__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2017-06-05 kl. 16:01.
Senast redigerad av lasternassumma 2017-06-05 kl. 16:01.
Historiker?
Du har tidigare hävdat att man utgående från brister i modeller från ekonomi kan bevisa felaktigheter i klimatmodeller.
Vi har också noterat att du berättat att du inte kan något om fysiken bakom klimatet.
Vi noterar nu att du hittat en historiker som du refererar till som expert på klimatmodeller.
Jag tolkade det du skrev härom dagen att sanning inte betyder något för dig utan att du alltid har rätt att hitta på dina egna sanningar.
Sammanfattningsvis så finns det ett inslag av konsekvens i det du gör...
–
Du har tidigare hävdat att man utgående från brister i modeller från ekonomi kan bevisa felaktigheter i klimatmodeller.
Vi har också noterat att du berättat att du inte kan något om fysiken bakom klimatet.
Vi noterar nu att du hittat en historiker som du refererar till som expert på klimatmodeller.
Jag tolkade det du skrev härom dagen att sanning inte betyder något för dig utan att du alltid har rätt att hitta på dina egna sanningar.
Sammanfattningsvis så finns det ett inslag av konsekvens i det du gör...
–
Citat:
Det är märkligt att du inte förstår att man faktiskt kan ha synpunkter på era klimatmodeller utan att ha specialistkunskaper i klimatforskning. Om du inte kan förstå den jämförelsen man gör i komplexitet mellan områdena så måste jag säga att du lever i en fackidiotisk bubbla av sällan skådat slag. Kan vara det som gör att ni inte ens känns vid alla tokiga prognoser som har spytts ut under åren. Ja, jag vet att det handlar om hundratals modeller; ja, jag vet att ni i klimatskojarsekten har gallrat ut kraftig bland dem och bara tagit med dem som bekräftar er agenda. Skärp dig! Annars blir du snart betraktad som en pseudovetenskaplig predikant.Historiker?
Du har tidigare hävdat att man utgående från brister i modeller från ekonomi kan bevisa felaktigheter i klimatmodeller.
Vi har också noterat att du berättat att du inte kan något om fysiken bakom klimatet.
Vi noterar nu att du hittat en historiker som du refererar till som expert på klimatmodeller.
Jag tolkade det du skrev härom dagen att sanning inte betyder något för dig utan att du alltid har rätt att hitta på dina egna sanningar.
Sammanfattningsvis så finns det ett inslag av konsekvens i det du gör...
–
Du har tidigare hävdat att man utgående från brister i modeller från ekonomi kan bevisa felaktigheter i klimatmodeller.
Vi har också noterat att du berättat att du inte kan något om fysiken bakom klimatet.
Vi noterar nu att du hittat en historiker som du refererar till som expert på klimatmodeller.
Jag tolkade det du skrev härom dagen att sanning inte betyder något för dig utan att du alltid har rätt att hitta på dina egna sanningar.
Sammanfattningsvis så finns det ett inslag av konsekvens i det du gör...
–
Bemöt istället på ett vuxet sätt varför du tror att era klimatmodeller klarar sig bättre än ekonomiska modeller.
Citat:
Det är märkligt att du inte förstår att man faktiskt kan ha synpunkter på era klimatmodeller utan att ha specialistkunskaper i klimatforskning. Om du inte kan förstå den jämförelsen man gör i komplexitet mellan områdena så måste jag säga att du lever i en fackidiotisk bubbla av sällan skådat slag. Kan vara det som gör att ni inte ens känns vid alla tokiga prognoser som har spytts ut under åren. Ja, jag vet att det handlar om hundratals modeller; ja, jag vet att ni i klimatskojarsekten har gallrat ut kraftig bland dem och bara tagit med dem som bekräftar er agenda. Skärp dig! Annars blir du snart betraktad som en pseudovetenskaplig predikant.
Bemöt istället på ett vuxet sätt varför du tror att era klimatmodeller klarar sig bättre än ekonomiska modeller.
