Citat:
Ursprungligen postat av
Merapi
skilsmässa är något som kräver
1) Praktiskt möjlighet (ofta ekonomisk självständighet, rätt till ev. barn etc.)
2) Laglig rätt
3) Önskemål därom, dvs personen vill skilja sig och ser större fördelar som skild än gift.
4) Social acceptans.
Allt ovan delar män och kvinnor idag i Sverige. Förr kunde mest män uppfylla detta.
Alltså får du självklart en ökning av skilsmässor, ren logik.
Att kvinnor i större grad initierar skilsmässa beror på punkt 3.
De ser större fördelar som skilda än att fortsätta som gifta, än vad män gör. Och för detta finns det vetenskpliga belägg och studier gjorda. Kvinnor blir oftare lyckligare, får mer egentid, ofta bättre egen ekonomi och karriär än män då de skiljer sig.
Så länge som äktenskap fortsätter att vara en förlustaffär för kvinnor och vinstaffär för män generellt så kommer kvinnor i högre grad vilja skilja sig.
Ända tills nyss så ingicks i Sverige enbart mellan en man och en kvinna, så oavsett vem som förr initierade skilsmässan, så förklarar det givetvis inte att vi nuförtiden har så oerhört många skilsmässor. Det är en dramatisk ökning oavsett om vi ser till vilka som initieras av män respektive kvinnor, men kvinnorna står för en majoritet och därför är också ökningen av kvinnligt initierade skilsmässor så dramatisk.
För samhället och för barnen är detta en katastrof, det är knappast bra för männen heller, men frågan är om det verkligen är så bra för kvinnorna. Att krascha ett äktenskap och upplösa en familj borde vara en stor sak, som rimligen sätter sig i hjärtat hos den som är ansvarig.
Samtidigt måste man säga att detta är ett kollektivt kvinnligt misslyckande. Kvinnor för välja fritt om de vill gifta sig, de kan välja bort män de inte gillar och är fria i sitt partnerval. Trots detta så håller bara 50% av äktenskapen. Kraftigt underkänt för kvinnors förmåga att välja rätt man.