Bostadsbubbla i Sverige?

Vi har ett planekonomiskt element i och med att man tagit ett beslut av RB om att hålla inflationen på 2%. Vi har också ett politiskt beslut om att värdet på valutan skall hållas stabil. Detta är en planekonomisk pris sättning på valutan.

Vi slår ständigt nya rekord i sparande. Så vi kan visst spara mindre. Det går alltid att låna mer. RB oroar sig förstås över ökad skuldsättning. Men det är väldigt otydlig om vem de egentligen försöker få att låna mer genom att sänka räntan.

NEJ. Vi har ett ytterst marginellt sparande. Du har gått på en gammal seg myt. Läs mer nedan.

http://cornucopia.cornubot.se/2017/04/nej-de-svenska-hushallen-sparar-inte.html?m=1

I vår tidigare reglerade tull-skyddade värld var allting enklare. Då var det lättare göra den typen av modeller, det var enkelt snickra ihop en konjunkturklocka. För gjorde alla allting samtidigt. Allting skedde mer eller mindre parallellt.

Det är mycket mer invävt i varandra idag och de primitiva modellerna som fungerade förr fungerar inte när en stor del av vår produktion ligger på andra sidan jorden.

Exempel: Förr när vi hade en högkonjunktur och folk köpte volvo-bilar så gick volvo på högtryck, vilket resulterade i att facket tog chansen och ville höja lönerna, vilket ökade kostnader, vilket ökade inflationen, osv. osv. Idag kan vi köpa hur många bilar som helst. Ingenting händer med volvo-lönerna och facket gör ingenting och inget händer med inflationen. Därför att bilarna produceras inte ens i sverige och där de produceras så gör robotar en stor del av jobbet. Priset på bilarna snarast sjunker trots att det är högkonjunktur.


Inser du inte det självmotsägande i att hoppas att konjunkturen ska svalna och tro att det leder till ökat inflationstryck. En svalnande konjunktur kommer sänka räntorna kraftigt.

Vi har ingen överhettning. Överhettningsfaktorn syns på inflationstrycket. Inflationen är mycket låg.


På 90-talet låg boräntan på 14% eftersom riksbankens uppgift var att pegga kronan mot ecun.

Lek med tanken att situationen med valutapeggen var unik på 90-talet, att fastighetspriserna på 90-talet var onormalt låga, långt under produktionskostnader, och att vi sedan 90-talet inte haft en prisuppgång utan snarare en normalisering av priserna.


Det håller jag med dig om. Rent konkret hade kraschen, som började i slutet av 80-talet, kunnat undvikas om inte socialdemokraterna drivit igenom en reform på sjukförsäkringssidan som gav anställda full ersättning från första timmen de var sjukskrivna. Denna detalj startade en kjedjereaktion som resulterade i arbetskraftsbrist, kostnadsexplossion, exportföretag flyttade utomlands, kronan blev kraftigt övervärderad, riksbanken chockhöjde räntan för att försvara valuta-peggen vilket sänkte fastighetsmarknaden ännu mer.

I stora drag.


Eller inte. Det kanske stiger 10% till närmaste 2 åren och sedan sjunker det totalt 10% 2 år därefter. Sedan står priserna still i 5 år.

Vad sägs om det scenariot?

"Vi har ingen överhettning. Överhettningsfaktorn syns på inflationstrycket. Inflationen är mycket låg."

Jag kommer på mig själv med att mumla "Krig är fred, frihet är slaveri, okunnighet är styrka".

Inflationen är alltså låg men allt blir bara dyrare. Till exempel bostäder ... Inflationen är låg men penningmängden ökar 8-10 %.

Alltså sväljer svenska folket sån här propaganda ...

Att du "leker" är helt korrekt beskrivning, eftersom du inte på något vis hittat en modell som passar in i historien här. Men du leker att du har gjort det.

Däremot är inte historiskt anpassade modeller någon absolut sanning om framtiden, så självfallet är det inte omöjligt att vi har normala priser idag. Din ögonbedövande befängda ide är dock att vi ska "leka med tanken" att bostadspriser alltid har varit onormala, men plötsligt blev normala de senaste 10 åren.

Wow.

https://www.svd.se/storbankerna-ligger-lagt-efter-sbabs-sankning/om/naringsliv

"SBAB meddelade på torsdagsmorgonen att de sänker sina räntor för bolån med korta löptider. Höga bolånemarginaler ger utrymme för detta, uppger vd Klas Danielsson för SvD. Men de andra bolånegivarna ligger lågt."

Jo så är det nog, kraftigt ökade räntor orsakar minskad konsumtion vilket får kedjeeffekt.
Vad drar man ned på först ?

Lyxkonsumtion tror jag är det första som det dras ned på.

en Thailandsresa per år istället för 2 ?
behålla bilen ett år till
skippa lyxvinet till lördagsmiddagen, istället blir det en billig box
färre utekvällar
maten köps på Lidl istället för Östermalms saluhall

Grundfrågan är med andra ord, vad som skulle kunna orsaka ökad ränta ?

En lågkonjunktur står troligen och väntar bakom hörnet om ett par år.
Vad brukar hända med räntan då ?

Vi har inte en bostadsbubbla i Sverige, enbart bostadsbrist p.g.a. en politik som gör det väldigt svårt och dyrt för byggherrar att bygga samt få tillstånd till detta. Att vi har överlägset högst invandring per capita i EU hjälper inte bostadsbristen heller.

Min modell att sverige lämnat valutapeggen och höginflationspolitiken bakom sig har fundamentala brister, det är vad du menar?


Sverige var ingen marknadsekonomi tidigare. Du som är lite äldre måste ju minnas mer än enbart det som ditt nostalgifilter tillåter eller förväxlar jag dig med någon annan? Ett vänligt diplomatiskt sätt att beskriva vår tidigare ekonomi är att kalla det blandekonomi. Sanningen är att sverige hade en mycket reglerad ekonomi i mängder av avseenden, vilket var källan till att vi aldrig fick kontroll över inflationen.

Idag ser vårt samhälle inte likadant ut längre. En hel del av det som skapade inflationen är helt enkelt borta och kommer troligtvis aldrig någonsin återkomma.

Vi kommer inte knyta kronan till någon valuta igen t.ex.

Istället för att posta ett inlägg där du avslöjar detta om dig själv, hur totalt snurriga dina tankar är, borde du kanske satt på kaffekokaren eller tagit en promenad. Eller sovit en stund.


Penningmängd-inflation är helt ointressant. Det intressanta är KPI-inflationen och den är väldigt låg.

Inte förvånad.

Du menar om man exkluderar tillgångar i tjänstepensioner, premiepensioner, övriga försäkringstekniska avsättningar samt periodiseringar netto. Sedan tittar på transaktions historiken så ser det ut som mindre pengar sätts in.

Resonemanget låter som hårklyveri.