Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Ännu en författare som berör riksbunkern är Hans Alfredsson som 2011 skrev boken "Attentatet i Pålsjö skog". Platsen Säverdal är påhittad och romanen en fiction men verkar ändå spännande.
Tror ej Alfredsson hade den verkliga bilden helt klarlagd för sig men han kommer nog ganska nära sanningen.

och Sundsvall, men svensk trupp höll fortfarande Örnsköldsvik och Umeå.
Redan på söndagkvällen den 11 maj, efter det att Per Albin Hansson hade avvisat tyskarnas fräcka propå, gav sig hela regeringen med familjer iväg i bussar och bilar till de hemliga bergrum i Säverdal utanför Örebro, där bombsäkra bostäder och stridsledningscentral och Rundradiostation hade förberetts sedan länge. Därifrån försökte Per Albin hålla uppe modet hos folket. Men hans förut så självsäkra och trygga skånska lät bräcklig. I sitt tal på morgonen den 12 maj, när det meddelats att tyskarna anfallit Sverige, yttrade Per Albin Hansson bl.a.:
"/... / Regeringen vänder sig till hela den svenska nationen och ber om dess hjälp att vidmakthålla lag och ordning i landet och att försvara Sveriges frihet och oberoende. Tyskland har ännu en gång gjort sig skyldigt till en av dessa avskyvärda våldshandlingar, som kantat dess väg under senare år. Brutalt och hänsynslöst har Tyskland våldfört sig på ett litet folk, som endast önskat att leva i fred. Regeringen uppmanar hela landet att med alla medel förvara frihetsarvet i trohet mot de stora ideer, som burit Sverige genom århundraden. Länge leve fosterlandet! Länge leve det fria Sverige!"
I särskilda bergrum i närheten fanns överbefälhavaren general Thörnell och hans stab, förutom försvarsstabscheferna Åkerhielm och Bredberg, bl.a. chefen för marinen, amiral Fabian Tamm och flygstabschefen generalmajor Bengt G:son Nordenskiöld. I pansrade fordon kom tidigt på måndagsmorgonen kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louise med sällskap och inkvarterades i bombsäkra bostäder några kilometer från stridsledningscentralen. På måndagskvällen den 12 maj kom även prins Eugen och prinsessan Sibylla med sina döttrar Margaretha, Birgitta och Desiree; deras far, prins Gustaf Adolf, kvarstannade på Haga slott tillsammans med prins Wilhelm och prins Bertil.
Kung Gustaf V hade en tid känt sig en smula krasslig och mycket tidigare än han brukade åkt på semester till sitt favoritställe, kabinettskammarherre James Keillers vackra sommarhem Gövik i det idylliska Särö. Per Albin hade naturligtvis redan på söndagen ringt till majestätet och bett honom att skyndsamt ta sig till något av de hemliga bergrum som

Kommentar:
Tex var väl kronprinsen (vår nuvarande kungs pappa) chef för en bataljon i en hästburen kavalleribataljon förlagd runt Torsby-skogarna senare under beredskapstiden? Kan minnas fel där.
Landets enda pansarbilsbataljon i "Motorbrigaden" omgrupperades några dagar efter invasionen av norge 9/5 1940, ifrån Skåne till området Grythyttan-Stora Kopparberg (där senare norra delen av Zonen byggdes på 50-talet). Chefen för den motoriserade brigaden utgick där under ett par dygn till Högkvarteret (troligen i södra Närke och innan de stora bergrummen byggdes) för att få nya order av HKV. Dessa blev att skydda Närkeslätten mot luftlandsättning.
Min gissning blir att regering och HKV "i det inre av landet" 1940 satt i gårdar med skyddsrumsförstärkta källare. De tidigaste spåren av bergrum som kunnat påvisas skriftligt, är väl Tomta i Halsberg som köptes in i omgångar from 1941. Sedan tillkommer ju förståss muntlig information.

Enligt uppgifter jag har fått från 2-3 källor (uppgifter som iofs kan baserats på samma grunduppgifter) så flyttade HKV in i berget utanför Hallsberg strax efter VK2, ev 1946.
Innan dess ska ÖB och CFst ha suttit ovanjord i Filipstad en period i slutet på VK2, med skyddad upl i berget i Hennikehammar. Detta berg verkar dock blivit färdigbyggt först 1947 som en av de fasta krigsfjärrskriftcentralerna. Detta berg ska även ha fungerat som ÖB SambC.

Motstridiga uppgifter, men kanske var berget i Hennikehammar Sveriges första
fortifierade upl för ÖB/CFst och Hallsberg det första för hela HKV (varpå Hennikehammar blev reserv-upl)?

Riksledningen skulle sitta på herrgård under VK2, men kanske flyttade även de in i Hallsberg tills berget i Zonen vart klart?

Intressant med tanke på Bernt Törnells bok "Spaning mot skyn" där han i en mening berör detta:

"1942 iordningställdes en luftförsvarscentral för HKV i det inre av landet".

Plomberade bergrummet i Hennikehammar är kanske starkaste kandidaten följt av uppgiften ifrån Fornsök om att ett lik påträffats vid Tybblehögen/Örebro vid "befästningsarbeten" 1941. Det skulle ju kunna rört sig om en luftvärnstställning som skydd för Gustavsviks flygfält längre västerut men samtidigt fanns en värnkanon där under 50-talet med uppgift att skydda bergrummet som då byggdes under skidbacken (nybyggnad eller utbyggnad? -Aldrig klarlagt eftersom ena inslaget ser äldre ut) Som god tredjekandidat för HKV´s luftförsvarscentral under VK2 kommer väl Tomta med inköpsstart 1941.

