klimatforskningen är ett stort område och ingen kan vara expert (eller ens ha amatörkunskaper) om allt. Jag tvivlar t ex på att du studerat litteraturen utöver detta enda citat du hittade i den bok du förälskat dig i.
Var det det bästa du hade att komma med? Klagomål om val av enheter? Varför skulle det vara mer rätt att mäta i centimeter än i millimeter?
Fast ebb och flod kommer ju inte upphöra. Vi kommer fortfarande ha alla dessa andra variationer i form av vindar, tidvatten, lufttryck osv. Men till det skall alltså läggas havsnivåhöjningen som gör att där vattnet under ogynnsamma förhållanden nådde upp till en viss högsta nivå kommer det framöver att nå allt högre.
Var det det bästa du hade att komma med? Klagomål om val av enheter? Varför skulle det vara mer rätt att mäta i centimeter än i millimeter?
Fast ebb och flod kommer ju inte upphöra. Vi kommer fortfarande ha alla dessa andra variationer i form av vindar, tidvatten, lufttryck osv. Men till det skall alltså läggas havsnivåhöjningen som gör att där vattnet under ogynnsamma förhållanden nådde upp till en viss högsta nivå kommer det framöver att nå allt högre.
Kritikerna hänvisar till följande aktuella rön och observationer:
Solen värmer kontinuerligt jorden och solsystemet.
Is- och värmeperioder styrs cykliskt av jordens medelavstånd till solen, jordbanans form, jordaxelns lutning och kosmiska stoftmoln.
Solens aktivitet påverkas också av de fyra stora planeterna. När de alla är på ena eller andra sidan av solen samtidigt, rubbas solens läge och aktivitet.
Solen påverkar också stora havsströmmar som de värmande Golfströmmen och el Ninjo och den svalare la Ninja. Den "lilla istiden" 1450-1850 berodde troligen på att en större del av Golfströmmen vek av österut vid Iberiska halvön.
Klimatet påverkas också av stora vulkanutbrott (även under vatten) och skogsbränder, som släpper ut stora mängder sot med kylande effekt. De släpper också ut mycket CO2, som dock snabbt försvinner i det naturliga kretsloppet.
Enligt IPCC borde jordens medeltemperatur förra seklet ha ökat med 1,1-3,3 grader C. Men den steg de facto bara med 0,6 grader C med 1998 som det varmaste året. Det var en återhämtning efter "lilla istiden" ca 1450-1850.
Enligt IPCC borde medeltemperaturen fortsätta att stiga. Men sedan 1999 har den inte stigit alls. 2007 sjönk den med 0,6 grader. Vi tycks nu gå in i en svalare period.
Nästan alla mätstationer finns på land och på norra halvklotets landmassor. 70 procent av jorden är täckt av hav. Mätstationer nära städer och bebyggelse ger överdrivet höga mätvärden för temperaturen. Med Sovjets fall försvann många mätstationer i Sibirien, vilket i sig höjer andra stationers genomsnitt.
På senare tid har medeltemperaturen stigit med 0,7 grader på Mars utan minsta mänskliga påverkan.
Atmosfären består av 78 procent kväve, 21 procent syre, 0,8 procent argon men bara 0,0385 procent CO2 (385 ppm).
Växthusgaser håller jordens medeltemperatur vid markytan runt +15 grader C. Utan växthusgaser skulle den vara - 18 grader C.
Den vanligaste växthusgasen är vattenånga, som svarar för 95 procent av alla växthusgaser mot bara 1,25 procent för CO2.
Varma hav släpper ut CO2, medan svalare hav absorberar CO2.
Avdunstning av varmvattenånga ur haven och kondensering av svalare vattenånga reglerar nederbörd och temperatur (USA-klimatologen Roy Spencer, före detta Nasa, och professor emeritus Wibjörn Karlén, naturgeograf).
Enligt IPCC ökade halten CO2 i atmosfären 1850-1999 från 280 till 385 och har inte på 1000 år varit så hög som nu. Men den tyske forskaren Ernst-Georg Beck har funnit andra mätningar som visar att CO2-halten de senaste 180 åren i genomsnitt varit 335 ppm och flera gånger över 400.
Mänskligheten släpper ut 8 Gigaton (miljarder) kol i atmosfären per år. Det är bara två procent av det naturliga årliga utbytet mellan atmosfär, hav och växtlighet.
Den marginella effekten av mer CO2 i atmosfären avtar snabbt. Dubbel halt mot dagens skulle bara bara höja temperaturen med någon grad. (Roy Spencer med flera.).
Satelliter och ballonger ger nya, mer exakta data. Dessa styrker inte IPCC:s tes om en förstärkande faktor uppe i atmosfären. Någon sådan finns inte.
Stark solaktivitet minskar den kosmiska strålningen in i atmosfären - och tvärtom. Mer kosmisk strålning bildar fler moln, som reflekterar solvärme och kyler jorden. Mindre kosmisk strålning ger färre moln så att mer solvärme når jordytan (Dr. Henrik Svensmark vid danska rymdcentret, norske professorn Tom Segalstad, USA-fysikern Nir Shaviv med flera).
Glaciärer och havsisar växer och smälter främst beroende på svalare eller varmare luft respektive havsvatten. Just nu smälter de. För 30-70 år sedan växte de.
Varken Grönlands eller Antarktis stora landisar smälter utan byggs på av mer nederbörd, även om de som alltid kalvar av stora stycken i ytterkanterna. Om isar smälter, drar de sig tillbaka och kan inte kalva.
Runt delar av Grönland och Antarktis finns underjordiska vulkaner, som värmer vattnet och smälter is. Trots det frysar isen igen vintertid.
Stora landisar trycker med sin tyngd ned marken under till stora tråg, som hindrar dem från att glida iväg. De ligger där de ligger.
Isbjörnar har funnits i Arktis i tiotusentals år och har sedan 1960 ökat i antal från 5 000 till 20-25 000. Deras främsta hot är jakt.
IPCC förutser att haven stiger med en halv centimeter per år. Faktiska mätningar visar 1,7 mm per år med avtagande trend. Sedan två år stiger de inte alls. Koraller söker ljuset så att korallöar alltid ligger just i havsytan. (prof. Nils-Axel Mörner, geolog, prof. em. Wibjörn Karlén, naturgeograf.)
Tvärtemot IPCC:s scenarier och nuvarande orkansäsong tycks svåra orkaner varken bli fler eller hårdare.
En period av stark solaktivitet har nu ersatts av en med svag. Enligt bland andra den ryske rymdforskaren Habibullo Abdussamatov och den arktiske forskaren Syun-Ichi Akasofu kan vi nu vänta en svalare period.
Det är så ont om ledande forskare med en samlad bild över hela klimatet, att IPCC tvingats jämka samman och approximera mer begränsade observationer och data med ett stort mått av osäkerhet.
IPCC medger själv osäkerheten i sina modeller och kallar dem därför inte prognoser utan scenarier, baserade på vissa fakta respektive antaganden. Men medierna och politiker tolkar dem bokstavligt och omskapar dem till larmrapporter - medierna för att sälja och politiker för att vinna röster och inflytande.
Ett amerikanskt universitet har över 32 000 namnunderskrifter mot tesen att människan skulle värma jorden. Av dessa har över 9 000 doktorerat i sina ämnen. 400 kvalificerade forskare har informerat USA:s senat om sin kritik mot IPCC.
Där har du din vetenskap kära du.
__________________
Senast redigerad av helofin 2017-06-25 kl. 13:36.
Senast redigerad av helofin 2017-06-25 kl. 13:36.
