Det är egentligen det som den mycket intressanta text som matteyas länkade till också säger. När observationen görs, så kan vi anta att vi observerar något som händer. Det som i texten kallas "separation fallacy" handlar om misstaget att blanda ihop denna mätning med tolkningar om att något hänt i tidigare moment av samma experiment. Dessa tidigare moment är när man
utan att göra en mätning manipulerar fotoner och andra elementarpartiklar.
Originalartikeln som Aftonbladet plankat talar om "a moving object that is given the choice to act like a particle or a wave". Det är elementarpartikeln. Det är viktigt att förstå att det inte är en partikel i klassisk mening, och att vi lika gärna skulle kunna säga att vi mäter en vågrörelse.
http://www.anu.edu.au/news/all-news/experiment-confirms-quantum-theory-weirdness
Även denna artikel från universitetet utrycker sig poetiskt och mystifierande, med stora inslag från tidiga tolkningar av kvantfysiken. "Wheeler's experiment then asks - at which point does the object decide?" Det är såklart ingen som menar att det är frågan om medvetna varelser som fattar beslut - det är inte psykologi. Inte ens för Wheeler.
"If one chooses to believe that the atom really did take a particular path or paths then one has to accept that a future measurement
is affecting the atom's past, said Truscott."
Detta betyder att om man INTE tror på kvantfysiken, utan insisterar på att elementarpartikeln beter sig som en klassisk partikel, så råkar man ut för absurditeter.
Texten fortsätter sedan med:
""The atoms did not travel from A to B. It was only when they were measured at the end of the journey that their wave-like or particle-like behavior was brought into existence," he said."
Det är precis det som påpekas i
https://arxiv.org/pdf/1112.4522.pdf!
"Hence the separation fallacy makes it seem that by the delayed choice to insert or remove the
appropriately positioned detectors, one can
retro-cause either a collapse to an eigenstate or not at the particle’s entrance into the separation apparatus"
Den mystifierande artikeln som förtrollar Aftonbladetläsarna med kvantfysikens konstighet, säger alltså något som helt överenstämmer med en avmystifierande artikel som visar på feltolkningar.
Detta är naturligtvis inte slutet på all mystik. Det visar bara att visa tolkningar är missförstånd. Mitt favoritexperiment, som varit uppe många gånger tidigare på Flashback, är bombtesten. Den förutsätter att man inte gör ovanstående feltolkning. Den handlar om att utnyttja åtgärder i ett experiments setup som
inte är mätningar.
https://en.wikipedia.org/wiki/Elitzur%E2%80%93Vaidman_bomb_tester
När jag skriver att de inte är mätningar, så syftar jag på när man vanligen talar om observationer och likställer dem med mätningar, vilket i experiment är irreversibla händelser.
observationer = mätningar = irreversibla händelser
Det som händer 'tidigare' i experimentet, är på ett sätt även det en mätning, men av ett mycket speciellt slag:
https://en.wikipedia.org/wiki/Interaction-free_measurement
Nå, det var en utflykt till ett mycket intressant experiment. Min huvudpoäng med detta inlägg är att Aftonbladets poetiska prat inte alls motsäger artikeln från arxiv.org, utan de pekar tvärtom båda mot samma sak: att det finns en helvetes massa struntprat och missförstånd som vi blir påprackade när det gäller kvantfysik.
