Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Tjena, undrar om jag gjort rätt på denna.
Antag att konsumenterna i landet konsumerar 82% av sin intjänade inkomst samt att importen ökar med 0,03 enheter för varje 1 enhets ökning i inkomsten (konsumtion (C) och import (M) antas enbart vara en funktion av inkomst och skatt (för C) respektive inkomst (för M)):
Beräkna multiplikatorn för ekonomi om skattesatsen är 55%
g = MPC * (1-t) - MPM
g = 0.82 * (1-0.55) - 0.03 = 0.339

Anta att varumarknadsjävikt ges av Y= C+I+G. Konsumtionen bestäms av konsumtionsfunktionen C = 160+0,8x(Y-T) med T=200. Anta att i =100 och G ökar från 100 till 200. Vad händer med Y i jämvikt?


a) Y ökar 500 till 1000
b) Y ökar 1000 till 1500
c Y minskar 1500 till 1000
d) Y minskar 1000 till 1500

Förstår så lång som att det måset vara a) eller b) men eftersom vi har två oangivna "x" i C och Y har jag problem att bryta ut någon av dessa.

Hej, Det vore supertacksamt ifall några här skulle vilja hjälpa mig med dessa frågor.

Sonja beslutar att hon ska spara regelbundet.
Hon sätter in 100 kr på konto i maj och fortsätter att göra det varje månad.
Hur mycket har hon på kontot i slutet av det första året.
Räntesats : 1, 50%.

2.
Vi deponerar Kr 500 på ett konto. Under 5 år växer kapitalet till 520 kr.
Vilken räntesats är det?


Q3:
Jon öppnar ett konto på sin 20 årsdag.
Hur stor ska depositionen vara på 20-årsdagen för att han ska kunna lyfta Kr 10 000
på sin 40-årsdag. Ränta 1,9 %.
Q4
Cate tar ett banklån på 12000 kr och betalar av lånet med jämna amorteringar.
Årsräntesatsen är 3 % . lånetiden är 4 år. Hon betalar av lånet varje månad. Hur stor är första återbetalningen?

Q5
Vi tar ett annuitetslån för att köpa en bostad. Lånet är 150 000kr och låne tiden 10 år.
Års ränta 4,5%. Och vi betalar av lånet i varje månad. Hur stor är amorteringen vid första återbetalningen.


Q7
Ett företag har 4 olika projekt som det kan investera i.
Företaget är enbart finansierat med eget kapital.
Grundinvesteringarna avskrivs inte och skattesatsen är 0%.
Alla projekt avslutas efter 4 år och är då värda det restvärde
som anges i tabellen nedan.
A B C D
Grundinvestering 20 000 25000 20 000 50 000
Kassaström år 1 2000 30 000 3000 9 000
Kassaström år 2 2000 500 4000 8500
Kassaström år 3 2000 800 6 000 10 000
Kassaström år 4 30 000 900 10 000 35 000
Restvärde 0 1000 0 12 000
N (år ) 4 4 4 4
Vilket av projekten har högst kapitalvärde då kalkylräntan är 15 %?

Hoppas detta var till hjälp

Du tänker i alla fall, därför att du är skeptisk. Det är ett bra karaktärsdrag.

Man skall vara skeptisk till BNP. Det måste jämföras med den verkliga inflationen (ökningen av penningmängden). Är inflationen högre än BNP så råder ingen tillväxt. Tvärtom, ekonomin krymper. Och givetvis ska BNP räknas i BNP/person. Därnäst ska man ta det med en nypa salt när folk drar upp ökande BNP-siffror som ett bevis på framgångsrik politik. Det är ingen framgångsrik politik om den ekonomiska aktiviteten är kreditdriven eller konsumtionsdriven istället för produktionsdriven i sig.

Sverige har stora problem. Jag läser in problem när jag tar del av rapporter författade av naiva djävlar där jag läser saker som att "arbetsmarknaden och handeln utvecklas positivt därför att fler vill leva i Sverige". Man kan aldrig och ska aldrig, lita på makt-eliten.

Har dessa frågor ang just BNP och BNP per Capita, kommunernas belåning samt en bubbel-fråga som avslutning.

1. Är BNP och BNP per Capita friställda stadsskulden ?.
Jag vill alltså veta hurvida den ökande stadsskulden kan användas just till att öka även BNP/Capita ?.

2. Är kommunernas belåning friställda stadsskulden?, d.v.s är det från Riksbanken kommunerna lånar pengar när det tryter?, eller lånas dessa pengar upp från utlandet respektive privata banker ?.

3. Vi lever enligt min teori i en tillgångsbubbla nu och den konstgjorda högkonjunkturen består i stort sett av effekter av minusräntan och då tillgången till billiga krediter genom främst ökade värden i bostadsmarknaden.
Är mina teorier ovan riktiga eller finns det andra synvinklar som är viktiga i sammanhanget?.

Tack på förhand !.

Jag förstår inte frågeställningen. När staten spenderar mer så ökar som regel bnp. Det säger dock intet om bnp per kapita.

De lånar i huvudsak från privata banker. Endast banker lånar från RB

Det låter som en känslomässig åsikt snarare än en logisk. Ekonomiska systemet är en konstgjord konstruktion så allt inom det blir följaktligen också konstgjort.

1. Riksgälden(staten) ger ut statsobligationer och ökar då statsskulden. Statsobligationer köps upp av affärsbanker och senare av investerare men även av riksbanken ( som vill få ned räntan ännu mer).
Jag antar av en del av dessa belånade pengar som inte köps upp av banker, riksbank kommer till statens kassa och på så vis så kan staten fördela ut mer subventioner och bidrag i systemet (budgetunderskott). Detta leder självklart till ökad BNP i absoluta tal.
BNP /capita kan då också bli högre om te.x. nya personer som kommer till Sverige inte räknas med i capita-måttet, vilket dom nog inte gör just nu.

2. Kommuners skuld och statsskuld är inte samma pott men det är såklart skattebetalarna i aktuell kommun som får betala räntekostnaden i slutändan. Ingen förutom banker kan låna från riksbanken så dessa krediter trycks ut via banksystemet, läs på om kommuninvest.

3. Jag håller med om att bostadspriser är otroligt höga och är uppblåsta av låg bolåneränta (billiga krediter). Detta blåses på av subventioner från staten på olika sätt där te.x. hyresmarknaden är totalt havererad. Tillgångsbubbla i både fastighet och i aktier. Så bekvämt att dessa inte räknas med i KPI -måttet utan endast bostadskostnaden. Den senare sjunker om bolåneräntan sänks vilket är ett direkt samband med reporäntan som riksbanken manipulerar.
Du vet väl att tillväxt i real BNP = tillväxt i nominell BNP - KPI.
Underskattas KPI så ser real BNP mycket bättre ut.

KPI och BNP är mått som är otroligt godtyckliga men som styr i princip det centralbanker håller på med idag. BNP är inget bra mått på välstånd. KPI är inger bra mått på inflation ( prisinflation).
Pratar vi om penninginflation så är väl det en annan diskussion.

* BNP mäter värdet av vad som produceras, och har inget med skuld att göra.

* Jag hoppas iaf att ingen invänder mot att skuldsättning har lett till tillväxt och stigande levnadsstandard. Med låneförbud skulle vi vara kvar på medeltiden i bästa fall. Dock när det gäller staten så kan väl lånen slarvas bort på ingenting. Det är inte så att all belåning leder till stigande levnadsstandard.


Kommuners belåning har inget med statsskulden att göra.
Kommuner lånar i huvudsak i bank, och i andra hand av kommuninvest.

