Definiera Gud

Om detta är en fråga, då är svaret nej.

Jag har också i vissa sammanhang en konstruktiv/kreativ position, även om jag överlag fungerar som kritiker av pådyvlande teisms demagogi.

Som t.ex. på denna tråd, där jag bl.a. kritiserar olika individers postulerande om existensen av absoluthet.

Visst, visst.


Det är dock en förutsättning för att vi ska existera, detta forum finns inte om inte det finns absoluthet, du finns inte om det inte finns absoluthet, orkar dock inte tjafsa med dig längre det börjar bli tråkigt, förstår inte hur du orkat detta i över 10 tusen inlägg om året.

Vilket är ett argument from ignorance.

Har du inga legitima logiska argument?

Det är det inte alls, det är du som inte kan logik, ska hjälpa dig på traven:

Omm (om och endast om) 1 finns så finns något.
Om inte 1 finns så finns inget.
Någonting finns.

Om du tänker argumentera emot detta så, visst, gör det, men låtsas inte att det är seriöst, det är mindre seriöst än solipsism och det har du redan avfärdat.

Du vet tydligen inte vad ett "argument from ignorance" är.

Jodå, du har dock ingen koll på logik.

Det saknas ett led i ditt exempel ovan. För att vara logiskt hållbart måste det se ut så här:

Premisser:
Om 1 finns så finns något.
Om inte 1 finns så finns inget.
1 finns.

Slutsats:
Någonting finns.

Sant, poängen kvarstår: Det finns (absolut) något.

edit: / Någonting (absolut) finns. / att någonting finns är absolut. (sen kan man argumentera för att det inte alltid har funnits eller alltid kommer att finnas, men det är inte samma sak och lika (eller mer) oseriöst att spekulera i som utomjordingar)

Fast "något" är fortfarande höljt i dunkel.. i ovetskapens dimma och likafullt långt ifrån den definition som väl så ambitiöst målsiktet istället på ständiga från ruta ett, försök att istället med polemisk rundgång slå hål på ateistens livsfilosofiska utgångsläge.. är det i brist på bättre fantasi , eller bara det att en gudsdefinition i sig mer avslöjar människans eget verk att bevisa sig ha förmåga att försöka lansera trovärdiga repliker för "Gud" i dessa tider.. de gångna verserna och ramsorna biter ju inte alls längre.. att öka attraktionen för Gud, snarare ägnar sig mänskligheten allt mer åt vad som skingrar all den förr så charmiga prosan, dikten, amsagans shimmer och smak för följetång.

Men visst sätter evolutionen sina spår i mänskliga sinnet också, inte enbart förmågan att dra logiska slutsatser, ur lvispremissen. Det tycks bli allt svårare att försöka överträffa redan pågående logiska aktivitet, som verkar suga upp all den uppmärksamhet som gudsivrare så gärna skulle behöva få , istället.

Jag ser iaf inte att du kommit någon definition på spåren, och 526 lade ut kosmos som att ses som någon slags ersättning för gud ( ... den, bland molnen, trots att guden-bland-molnen just avser en gud i kosmos.. ) vad är det du ens opponerar dig emot?

För att en gud kan röna attraktionskraft , bl.a få folk att vilja tillbe den, så ska den som första premiss vara så svårt kontaktbar att hans ryktbarhet därigenom så gott som sköter sig självt, det GåR att spekuleras omkring, vore andra bullar om ett så storslaget subjekt som Gud, nu ägde förmåga och hade den omnipotenta intelligensen att om så en enda gång genmäla sin närvaro, men inte ens dithän har den tilltänkte guden ens kommit.

Lite sorglift att efterfråga definition på vad som redan vara klart uppfattat att EJ äga sinnlig kontaktförmåga och med det inte själv behagar eller kan, uppfatta mänskliga sinnen som något av värde.

Människan kan ha placerat gud, så långt ifrån sig själv.. att inte längre hitta tillbaka , när de kreativa gudsfantasterna vilka från början definierade gudsväsendet, om så oerhört fantasiasmerande intrikat, dock så långsökt väsensskilt ifrån en friskt tänkande människa, att det kan bli svårare och klurigare för varje år och sekel som går, ifrå de där glansdagarna när människorna ännu var barn.. och ännu inte ens använde sig av några symboler värda att kallas utvecklad symbolism att förmedla sig gentemot varandra ens, och dem som gjorde.. kände oavsett den slags hopplöshet. mot "resterande" syndfulla människostackare som ännu inte hade förmågan till någon avancerad kommunikation oavsett.. vad dessa "upplysta dårar" hade, som ju präntade sina inre visioner så vitt o brett för de efterkommande.. dem som idag, får ses vara lite bakpom flötet att ännu.. mala de uttjänta "insikterna".

Teism, är alltså.. inte något, för alla.. det är inte den uniersalkunskap man så gärna ville ha det att få vara för all evighet, det var ett nu bara tag sedan den började avklädas inpå märgen och i flera delar kunna igenkännas som kvacksalveri kvasi och pseudo ---> vidskepelse /mystiskt inlindad till symbolism.

Men att det ger stämning och därmed mening och meningsfullhet och därmed i behov av respekt, det säger jag ingenting om.

