Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Har inget sånt mönster jag behöver bryta. Dricker knappt nu för tiden, fokuserar på träning och annat. Men när jag dricker blir jag riktigt full och tänker varje gång "jag skulle ha varit nykter". Så det borde väl egentligen räcka för att hålla sig borta från alkoholen..


Tack för tipsen. Det där med att folk ifrågasätter osv är helt sjukt, ja.
Att säga till någon som dricker alkoholfritt att "du kan väl dricka lite bara?" är ju helt galet. Man tänker inte så långt att det kanske finns en anledning till att den här personen inte dricker? Påverkar det dom så mycket att någon runt dom är helt nykter eller vad är problemet???

Folk är rädda för att man ska vara "tråkig", med all rätt. De flesta blir roligare med några glas innanför västen. Vissa upplever att den nyktre utesluter sig från gemenskapen.

Allt detta går enkelt att lösa: Sluta agera så jävla nyktert om du ska vara nykter på en fest. Bjud på dig själv, var lite "crazy", gör det som du annars hade gjort om du druckit lite. Var lite skön. Då tenderar folk att glömma bort att man inte dricker och sluta tjata.

Sen hjälper det att vara stealth-nykter, dvs gin tonic utan gin, osv. Man behöver inte gå omkring och skylta med sin nykterhet. Jag har fyllt på starkölsburken med vatten tex när jag vill bromsa drickandet utan att få sprit uppkört i näven.

Man ska inte glömma att en inbjudan till fest egentligen är en inbjudan till en gemensam seans där man i grupp intar en drog och blir höga tillsammans. Om man inte önskar delta i detta upplever många att man inte har något där att göra. Därför kan det irritera folk, tyvär.

Nej, precis, det där med skyltandet har jag också funderat på de gånger jag varit nykter. Men det blir konstigt också om man försöker "dölja" det, till slut ser någon att det står alkoholfri på flaskan, och då kommer frågan upp.

Det sista stycket hoppas jag inte stämmer med verkligheten, även fast det är i stort sett så det ser ut. Men de flesta dricker sig ju oftast inte redlösa!

Jag har varit nykter i en vecka nu. Det har varit den värsta veckan i hela mitt liv... Hoppas den här känslan försvinner någon gång. Att gå omkring och må som jag gör just nu är inte värt det. Då kan man lika gärna fortsätta dricka och må bra åtminstone 3 dagar i veckan... Men jag håller ut och tänker ge det 3 månader har jag lovat mig själv.

Av egna erfarenheter rekommenderar jag dig att göra som jag. Sluta dricka innan det händer något allvarligt. Vissa människor tål tydligen inte alkohol. Du och jag verkar vara sånna. Tråkigt men sant.

Japp. det är nog så. Det slår slint ibland helt enkelt. Jag kan ha bra kvällar också, men frågan är om det är värt att chansa, går du ut och träffar folk på krogen nyktert nu för tiden eller?

Jag har faktiskt inte kommit så långt ännu. Men i framtiden lär det väl få bli så, när jag känner mig redo. Just nu vill jag inte beblanda mig i miljöer där alkohol finns.

Jag tror inte att det är värt att chansa och dricka igen. Det är bara att titta på vad jag gjort pga alkoholen, och allting har eskalerat med åren. Fortsätter jag dricka blir det nog bara värre och värre, även om jag inbillar mig själv ibland att "jag kan nog hantera lite". Men så är det ju verkligen inte...

Okey. Jag vet inte om vi har samma problem, men det låter lite så.. Fast jag håller mig inte borta från alkoholmiljöer, inte just nu i alla fall.


Men just nu så är jag i ett gränsland mellan förnekelse ELLER att jag faktiskt inte har ett problem.

Så här tänker jag:
Jag KAN ta det lugnt och dricka måttligt en kväll.
MEN jag dricker gärna mer och får inte någon sinnesfrid av alkoholen (Mycket vill ha mer, typ)
De gånger jag drar ut med folk som "festar" så blir jag omåttligt full och det har slutat i kaos mer än en gång.. Det är detta som gör att jag överväger att sluta dricka helt. Det slår helt enkelt slint i skallen på mig ibland, minnesluckor där jag troligtvis jiddrar med folk och tror att alla vill bråka med mig. Slutat med vandalisering och slagsmål.
Däremot när jag dricker alkoholfritt så får jag en helt annan känsla av kontroll och frid, när jag liksom lyckas sitta och vara på samma nivå en hel kväll och kan gå och lägga mig med gott samvete och veta att morgondagen är en helt vanlig dag utan baksmälla och ångest över vad man gjorde kvällen innan.

En svår fråga är väl hur man ska göra med ens nära och kära, hur ska man smidigt framföra att man slutat dricka?
Något jag aldrig kommer göra är att identifiera mig med AA/NA. Vill inte att nykterheten ska bli en del av min identitet. Jag är den jag är, oavsett om jag väljer att leva nyktert eller ej.
(No offence till de som är hjälpta av AA/NA, hoppas ni förstår min poäng)

Varför måste du framföra din situation till nära och kära? Om du slutar dricka men inte berättar för nån så kommer ju alla ändå märka det.
De kommer tycka att det är skönt att du har lugnat ner dig.
Jag har inte sagt nåt, vad skulle de kunna ha för nytta av det, annat än att få upp hoppet. Då är det bättre att visa genom handling att man sköter sig.

Sen är det en annan sak när missbrukare berättar om sin nykterhet för alla, det gör de för att det blir lite lättare att hålla sig nykter när man lovat alla sina närmaste. Jag tycker att det är mer för missbrukaren än för familjen.

Okej menade inte bokstavligt talat framföra. Menade de som du beskriver att folk kommer märka det tids nog, och då måste man ju ta det då oavsett. Nära vänner vet redan och de flesta är fine med det, ingen som face to face sagt något negativt i alla fall.
Man får väl stå upp för sig själv helt enkelt och göra sin grej bara! Trist att alkoholkulturen ser ut som den gör bara, önskar att fler sociala sammankomster på helgerna inte innefattade en så stor alkoholkonsumtion.

Ligger mycket i detta. Det är ungefär samma sak att inte dricka kaffe, eller att inte äta kaffebröd (banta). Att tvingas tacka nej när man blir bjuden över till grannarna på en fika. -" Nej tack, jag tar bara ett glas vatten och ett äpple", är ingen bra replik när grannfrun har bakat en tårta.

Jag har nu varit ren ifrån alkohol 6 veckor längsta uppehållet sem jag var 19 är 26 idag.jag har även damp/ adhd, är det pågrund av denna jävla adhdn jag mår dåligt eller är knappt 2 månader för kort tid för att må bättre? Jag har även slutat med cannabis i samma veva