Bemöt istället på ett vuxet sätt varför du tror att era klimatmodeller klarar sig bättre än ekonomiska modeller.
OK, du har tydligt deklarerat att du inte kan något om fysiken bakom klimatet på jorden.
Låt mig då välja ut några ord som du uppenbarligen tycker är lämpliga för att beskriva den här kunskapen som du inte har och personer som har sådan kunskap.
fackidiotisk, bubbla, spytts, klimatskojarsekten, agenda, pseudovetenskaplig, predikant
Omvänt kan man undra, vad ska du skriva, när du vill ha bestämda åsikter om något som du inte alls begriper?
Jag har två alternativa förslag:
– Skaffa dig grundläggande kunskap i fysik, termodynamik och klimatlära och kom in på banan.
– Ligg lågt, så att du inte exponerar så tydligt att du gärna gör kategoriska uttalanden om något som du inte förstår.
Du är roligare när du gör som du gör nu. Jag hoppas att du fortsätter!
Risken du tar är dock att många läsare inser att klimatförnekare i allmänhet är klenbegåvade.
Nature
Oberoende av vad du väljer så rekommenderar jag juninumret av tidskriften Nature.
Juninumret på den välrenomerade, referentgranskade vetenskapliga tidskriften är ett temanummer om klimatförändring.
Här är några exempel från innehållet:
– The balance of power
– A road map for global environmental assessments
– Emerging clean energy technology investment trends
– Climate change economics: Make carbon pricing a priority
– Forest disturbances under climate change
– A global economic assessment of city policies to reduce climate change impacts
– Australian climate extremes at 1.5 °C and 2 °C of global warming
– Drylands face potential threat under 2 °C global warming target
– Priority for the worse-off and the social cost of carbon
https://www.nature.com/nclimate/archive/issue.html?year=2017&month=06
Jag får önska en trevlig lässtund, om du nappar på mitt förslag!
–
Citat:
Citat:
Jag är här med min käpphäst; att diskutera klimatmodeller. Det går alldeles utmärkt att föra en diskussion på hög nivå kring dem utan att veta ett skvatt om själva klimatforskningens terminologi. Så i andan av det så lägger jag fram en artikel där problematiken kring modeller läggs fram i en jämförbar kontext. Här klarar ni inte av att kommentera utan att kallar allt och alla för idioter som inte förstår något. Ni lägger inte ens märke till att artikel är skriven i ett positivt perspektiv gentemot klimatmodeller. Man hävdar att klimatforskningen trots allt kommer att leda fram till bättre instrument för att förutsäga framtida klimat men att man då måste ändra på hur man bygger dessa modeller. Här är förordet till originalartikeln. Läs det och ladda ner den och försök lägga fram era argument på ett seriöst sätt:OK, du har tydligt deklarerat att du inte kan något om fysiken bakom klimatet på jorden.
Låt mig då välja ut några ord som du uppenbarligen tycker är lämpliga för att beskriva den här kunskapen som du inte har och personer som har sådan kunskap.
fackidiotisk, bubbla, spytts, klimatskojarsekten, agenda, pseudovetenskaplig, predikant
Omvänt kan man undra, vad ska du skriva, när du vill ha bestämda åsikter om något som du inte alls begriper?
Jag har två alternativa förslag:
– Skaffa dig grundläggande kunskap i fysik, termodynamik och klimatlära och kom in på banan.
– Ligg lågt, så att du inte exponerar så tydligt att du gärna gör kategoriska uttalanden om något som du inte förstår.
Du är roligare när du gör som du gör nu. Jag hoppas att du fortsätter!
Risken du tar är dock att många läsare inser att klimatförnekare i allmänhet är klenbegåvade.
Nature
Oberoende av vad du väljer så rekommenderar jag juninumret av tidskriften Nature.
Juninumret på den välrenomerade, referentgranskade vetenskapliga tidskriften är ett temanummer om klimatförändring.