Guds"mysteriet" går ändå inte i svart el vitt, att dra in logik och försöka drilla med halvfärdiga logiska inövad kännedom om vad logik är och inte är och poleisera om det, är förstås en slags indikation på hur snabbt tålamodet tryter så fort någon tjusig definition inte låter sig göras, om en tes som en dag fick snällt o prydligt degraderas till hypotes. Undermåliga besvärjelser, m.a.o

Till ofta ingen nytta mer än den nytta den enskilde själen själv laddar upp sig med , vid sina bönestunder och själv alstrar och suggererar sig till att den i sitt inre, åtminstonde "samtalat med... någon/något.. vad.. ännu okänt.

men man kan säga Gud, så länge - visst kan man det! det är just det man också gör.. på systematik, och ibland förargar sig intill vrede, så fort det ska upp till diskussion..

men så är det inte interbibelforum.bibeltjänar@fromhetsalliansen.gud , enbart flashback.. med ett tak som rymmer fler än trotjänare. Det är väl bra!

Så vad är absolut enligt dig?

Den mänskliga diskursen måste kunna förlåtas eller ursäktas - i synnerhet vid spörsmål där själva spörsmålets uppkomst är så vag och luddig i kanterna.. och mångbottnad och bjuder på så många olika förslag på vad detta människans förlängda medvetande, egentligen och över huvud taget önskas få vara, där det är så oerhört känsligt med självsynen att ta sig själv på så där enoooomrt stort allvar.

Vad är nu så stort att det behövs alarmeras om att något farligt troll är på krigsstig och "saboterar", ?

VAd, egentligen, saboteras -. om jag får fråga dig?

Bra att veta, för jag själv kan också vara utsatt för baktaleri, det sista jag ser som vettigt är att jag skulle behöva bekymra mig om vilka och hur många, som ser mig som ett troll.. är det ens relevant?

Är denna tråd med avsikten att frambringa tjusig gudsdefinition nu SÅÅ seriös som sak eller uppgift?

ÄR det inte inomteistiskt, t.ex i påvesalen den mer utpräglade intoleransen för nej-sägare.. är mer passande att efterledva, men varför här? på flashback? Fb är ju yttrandefrihetlig, så min fråga isf.. är friheten att yppa något om gud, t.ex att guden är så upplöst.. i redan mentala medvetandesfören allmänt sett, och därför luddigt och något flummigt att försöka staga upp.. är det trolleri att yppa? som jag gjort.

Eller är det den saken att gudstro.. är sådan tro som behöver, ställa logiskt förnuftsbaserat tänkande åt sidan, och med det kanske lyckas dra fram mer appellering till de mer känslomässigt betonade argumenten.. FÖR gud... om det är så att det är svidande att "behöva se" argument vilka inte bejakar gud.. och isf, "befara" anti-tes och antites taget ur förnuftsbaserat tänkande.. brukar ha större chans för bärande tes.. medan tes.. ju redan förfallit till hypotes.. där gudsvädjandet varit starkt och där folk inte orkat befatta sig med alltför kravfull skärpa, så länge gudstron behöver och anmodas och också anbefalls.. ofta beordras, att hålla jämt tempo.

det är ju på många håll i världen en nästintill livsfara för individens överlevnad, att inte emotsäga el våga "kverulera" med gudsbejakande (iaf auktoriteter, vilka menar sig ha fullgoda *referenser , definitionsmässigt.. medan det i sanning faktiskt är starkt kontroversiellt)

ja.. skrämmande exempel tornar upp sig i flera länder, som kallar sig "moderna stater.. men saknar den självinsikt och inre mer mogna kompass,. att öht förmå se.. när och hur.. fascistisk tongång redan tar sig ton, i detta förbjudande-appellerande.. brukar börja med inskränkta friheter för press och pressfrihet...

troll... vad kännetecknar ett troll.. när någon säger "gud bönhör mig, om inte dig.. är du inte förtjänt av det" .. är sådan individ, för det första vid sina sinnens fulla bruk? VERKLIGEN?

är det en individ med kompassen uppdaterad i denna tid, eller hur har den egentligen riktat sin mentala förmåga , ur vilka läror/irrläror.. hur fullgoda är då dessa "läror" sett i det universella?

när det är känt att gudsdogman, kunnat och kan ännu.. liera sig smygande helt utnmärkt, med fasc istiska ideal.. så länge dogma är idealistisk och därför kan ges ytterligare idealistisk anstrykning.

så sett, är också denna tråd, angelägen.. för mig är varje kritisk öppning en frisk fläkt av hälsosam kvalitet, om så att man inte-.kommer-till-någon-fixt-färdig-konklusion här, som man annars gör i bl.a kyrkodoktrinen, där det är menat att du ska tiga och om inte, gå och skämmas med dig, för att lära dig tiga och underkasta dig när alvletarn talar och tar talan, (inte så sällan, ifrån andra...)

Så sett är detta topic, också aktuellt.. det finns en del saker som går bakåt.. i skrämmande takt.

och de sakerna är liksom, "gudsrelaterade" (vissa, ultrafanatiskt med absolut förbud att inte bejaka gammeldogma och gammeldogma innefattar utan tvekan, "gud bland molnen" ! ordagrant, han är där och "ska det, opponeras" så stick och gör det själv.. men nu är sådan fascistoid gudstro.. inte riktigt så rumsren överallt. något jag kan tycka man ska vara rädd om.. dvs att inte inskränka vilka friheter som helst, bara för att trotjänande blint troende trotjänare går och gör.

Jag tycker att Gud i första hand är det väsen som värnar om allt och alla får sin chans, i mesta möjliga mån. I andra hand är Gud det väsen som rättvist bestraffar dom som missbrukar det att ha fått sin chans. Det att det senare kom i andra hand gör ondska ibland kan utnyttja Guds godhet, och frodas på denna godhets grundval. Systematiseringen av detta kan lätt anses vara det väsen som kallas satan.