Bostadsbubbla i Sverige?

Jag har inte missat något. Det är du som missat vad jag skrivit.

Jag har ett antal gånger försökt förklara att sverige tidigare bl.a. var ett mycket reglerat samhälle med skyhöga räntor och skyhög inflation. För att inte det reglerade systemet skulle dra med sig hela samhället ner i avgrunden, så hade man ett system med subventionerade räntor och diverse bidrag. När lapptäcket var som mest absurt diskuterades att införa räntelån, alltså att man fick låna för att betala räntorna, eftersom folk inte mäktade med räntebetalningarna.


Nu kovänder du. :-) Du skrev tidigare:


Du kan inte säga både att det är samma orsaker och att det är annorlunda.

"Fastighetskraschen" på 90-talet var egentligen något helt annat än vad de flesta fått lära sig. Det var dels en kommersiell fastighetskris pga några få bolags rätt brutala pyramidbygge (som startade redan på 80-talet när Hans Thulins bolag ställde in betalningarna) och dels en mycket kraftig lågkonjunktur vars orsaker är de jag nämnde tidigare och som du ville få mig avstängd för. Det var ju faktiskt så att anledningen till att borgarna vann valet 1991, var att ekonomin redan var kraschad. De vann på walk-over s.a.s. Vi hade tom en regeringskris under S-perioden. Under några veckor 1990 saknade sverige en regering.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=6035362

Det var inte alls så att räntorna skenade när riksbanken höjde räntan till 500%. Räntorna var redan skyhöga sedan lång tid tillbaka. Det var ingen normal situation. Det var en varelse som levde enbart tack vare alla inkopplade maskiner.

http://hypotek.swedbank.se/rantor/historiska-rantor/historik-bostadsrantor-1985-1992/

Du bortser ju ifrån att priserna var så låga att det inte var lönsamt bygga. Priserna var konstgjort låga. Det var badbollar nertryckta under vattnet. Man var tvungen att skapa diverse bidrag för att hantera situationen. Idag kan du köpa villor för ungefär samma pris som det kostar att bygga. Det är t.o.m. ofta billigare att bygga, vilket modererar priset lite. Det är ju så man vill att det ska fungera är det inte? Om något är dyrt beror det på att det saknas något. Då vill man att det ska byggas mer.

Det är inte korrekt säga priser var normala då och höga idag. Priserna var tvärtom konstgjort onaturligt låga då och mer normala idag.

Men frågan är då om inte den badbollen borde nått ytan redan för 10-15 år sedan? Varför denna hejdlösa uppgång år efter år?

Jag beskrev det i det du citerade. Fö om marginalerna höjs för mycket i en marknad så är det ett tungt incitament för någon annan att komma in och grabba phree money.

Du pratar om felallokeringar. Då är det rimligt att du kan redogöra för de. Om du inte kan det då vet du ju inte om det finns några felallokeringar. I alla fall inte om det är ekonomiskt riktigt att försöka förhindra de.

Stiger realräntan så stiger kostnaderna för näringslivet. Då är det rimligt att konjunkturen mattas. Och att arbetslöshet stiger och konkurser sker. Och då är det rimligt att anta att banksystemets vinster minskar.

Dvs är risken låg för långivarna så är det rimligt med låg realränta för långivaren. Är risken hög vill man ha mer ränta.
Tittar vi på HY, dvs "blanco"-utlåning till näringsliv med låg kreditvärdighet, så är inte realräntan så hög. För utlåning till näringsliv med bra kreditvärdighet är den ganska låg. Det kan ge en indikation om var riskfri realränta hamnar, när marknaden får bestämma.

Vem är tvungen att köpa statsobligationer?
Inte ens bankerna är det.
Försäkringsbolagen avgör själva vad de vill köpa. Och fonder har självpåtagna profiler, så det är "spararna" som bestämmer hur mycket som skall allokeras i de.

2-åriga bostadsobligationer ligger nu på -0,085%. Vem tvingas spara i de?
(Svaret är att man tvingas inte men sparandet är så stort att det pressar ned avkastning. Om hushållen slösade lite mer så skulle räntorna stiga. Men vi gör inte det. Omsättningshastigheten minskar. Och för egen del är jag inte i närheten av att slösa upp min lön. Så jag bidrar till den minskande omsättningshastigheten).

Innan du startar nya frågor så kan du väl citera ett tidigare inlägg där jag frågar på det du skriver och lämna fullödiga redogörelser.

Nu har du ju inte koll på vad du skriver själv ens. När det är så illa borde du väl låta bli att invända.
Den här gojan skrev du i #39825: "det ändrar inte faktumet att svenska lån inte behöver betalas tillbaka".

Inte behöver betalas tillbaka. Dvs bankerna tar det som kreditförluster. Och aktieägarna åker på att betala.
Verkligheten är diametralt motsatt mot dina svårt verklighetsfrånvända fantasier. Kreditförlusterna är små.

Den har väldigt fundamentala brister.

