Religion - en mentalsjukdom

Och vilken "logik" är det?

I det här fallet, hans. En förklarande logik som är lätt att förstå.

Annars har vi följande logik som jag också accepterar:

Vem är "han"?

Diamondgrit

Gå och mörda något och säg sedan till ditt försvar att det var Gud som beordrade dig att göra det så kommer rätten döma till till till sluten psykiatrisk vård.

Jag tycker det är lustigt att vänta på jesu återkomst, eftersom han genast skulle kastas in på psyket om han dök upp. Han kanske redan återkommit men sitter och suger på en stesolid på random psykatrisk anstalt

Men nu centrerar inte all religion omkring Jesus återkomst; det finns andra varianter. Så försök vara mera specifik.

I så fall kan man likaväl leka med tanken att han *återuppstått och sitter på wall-street snygg svit och omger sig med en herrans massa uppassare... spekulatio som spekukation, eller.. att han SKALL komma.. som det heter, men ingen vet när var och HUR.. kanske som en Daesh-soldat.. vill ta revanch.

Vad säger dig att han tvunget skulle låta läpparna tala, skulle han kanske inte förmå snabbt läsa av vad denna tids-era har för krafter? Kan du undvika psykakuten, så kan väl också en som dessutom REDAN tampat på jorden och därtill blivt legend.... är du legend? om inte, så ligger du väl i lä...

om... han är vid medvetande om att ha levt här en gång redan och åkt på pumpen... är han vid svagt medvetande av sin förra runda, lär han åka på samma smällar som vilken döende varelse som helst.

Inte klokt vilka infantila tankecirklar religiös fanatik förmår skapa, det är sanslöst!! skrattretande hur barnsligt folk sitter och tänker, FASTLÅSTA i föreställningar för gallerian.

Skulle man bekymra sig enbart en bråkdel med samma emfas om det som betyder något på riktigt, skulle världen ev. slippa bli så expploaterad.. medan de sinnesslöa sitter och vill bli curlade av en individ som dog för åtskilliga sekel sedan...

Svårt att i just detta sammanhang låta bli tillägget : episk retardation , forumet är anstruket av om inte EP-anfall.. så ER-anfall lite här och där.....

Och vad saken anbelangar, så kan mycket väl jag vara Jesus reinkarnerad, vad vet du om hur förhandlingarna går i himmelriket kanske? Inte en suck.

Man kan ha bestämt sig för att vid återresa ner hit till Tellus, då upplöses all slags ackumulerad identitetsmarkör och alla spår är därmed nollställda.. vilket innebär att du inte kan veta om jag är Jesus eller inte. Liksom någon kan påstå att den talat-med-Gud... kan jag säga mig vara den sanne Jesus - det går icke att överbevisas.

Men jisses, vilket urbota trist tanjelek, det rycker inte ens i lilltån

Men för en fantastiskt/fanatiskt "övertygad" troende.. hänger vardagen på att ta sig lov att besjunga och glorifiera hans återkomst... nåja.

Somliga går så långt att de lever-sig-in-i-hans-varande...

På 80-talet stötte jag på en snubbe som gick barfota i snö och snömodd, också när det var minus 5.. den typen, hade jesuskomplex.. eller så upprättar man ju "dialoger" i hjärnan, och börjar svara på sina tilltänkta rollspelare där inuti sig själv... i olika grad, ska tilläggas noga, utifrån att vissa teister på detta forum inte riktigt kan skilja el avgränsa sin egen tro.. ifrån diskussionen utan blir bestörta utifrån att det öht ska gå, att kunna klassa viss "gudssamtal" att ha övergått till psykopatologisk rubbning vilken tiikl slut ruckar emotionell status.. att inte längre varken vilja el till sluut kunna, identifiera sig med medmänniskor som inte råkar ha gudstro, t.ex


..och ibbland ser man ju lite light-symptom här bland vissa debattörer, som aldrig vill greppa detta prekära ämne med lite självdistans... utan känner sig "påhoppade" istället.. då vet man iaf att de på något outgrundligt sätt, ändå röllspelar, rätt intressant

hur kränkandenerven vaknar till menar jag , enbart genom att tala om det, dvs fenomenet när individ lever med en ohälsosamt pedantisk förställning om SIN tro.. och aldrig riktigt vill ta till sig , att tro... det är tro. Det är således inte blodig utlimativ sanning som behöver total underkastelse eller hysch-hysch,.. särskilt inte när vissa utifrån ritualism-påbuden.. inte längre fixar att socialisera sig med folk som inte lider av samma "längtan"


det om detta känsliga , mental svaghet har alltid varit känsligt, att antäöndas emotionellt ÄR tydligen att stå lite på gränsen... ibland...

..för iaf vissa, att sedan sitter på hispan och drar lovsången där.. kan vara iofs också lite otur, att de råkar ha sämre socialt nätverk. ja ämnet är ibland, större än man kan tro.

men trosföreställningens koppling till svaghet och nervkklenhet, är dokumenterad... det är skört för många att enbart tala-om-det.

varför tråden så klart är väldigt jobbig/impopulär.. jag förstår det.

nog om detta , det är ju skitjobbigt att känna sig skör, inget man väl diskuterar hejvilt om, när guden väl kallat och börjat härja där i huvudet 24/7.

ursäkta , men alla på denna jord är nu inte gudsbitna, något teister av mer "seriös tro" också behöver förlika sig med. nåt som är naturligt för mig, som en mer inbiten gudssökare ju sällan riktigt tar till sig, utan vaknar upp ibland på tok för sent, om man säger så.

Fan vilken intressant tanke TS! Ja anser att religiösa har något fel i huvudet. Det finns inga bevis för att gud finns. Folk som tror på gud är antingen rädda för döden, lättlurade eller bara hjärntvättade av sina föräldrar (eller vem som nu lurat i dom att gud finns).

Tror man på tomten i 30 års ålder så blir man nog betraktad som en galning. Men om man tror på gud i 30 års ålder så är man normal? Det finns ju inga bevis för att någon av dom finns..

Alla försvar för att tro på gud som ja hört hittills är bisarra

Om människor som tror på gud, känner hopp, när dom nått botten.
När beskedet om cancer slår dem, som ett knytnäveslag i magen, finns ändå hoppet om hjälp, även om läkarna säger "det är slut"

Jag ser inget onormalt eller mentalsjukt i det tänket.

Nä, det är nog en mänsklig försvarsmekanism, kan man nog säga. Det är allt runt omkring (religion) som kan vara mentalsjukt i vissa fall.