Här är några exempel från innehållet:
– The balance of power
– A road map for global environmental assessments
– Emerging clean energy technology investment trends
– Climate change economics: Make carbon pricing a priority
– Forest disturbances under climate change
– A global economic assessment of city policies to reduce climate change impacts
– Australian climate extremes at 1.5 °C and 2 °C of global warming
– Drylands face potential threat under 2 °C global warming target
– Priority for the worse-off and the social cost of carbon
https://www.nature.com/nclimate/archive/issue.html?year=2017&month=06
Jag får önska en trevlig lässtund, om du nappar på mitt förslag!
–
Låt mig då välja ut några ord som du uppenbarligen tycker är lämpliga för att beskriva den här kunskapen som du inte har och personer som har sådan kunskap.
fackidiotisk, bubbla, spytts, klimatskojarsekten, agenda, pseudovetenskaplig, predikant
Omvänt kan man undra, vad ska du skriva, när du vill ha bestämda åsikter om något som du inte alls begriper?
Jag har två alternativa förslag:
– Skaffa dig grundläggande kunskap i fysik, termodynamik och klimatlära och kom in på banan.
– Ligg lågt, så att du inte exponerar så tydligt att du gärna gör kategoriska uttalanden om något som du inte förstår.
Du är roligare när du gör som du gör nu. Jag hoppas att du fortsätter!
Risken du tar är dock att många läsare inser att klimatförnekare i allmänhet är klenbegåvade.
Nature
Oberoende av vad du väljer så rekommenderar jag juninumret av tidskriften Nature.
Juninumret på den välrenomerade, referentgranskade vetenskapliga tidskriften är ett temanummer om klimatförändring.
Här är några exempel från innehållet:
– The balance of power
– A road map for global environmental assessments
– Emerging clean energy technology investment trends
– Climate change economics: Make carbon pricing a priority
– Forest disturbances under climate change
– A global economic assessment of city policies to reduce climate change impacts
– Australian climate extremes at 1.5 °C and 2 °C of global warming
– Drylands face potential threat under 2 °C global warming target
– Priority for the worse-off and the social cost of carbon
https://www.nature.com/nclimate/archive/issue.html?year=2017&month=06
Jag får önska en trevlig lässtund, om du nappar på mitt förslag!
–
Citat:
Foreword
By Professor Ross McKitrick
Economists have put a lot of effort over the years into devising and running elaborate modelling systems to generate forecasts of macroeconomic indicators, financial mar- kets, resource prices, and other key economic quantities. But the repeated failures of such models to generate accurate predictions has taught the profession a healthy scepticism about the ability of large structural models, regardless of how complex, to provide reliable forecasts. A particularly acute challenge arose when relatively simple statistical time-series methods began yielding better forecasts than massive system- simulation models.
It is difficult not to wonder whether a parallel with modern climatology will arise. Like the economy, the climate is a deeply complex system that defies simple represen- tation. Giant computer modelling systems have been developed to try and simulate its dynamics, but their reliability as forecasting tools is proving to be very weak. The problem is that many important policy decisions are based on climate-model projec- tions of the future, on the assumption that they can be treated as forecasts. If they are not valid for this purpose, we need to know whether there are alternative methods that are.
In this insightful essay, Terence Mills explains how statistical time-series forecast- ing methods can be applied to climatic processes. The question has direct bearing on policy issues since it provides an independent check on the climate-model pro- jections that underpin calculations of the long-term social costs of greenhouse gas emissions. In this regard, his conclusion that statistical forecasting methods do not corroborate the upward trends seen in climate model projections is highly important and needs to be taken into consideration.
As one of the leading contributors to the academic literature on this subject, Pro- fessor Mills writes with great authority, yet he is able to make the technical material accessible to a wide audience. While the details may seem quite mathematical and abstract, the question addressed in this report is of great practical importance not only for improving the science of climate forecasting, but also for the development of sound long-term climate policy.