Du har observerat att priserna lämnat prognosintervallen för alla historiska modeller under en period och identifierat att i hyfsad anslutning till den utvecklingen hände en annan sak: Sverige lämnade valutapeggen (vi måste bortse från din inflationspolitiks-observation eftersom den är på tok för oförankrad).

Sedan har du bestämt dig för att dessa två observationer måste bero på varandra. Det är inte en ny modell, det är som bäst en otestad hypotes.

Bör nämnas att det inte är orimligt som hypotes, men det är helt orimligt att ta något helt otestat och säga att det måste vara så.

Vi har egentligen ingen brist på möjligheter att ta fram faktiska modeller. Exempelvis kan vi titta på andra regioner där priserna plötsligt lämnat prognosintervallen för historiska modeller och säga att de utgör ett empiriskt underlag för vad vi har att se fram emot i Sverige. Det finns dock tyvärr två genomgående problem med våra möjligheter att ta fram modeller:

1) Du med flera, bland annat några i den här tråden, vill verkligen inte att de modellerna ska stämma för just Sverige, för ni vill att allt ska vara frid och fröjd på bostadsmarknaden. Vanligen beroende på hög egen belåning som sitter i en fastighet. Så ni kommer så mycket ni kan försöka ignorera sådant. Till och med till företräde för att kalla en lösryckt Ny Ekonomi-hypotes för modell.

2) Modellerna vi kan ta fram är faktiskt inte speciellt bra. Exempelvis den som nämnts: länderna vars bostadsbubblor kraschat är inte speciellt lika varandra, och de är heller inte speciellt lika Sverige. De har bara det gemensamma att bostadsmarknaden går in i belånad rally-mode och sedan kraschar och tar med sig hela ekonomin. Det är inte ett jättesäkert underlag som prognos för att samma sak händer i Sverige.

Tack vare 2) kan inte folk köra över er vilja att se vad ni vill se i punkt 1). För det skulle krävas stabilare, mindre odiskutabel data, vilket vi inte har. Även om man påstår att vi har starka indikationer på att vi har en uppblåst bubbla som kommer att krascha, så är man en idiot om man känner sig säker på saken.

Men då borde du kunna förklara det. Men ditt inlägg var kliniskt rent på förklaring.

Varför skulle spararna ta betalt om det inte finns risk?
Det är vad du skulle ha förklarat. Men det fanns det inget spår av.

Verkar mer som du har en massa föreställningar i skallen som du släpper ut lite hipp som happ.

Ta och svara på frågan istället.

Tvärtom så har omsättningshastigheten på M1 minskat för varje år. Om hushållen skulle bränna av lite mer stålar så skulle priserna stiga och KPI stiga och RB höja räntan.

Du kan inte hänvisa till token cornucopia, och tro att någon skall bry sig.
Vad stollen säger är att bortser man från sparandet så är inte sparandet så stort. Låter du dig verkligen luras av sådant dravel.

Fö så hade han inte ens med fastigheter på tillgångssidan. Det är en mycket stor post. Nettotillgångarna ökar ganska rejält när man tar med de.

Pensionssparande är i allra högsta grad sparande. Det kan man ta ut på 5 år om man vill, när man fyllt ca 60. (Finns nog lite olika villkor på startdatum).

Och en BR är en säljbar tillgång. Skulle nu någon sälja av den och flytta utomlands så är nettot ett sparande man kan få loss när man flyttar.

Vilket stämmer bra med mätdata. Iaf de senaste 5-6 åren.

Vilket är motsägelser.

Du borde försöka ta reda på varför du går omkring och mumlar motsägelser när du exponeras för mätdata från verkligheten.

Kan du inte gå till SCB och titta efter. Och sedan redogöra för hur mycket som blivit dyrare, och hur mycket.

Vad för något? Dina motsägelser?

Nu får du tänka på att du låter dig luras av cornucopia. Så var inte för kritisk mot andra.

Ja, Cornu är en tokfrans ibland. Men ibland håller jag med honom. Poängen är väl att mediebilden är att svenskarna har mycket pengar sparade, alltså bankmedel, lätt åtkomliga. Sparade medel som ska kunna användas vid ekonomiska påfrestningar. Men det stämmer inte alls. Att man kan ta ut sitt pensionskapital om tio år tröstar föga när värmepannan gått sönder, nu.

Och tillgångarna i fastigheter (du menar nog lägenheter) är omöjliga att få loss utan att sälja eller låna på bostaden. Båda alternativen kan visa sig omöjliga framöver.

Så svenska folket är extremt sårbara vid en allvarligare ekonomisk kris.

Sett till avdragsgilla räntor, höga marginalskatter och hög inflation var inte kapital dyrt att låna, tvärtom uppmanades företagare och privatpersoner att belåna sig eftersom det var förmånligt.

Sen var orsakerna till krisen många, bl.a. att regeringar av olika kulör konstant ställde ut växlar för framtida generationer att lösa in.

Idag gör QE att krediter finns i mängd och pengar är billiga, krediterna skall betalas igen av framtida generationer eller så får de inskränka sitt konsumtionsutrymme för att bära framtida räntekostnader och amorteringar på det kreditberg vi bygger.