Vad som kanske mest talar för Hennickehammar är väl att ÖB behövde en upl närmare fronten i Värmland som var det största hotet. Detta pga sämre radioförbindelser på den tiden och närhet för orderuttagarna tillbaka till sina förband vid lägesförändringar. VK2 var ju dessutom flygfältet Brattforshedens storhetstid väster Filipstad.

Hennikehammar blir min gissning.

Ja, kring VK2 var ju Värmland strategiskt lite hetare än längre fram under kalla kriget.
CE1 hade ju krigsupl i Molkom, i Värmland. Osäker på från när, nu i hastigheten.

Var? 😊

Molkom folkhögskola. Under VK2 åtminstone.

Kan det förklara trådpunkten i närheten?

Antar CE1 Upl i Molkom berodde på att det nybyggda bombflygfältet Brattforsheden låg 10 km österut samt att ÖB i Filipstad fanns nära till hands om tyskarna gått över värmlandsgränsen.

Citerar ett gammalt bra inlägg:
9 april tog tyskarna hela Danmark och bland annat Oslo. Hela södra Sverige var vid den här tidpunkten helt oförsvarad men resten av linjeförbanden mobiliserades äntligen. Anfallet mot Norge ingick inte i den svenska planeringen och kullkastade alla tidigare planer. Värmland och Dalsland blev tänka infallsportar för en tysk inmarsch i Sverige. Första mobiliseringsdagen för IV. fördelningen var den 13 april. 1 armékåren, bestående av I, IV. och V. fördelningarna skulle försvara sydsverige medan 2. armékåren, bestående av II. och III. fördelningarna samt Kavalleribrigaden fick till uppgift att försvara den västra gränsen. Som exempel kan nämnas att delar av IV. fördelningen på plats i Skåne först den 22 april.
https://www.flashback.org/sp9813205

C. 2. Armékårens Upl låg däremot i gården Ekedal mellan Grästorp och Vara där också bomblygfälten Jonstorp (senare C.E1 Upl 1958-1967) och Badene byggdes. Brattforsheden var ursprungligen tänkt att byggas vid Såtenäs där senare annan flygplats byggdes. Förmodligen var Molkom Ce1´s Upl i operationsriktning Värmland medan han förmodligen suttit kvar i sin ordinarie krigs Upl vid bomblygfältet F6 i Karlsborg utifall tyskarnas huvudanfall kommit längs västkusten eller Dalsland. F6´s bana spärrades tillfälligt av med hästkärror mm vid Norgeinvasionen 9/4.

Vid Ekedal finns inga spår av armekårsstaben. Ägaren som haft gården i släkten i alla år, känner dock till att det under VK2 fanns 10-15 officerare med uppassare på gården.
Chef för 2. Armekåren var Oscar Nygren from april 1940 och jag antar hans viktigaste uppgift var att skydda rikets andra stad Göteborg.

Mitt antagande är att rikets ledning och ÖB ordinarie krigs Upl, låg i södra Närke där CE1 i Karlsborg inte hade allt för långt att bege sig ifrån efter varit på ordergivningar. Kanske var Filipstad bara en tillfällig en framskjuten gruppering för ÖB i Norgeriktningen?

Mot detta talar uppgiften om att ÖB skulle suttit på hotell i Karlstad i inledningen av VK2. Det skall ockå i ett dokument framgått att regeringen föreslagits vara där som ett av alternativen. Det sägs ha varit väldigt rörigt i planeringen så var de hamnade är ännu en öppen fråga bland funna handlingar.
(-och nej! Jag har tyvärr inga dokument)

Oviktigt i sammanhanget, men boken är från 1996.

Inte alls oviktigt. 1996 hade väl inte skriverierna på nätet om riksbunkern tagit fart ännu. Det var 5 år efter Sovjets fall. Hasse Alfredssons radarkamrat Tage Danielsson var enl. uppgift chef på Sveriges Radio i början av 60-talet. Mycket tyder på att Hasse Alfredsson beskriver förhållandena som de såg ut på 60-talet men kanske var omedveten om förhållandena under kriget då tillgången till bergrum var begränsad. Skulle tro han kännde till Hästskoberget ganska väl...

Eftersom namnet stavades med ett S antog jag att det inte var DEN Hans Alfredson som avsågs här. Visst har han haft viktiga tjänster, men att han skrivit en bok om just detta av allt det som han upplevt genom åren förvånar mig. Han har unika minnen under snart sett hela efterkrigstiden, men väljer detta ämne att skriva om året han fyller folkpensionär. Det känns som om detta ligger honom varmt om hjärtat.

Han lär vara sjuklig och skyr offentligheten sedan några år, men om ämnet intresserar honom kanske han kan tänkas prata.

Alfredson får mig även att tänka på en annan sak: hur var det med fältartister i zonen? Men Alfredsons fullständigt unika förmåga till improvisation finns det ingen annan jag hellre haft i ett berg för att muntra upp gubbarna när porten var stängd. På 60- och 70-talen kunde ingen mäta sig med hans komiska förmåga. Kan det varit så att han haft insyn i planeringen långt djupare än gemene man och som han, visserligen med omskrivningar, när muren fallit beslutade att skriva om? Det känns udda att välja nämnda ämne som landets frmsta komiker.

Hur var det rent allmänt med fältartister i bergen för 40-50 år sen? Med tanke på de troligen dystra omständigheterna skulle jag placera dem i berg, och varför inte den främse av dem alla (som Hans Alfredson) i zonen?

Jag kan mycket väl tänka mig att våra större komiker och skådespelare var krigsplacerad i zonen.

Jag minns någon tv-serie från 80-talet som var löst baserad på de två största spionerna på den tiden, bergling och Bertil Ströberg.
I Ströberg delen hamnar karaktären i ett bergrum ihop med Arne wiese och andra nyhetsankare, som övar.
Troligen inspirerat av hästskoberget.