Ross McKitrick
Guelph, January 2016
Ross McKitrick is Professor of Economics, University of Guelph and Research Chair in En- ergy, Ecology and Prosperity at the Frontier Centre for Public Policy.
About the author
Terence Mills is Professor of Applied Statistics and Econometrics at Loughborough
University.
By Professor Ross McKitrick
Economists have put a lot of effort over the years into devising and running elaborate modelling systems to generate forecasts of macroeconomic indicators, financial mar- kets, resource prices, and other key economic quantities. But the repeated failures of such models to generate accurate predictions has taught the profession a healthy scepticism about the ability of large structural models, regardless of how complex, to provide reliable forecasts. A particularly acute challenge arose when relatively simple statistical time-series methods began yielding better forecasts than massive system- simulation models.
It is difficult not to wonder whether a parallel with modern climatology will arise. Like the economy, the climate is a deeply complex system that defies simple represen- tation. Giant computer modelling systems have been developed to try and simulate its dynamics, but their reliability as forecasting tools is proving to be very weak. The problem is that many important policy decisions are based on climate-model projec- tions of the future, on the assumption that they can be treated as forecasts. If they are not valid for this purpose, we need to know whether there are alternative methods that are.
In this insightful essay, Terence Mills explains how statistical time-series forecast- ing methods can be applied to climatic processes. The question has direct bearing on policy issues since it provides an independent check on the climate-model pro- jections that underpin calculations of the long-term social costs of greenhouse gas emissions. In this regard, his conclusion that statistical forecasting methods do not corroborate the upward trends seen in climate model projections is highly important and needs to be taken into consideration.
As one of the leading contributors to the academic literature on this subject, Pro- fessor Mills writes with great authority, yet he is able to make the technical material accessible to a wide audience. While the details may seem quite mathematical and abstract, the question addressed in this report is of great practical importance not only for improving the science of climate forecasting, but also for the development of sound long-term climate policy.
Ross McKitrick
Guelph, January 2016
Ross McKitrick is Professor of Economics, University of Guelph and Research Chair in En- ergy, Ecology and Prosperity at the Frontier Centre for Public Policy.
About the author
Terence Mills is Professor of Applied Statistics and Econometrics at Loughborough
University.
http://www.thegwpf.org/content/uploads/2016/02/Forecasting-3.pdf
__________________
Senast redigerad av arbetet 2017-06-05 kl. 18:01.
Senast redigerad av arbetet 2017-06-05 kl. 18:01.
Citat:
Om klimat och klimatmodeller
Självklart kan man inte föra en meningsfull diskussion om ett ämne om man är totalt befriad från kunskap inom ämnet. Det inser de flesta.
Men du är unik. Du inbillar dig att du kan föra "en diskussion på hög nivå" om något som du inte vet något om.
Det låter som en diagnos.
–
Citat:
Jag har inga problem att ta mig igenom dokumentet jag länkade till även om jag erkänner att jag inte blir klar ikväll. Klarar du av det? Det verkar som att din enögdhet helt och hållet gör dig inkapabel att ta in ny information. Skumma nu igenom introduktion som jag har gjort och kom med dina synpunkter. Eller menar du att författaren ingår i konspirationen av klimatförnekare utan akademisk grund att stå på? Sådana som helst ska censureras och förbjudas yttra sig kring klimatfrågan. I sådana fall får du väl argumentera för det.
Om klimat och klimatmodeller
Självklart kan man inte föra en meningsfull diskussion om ett ämne om man är totalt befriad från kunskap inom ämnet. Det inser de flesta.
Men du är unik. Du inbillar dig att du kan föra "en diskussion på hög nivå" om något som du inte vet något om.
Det låter som en diagnos.
–
Självklart kan man inte föra en meningsfull diskussion om ett ämne om man är totalt befriad från kunskap inom ämnet. Det inser de flesta.
Men du är unik. Du inbillar dig att du kan föra "en diskussion på hög nivå" om något som du inte vet något om.
Det låter som en diagnos.
–
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera