Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Denna diskuterades också I programet kort. Politiken är alltså även närvarnde inne i forskningsvärlden
i allra högsta grad.

https://science.house.gov/news/press-releases/former-noaa-scientist-confirms-colleagues-manipulated-climate-records

Dr. Bates, tidigare på NOAA hävdar att man slarvat med rapporten och att man stressar fram den för att få fram den till Obama I tid.

Den serbiske matematikern Milankovic gjorde för ca 100 år sedan beräkningar för att förklara istider.
Det handlar om periodiska förändringar i jordens bana runt solen som består av 3 huvudkomponenter, excentricitet, jordaxelns lutning och precession.
Milankovic:s beräkningar har på senare tid visat sig stämma mycket väl, men kan inte förklara allt.
Det handlar t.ex. om att ett kyligare klimat på norra halvklotet, leder till minskad naturlig emission av växthusgaser metan och koldioxid.
Forskare har varit mycket osäkra på, hur mycket sådana kopplade faktorer egentligen påverkar klimatet?

Milankovitch
Milankovitchcyklernas betydelse för istidscyklerna har varit uppe några gånger i tråden.
I huvudsak är de flesta eniga om att det är Milankovitchcyklerna som driver istidscyklerna, som är ca 100 000 år, men att dom astronomiska förändringarna inte räcker till för att förklara de stora klimatförändringarna mellan "kallast" och "varmast". På något sätt triggar förändringarna i jordens rörelse igång övergångar som sedan förstärks av andra förändringar ("återkopplingseffekter") som t.ex. förändrat albedo och CO2. Exakt hur det här går till vet vi inte ännu och även om vi kan beräkna ungefärligt sambandet mellan CO2 och klimat, så finns det i dom naturliga cyklerna mekanismer som gör att återkopplingseffekterna bara förstärker till en gräns. Istäcket varierar mellan polarområdena och ungefär Mellaneuropa i vår del av Världen, men sedan kommer det inte längre.

Två viktiga skillnader mellan de naturliga cyklerna och det som sker nu är:
– Tiden. De naturliga cyklerna är 100 000 år och vi har ändrat klimatet rätt mycket på 50 år.
– CO2-halten har genom de tidigare cyklerna aldrig varit i närheten av nuvarande nivå.

Därför är det lite svårt att lära sig från "historien" vad som kommer att hända nu. Hur bra hinner växter att anpassa sig eller flytta när klimatet förändras? Hur fungerar de naturliga återkopplingseffekter som är involverade i istidscyklerna under dessa nya omständigheter? Vad händer nu när CO2-halten är mellan ca 400 och 500 ppm? Tidigare var den mellan ca 190 och 285 ppm.

Vi vet inte, men vi håller ju på att testa, så vi vet troligen mer om 40-50 år...

Som ett mått på tidsskalan så har den globala medeltemperaturen inte varierat mycket de senaste 10 000 åren. Meningarna om hur mycket varierar och beräkningar baseras på kombinationer av borrkärnor från glaciäris och bottensediment från havsbotten. Osäkerheten är stor. En undersökning som jag tycker verkar trovärdig anger ca ±0,4°C de senaste 8 000 åren. I det perspektivet är ≈+0,9° de senaste 50 åren väldigt mycket.

Effect exceeds cause:
https://en.wikipedia.org/wiki/Milankovitch_cycles#Effect_exceeds_cause

–

Vi vet idag inte heller hur den naturliga upptagningen av CO2 påverkas av förhöjda halter.
Ca 70 % av CO2-n upptas i haven av alger t.ex.

Förresten skulle det vara trevligt i Sverige med lite varmare klimat, så man kan köra mc hela året!

Att den naturliga omsättningen är större än de mänskliga utsläppen är viktigt att ha med i bilden.

Det syns ju t.ex. här vad som händer när fotosyntesen sätter in på sommarhalvåret:
https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

Samtidigt ska man ju se att det naturliga förloppet är cykliskt och ger tillbaka nästan exakt lika mycket som det tar upp. Det gör ju inte vi. Vi släpper bara ut.

Jag har nog också skrivit det många gånger i tråden. Om den enda skillnaden vore att det blev några grader varmare här på vintern, så skulle jag utan problem stå ut med det.

Tyvärr tror jag att det är mycket mer som står på spel.

–

Vad jag har läst så var sista dagen för el nina 9 februari, men spelar mindre roll, det var en svag el nina. Jag skulle gissa att de 4 första månaderna i år är kallare än förra året, för sedan bli varmare.

I värsta möjliga scenarium så får vi väl leva i någon artificiell miljö, värre än så är det inte. Ska vi flytta till mars och klarna leva där så ska väl inte det vara några problem att göra det här på jorden oavsett hur illa det blir i stort sett. Eventuella förändringarna kommer hursomhelst att ske så pass långsamt så det kommer vara relativt lätt för människan som grupp att anpassa sig.

