Definiera Gud

Ojojoj.

Vilken präktig "red herring" du vill introducera. Men det skulle säkert passa dig och en del andra pådyvlande teister bra, om tråden kunne begränsas till det vanliga "väderkvarnskriget" mellan "filosofisk absolut idealism" och "filosofisk absolut materialism".

Det låter som rinligt ... inom det observerbara kosmos.

Din poäng är?

Hans anledning att existera är för att gravitation skapar universum för att universum behöver existera? WOW så smart... imponerande. Eller så är det för att han, som är ett perverst freak som går på stripklubb, hatar tanken av Gud just därför, (Bibeln säger att bespottare är fyllda av lust, med otukt i ögonen).

Min anledning att existera är att leva till ära för Gud, och ha livet som gåva. Livet är en gåva, bra i sig självt.

Där är vi överens.
Modern vetenskap hävdar dock att själva slumpen är en orsak. Det är vad de baserar multiversateorierna på.

Det är för att rent empiriskt uppstår materia på det viset, genom sannolikhet. Men det kräver att man har ett helt materialistiskt perspektiv. Eller hur?

Själv anser jag att slump inte är en orsak. Eftersom att för att man skall kunna beräkna sannolikhet krävs faktorer att beräkna sannolikhet på.

Jag har inte ett materialistiskt perspektiv. Materia är bara något vi upplever. Det ser ut att skapas av sannolikhet. Av matematiska sannolikhetsvågor. Men sannolikheten försvinner ur ett rationellt perspektiv. Vågorna består, men vår förmåga att uppleva partiklarna(genom våra sinnen, som är det materialistiska perspektivet) uppstår tillsynes genom sannolikhet.

Kvar bakom materien finns de matematiska vågorna. Sann rationell verklighet.
Sådär. Nu väntar jag på kritik och fördömanden från alla som inte vågar ha egna övertygelser. Ni som tror att inget jag skriver är genomtänkt. Alla ni skruvade kvasimaterialister med bristande logik.

Du har en bättre anledning än de flesta på det här forumet.

Jag är inte ett dugg pådyvlande men åberopar bara det faktum att alla ateistiska bespottare, som hatar Gud, och inte ens vill förlika sig med tanken på att Gud kan finnas, är oärliga och smutsiga inombords. Sjaskiga filosofer som hellre vill filosofera om ruttna morötter och varför färgen blått finns än att inse vad det egentligen handlar om.

Det som är evigt går bortom det observerbara

Precis. Och du manifesterar fortfarande exakt det jag nämnde: Du vill försöka begränsa diskussionen till ett väderkvarnskrig mellan (filosofisk) "idealism" och "materialism".

Så nu opererar du alltså med ad hoc-premissande, d.v.s. spekulationer.

Kanske det. Men en person som lever ett omoraliskt liv, som helt öppet deklarerar att den personen ogillar tanken på att det finns en moralisk domare, är ju definitivt inte opartisk när det kommer till frågan om Gud. Folk måste vara beredda på det här. Jag vet att inte alla icke-troende är oärliga, för enligt min erfarenhet är de finaste människorna antingen öppna men positiva, eller nästan likgiltiga inför tanken på Gud. Om Gud väcker vrede, och avsky, och får en person att gå på defensiven, så naturligtvis är det något skumt med den personen då. Alla ateister som går i korståg mot religion hatar inte organiserad religion, de hatar inte islam, judendom eller kristendom - de hatar Gud. De hatar moral. De vill rättfärdiga för sig själva att det vi lever i en värld som är helt kaotisk för att den är kaotisk, att synd inte finns, att gott och ont är menlösa termer, att man inte har något som helst ansvar att göra gott och bidra, att allt bara handlar om egoistiska ting, och naturligtvis finns ingen respekt överhuvudtaget för livet.

Knappast någon ädel och renhjärtad person som hatar termerna gott och ont. Gott och ont existerar och har alltid gjort. Det pågår ett brinnande krig mellan de två och har gjort sedan begynnelsen.

1+1 är alltid 2, 1+1 är evigt 2, 1+1 är absolut 2, 1+1 är universellt 2.
Bara matematik är absolut objektivt.
Det går bortom det observerbara.
Du kan inte se matematik, det är ren idé.
Det är existensens essens.
Det är GUD.

Jag är inte utbildad i något område som ens är i närheten av dessa frågor. Så jag brukar hänvisa till vetenskapen eller säga "jag vet inte". Det sistnämnda brukar reta gallfeber på gudstroende. Det värsta dom vet är när man faktiskt erkänner att man inte vet.