Definiera Gud

Nu har jag svarat på dina frågor (igen)

Du duckar fortfarande för denna:

Kan man få besvära om svaret igen?
Är matematik och logik empiriskt beroende?

Gud är ett hittepå-begrepp för att avleda fokus från viktigare frågor och från kritiskt tänkande. En slags önskedröm likt hemligt förälskade ungdomar har, som av blygsel inte vågar göra något. Hittepå-begreppet Gud leder till passivitet, där det behövs aktivitet, och till aktivitet där det behövs eftertanke och reflektion. När hittepå-begreppet gud ramas in en helig skrift förstärker det ovanstående destruktiva.

Och hur demonstreras validiteten av "tänkandet"? Genom mera tänkning? (1)


Induktion är en mycket osäker konklusions-metodologi, som alltför lätt kan skena ut i svaga korrelanser av subjektiv karaktär och ledar följaktligen till låg sannolikhets-grad i konklusionen.

Desutom är det ... som jag har nämnd tidigare ... tämligen inkonsekvent, att du som förespråker absoluthet förlitar dig på något så icke-absolut som induktion.


Men nu ÄR materialism en filosofisk modell, och om du vill förkasta den blir du tvungen till att förkasta filosofisk idealism också. Dessa två använder samma typ av epistemisk självbekräftande.


Se (1)



Japp, det är min poäng. Långtifrån all logisk och abstrakt tänkande ledar till validerade konklusioner.


Det kan jag hålla med dig om ... när det rör sig om absolut materialism. Men den är jag nästen lika kritisk till som jag är till absolut idealism, och "väderkvanskriget" mellan dessa två absoluta metafysiska modeller är en återvändsgränd.


Om du refererar till människans empiri så finns det självklart gränser för det empirisk observerbara.


Nej, men låt inte denna allegori förleda dig till smyg-accepterande av "arguments from ignorance".


Jodå, på en sannolikhets-skala. Men naturligvis inte i absoluta perspektiv.


Nix, det mitt förkastande av att låta filosofisk relativism valideras av ett absolut perspektiv.


Varför är du då så pigg på att marknadsföra absolut idealism som den mest överlägsna metafysiska modellen?


Och i sista hand validera dom hypoteser, som konstrueras på vägen.


Vilket är ren efterrationalisering.

Nej, inte helt eller alltid. Vissa delar av matematiken och logiken beror fortfarande på empiri.

Jag har inte sagt att det är en dikotomi. Det är du som sagt det.
Jag säger bara som det är.
Man kan bara förstå med förnuftet, punkt.
Empiricism ställer materien över förnuftet, det borde vara tvärtom.

näe. Du kan ligga på soffan och räkna och lösa problem, behöver inte göra något annat alls.

Men nu är det inte heller nödvändigt att du talat om vad som är dikotomier (falska eller sanna).

Det kan en normalbegåvat 18-åring konstatera själv.


Visst, men det borde käbblas med en filosofisk materialist om. Inte använde det som ett argument till mig, som inte är detta.

Och hur validerar du i så fall konklusionerna?

Hur jag vet att 1+1 är 2? För att det är logiskt riktigt.
Det är sant i sig själv. Ingen vidare validation krävs.

Jamen det är ju du som målar upp en dikotomi i ditt huvud och sen menar att jag predikar den.
Anser du att uttalandet "kan förnuftet förklara materien eller kan materien förklara förnuftet?" är en icke sann fråga?

Och hur vet du vad "1" och "2" är?


Nix, inte numera. Valideringen har redan utförds tidigare, och behövs inte längre.

Det är rena goddag yxslkaft svar.

Matematisk bevisning validerar att tänkande inte är empiriskt beroende.

Jag vill fråga dig hur du "validerar" dina teser?
Du säger
Hur fungerar den skalan? Och svara inte med "logisk metologi" eller annan varmluft. Förklara exakt hur du validerar olika filosofiska resonemang med sannolikhetsbedömning.
Om du inte svarar på detta utförligt kommer jag för alltid avfärda dig som ett troll och aldrig svara dig mer.


Du menar att absolutism är dikotomi med idealism? (du vet vad svaret är på detta)

Se ovan

Här är ett tydligt exempel på din oförmåga att förestå.
Det är matematik och logik. Rationalism. Att tanken går längre än sinnet menas att det blir matematiskt som inte står i proportion eller relation till sinnet.
Du vet inte ens vad du försöker motsäga dig.


Mmm . . . återigen ducka och dubbelgardera.

Yxskaft. Du undviker att svaraa och delar upp en menig i ord och tramsar. Jag orkar inte. Du är inte intressant att diskutera med. Ledsen.