Är ett Sverige med låt säga minst 95 procent förnybar energi, realistiskt inom 20 år enligt dig?

Förutsätter det inte en stor tro på konsumenten, (uppoffring) också?

Vårt avtryck som land bör väl även inkludera vår import från vår omvärld?

Medvetna konsumenter kan göra stor skillnad, men jag har inte den tron på den "uppoffrande konsumenten" att jag tror att det löser alla problem.

Tänk t.ex. på KPA-reklamen om klimathotet där en pojke säger:
"– Jag vet vem det är, det är min granne, för han har en SUV!"

Lite rolig, men vi vet ju alla att försäljningen av SUVar inte upphör bara för att man kallar ägarna klimathot. Behov, familjestorlek, livsstil och ekonomi är alla faktorer som också påverkar bilval.

Exakt vilka styrmedel som finns och hur de ska användas varierar. Förbud mot glödlampor är ett exempel. LED-ljus i offentliga miljöer är ett annat. Trafikskatt efter CO2-utsläpp och lägre trängselavgifter och parkeringsavgifter för elbilar kan vara andra exempel.

När det gäller uppvärmning av fastigheter är det lite mer komplext, bl.a. pga. tidsaspekten. Byggnormer bör ändras så att isolering förbättras. Värmesystem bör optimeras för långsiktig uppvärmningskostnad och inte för en attraktiv prislapp med en kort kalkyl. Kanske inte alla byggnader kan bli nollenergihus, men energiförbrukningen för uppvärmning, som är en stor post i energiförbrukningen, kan halveras på rimlig tid (mindre än 20 år, IMO), med rätt styrmedel.

Bara några tankar om hur vi kan bli mer förnyelsebara. Kan vi uppnå 95% inom 20 år? Jag är högst tveksam till att vi kan nå så långt på så kort tid, om vi inte hittar "magiska" nya energikällor, men det finns en handlingsplan om att vi ska vara 80% fossiloberoende 2030. Jag tycker att det är en bra plan, ett utmärkt riktmärke. Om vi kan uppnå 60-70% fossiloberoende till 2030 så tycker jag att ett är ett stort framsteg. Det måste, om det ska uppnås innefatta att nästan alla personbilar är elbilar och att uppvärmning av fastigheter förbrukar betydligt mindre energi än i dag. Hur långt kan man komma på 13 eller 20 år? Ganska långt om man har en bra plan och följer den.

Hur beroende av kärnkraft vi ska vara nu och kommande år är en viktig parameter. Ska vi bli oberoende av kärnkraft inom, säg 15 år, så ställer det större krav på effektivisering i energianvändningen.

–

Nu måste inte energin vara förnybar för att vara miljövänlig. Exempelvis fusionsenergin är inte förnybar, men skulle vi få stora framsteg inom denna skulle det vara till stort gagn för miljön.

Nu tycker jag du tangerar semantik.
Är solen inte förnyelsebar, om den "bara" har några miljarder år kvar?
Är fusion, om den kan drivas med vatten från haven, inte förnyelsebar?

Nu är ju fusion som energikälla något som vi inte har på Jorden, så det är ju inget vi kan planera utgående från.

Om (notera att jag skriver om, eftersom det inte alls är självklart att vi kommer att kunna producera energi på ett användbart sätt med fusion på Jorden) vi inom några hundra år skulle kunna driva fusionskraftverk med havsvatten...

Då...

Jag förenklar lite genom att utgå från att vi har tillgång till deuterium och tritium, men om jag gör det, så får vi ca 340,000,000,000 Joules per gram väte.
Det blir ca 0,100 TWh/kg väte. Vi använder ca 130 TWh el på ett år i Sverige.
1300 kg väte skulle räcka till el för ett år, med nuvarande förbrukning.
Vi utgör ju bara en tusendel av Jordens befolkning, så ta det gånger 1000, så blir det 1300 ton per år.

Havens yta är ca 360 000 000 km2. H2O är till ca 2/18, 11% väte.
En meter hav (att förbruka så att man sänker havens yta en meter) ger då energi för ca 30 461 miljarder år. Om man jämför det med solens livslängd så tycker jag man ska kalla det förnyelsebart.

Den här kalkylen påverkas en hel del av hur vi skaffar eller skapar deuterium och tritium. Om och när vi kan bygga fusionskraftverk, så kan vi nog lösa det också...

–

Hypotetiska energikällor
Om vi ska spekulera i teknologier som vi inte har så tycker jag vi ska tänka bortom fusion. Då ska vi i stället tänka på en process som omvandlar massa till energi direkt och inte bara utnyttjar skillnaden i bindningsenergi mellan helium och väteisotoper.
Då får vi ut många gånger mer energi per liter vatten är vad vi får genom fusion.

När det gäller CO2-utsläpp, fossila bränslen och långsiktig energiförsörjning så tycker jag att vi ska planera utgående från sådant som vi vet att vi kan genomföra. Med hänsyn tagen till risker och miljö.

–