Det lär inte vara en teori. Då skulle du jobbat hårt med att falsifiera den, och det tvivlar jag på att du ens försökt. Vidare så kräver en teori mycket teoretiskt arbete med förklaringsmekanismer och sammankoppling med annan teoribildning.

Vad du har är en hypotes. Och en hypotes kan vara fria fantasier.

* Du skriver konstgjord högkonjunktur. Men man kan lika gärna säga en konstgjord lågkonjunktur pga höga skatter, hämmande kollektivavtal, hämmande arbetskraftslagar och hög social expenditure. Det är inte så svårt att visa det. Och då blir det med konstgjord högkonjunktur något bisarrt.

* Vad gäller tillgångsbubbla behöver du berätta hur man mäter upp en sådan. Om du inte gör det så vet vi inte vad du talar om.

* Notera ang bostadsmarknaden att priserna där stiger ungefär som produktionskostnaden. Det blir svårt att tala om överpriser när t ex det är billigare att bo i BR med alla kostnader än i en nyproducerad HR. Hade det varit överpriser så hade det varit betydligt billigare att bo i en nyproducerad HR.

Det är lite svårt att se hur ett nämnvärt prisfall skall kunna uppkomma annat än vid svår arbetslöshet eller motsv.

Tusen tack för svaret !.

Några reflektioner som jag också gärna hade svar på, andra också välkomna att svara med teorier om så önskas.

1. Min konkreta fråga var i princip om vi kan låna upp på statsskulden för att höja BNP/Capita vilket för mig har varit en intressant fråga då alla pratar om att bara BNP per capita är ett intressant mått vilket även detta då inte är rättvisande då vi kan låna för att höja den. Detta har varit också min åsikt men vore självklart bra om fler kunde backa upp åsikterna?.

2. Precis som jag har befarat men inte fått bekräftat. Men staten backar upp kommuner som går back och frågan är hur detta kommer fortskrida nu i framtiden med de ökade kostnader kommunerna måste stå för. Får vi inte också en "fördröjning" i de totala ekonomiska utgifterna/skulderna ett land stadsskuld kommer visa rent ärligt i hänseende till att kommunen lånar upp till en kritisk gräns för att sedan backas upp av statens finanser?.
Är det inte exakt detta vi ser nu?, och som pågår i förmodligen många utsatta kommuner.

3. Håller med om att mina åsikter kan ifrågasättas/diskuteras då det ingår många variabler. Att kalla de känslomässiga är givetvis lika sant som att kalla bostadsmarknaden underprissatt som känslomässigt. Marknadspriser råder och så länge folk har jobb och får lån samt vi befinner oss i svår bostadsbrist i många av Sveriges orter så kan priserna både gå upp och ner.

Finns det mer att diskutera i frågan?, jag är idel öra !

Lån är en omfördelning av konsumtion i tiden.
Ränta är en omfördelning av konsumtion från låntagare till långivare. (Notera att banker är lika stora låntagare som långivare).

Konkret fall:
* Du lånar för att bygga ett hus. Du köper byggmtrl. Det produceras/säljs mer byggmtrl. BNP ökar.
* Senare amorterar du. Då konsumerar du mindre iom att du amorterar. BNP minskar.
Dvs över tiden kommer nettot för BNP för din skuld att bli 0.

Notera att du hade kunna bygga ditt hus utan att låna. Genom att bara köpa/bygga så mycket varje år som motsvarar dina amorteringar. Men du skulle få huset långt senare. Dvs exakt samma produktion. => 0 impact på BNP över tiden. Men för att få huset tidigare betalar du ränta till långivarna. Dvs du avstår konsumtion till långivarna.

BNP-nettot över tiden kan bli positivt om man lånar till teknikförbättringar, rationaliseringar/effektiviseringar som sänker kostnader. Detta görs dock i huvudsak av näringslivet.

Tack för svar, vissa av frågorna även förtydligade !.

Du har givetvis rätt ang hypotes och teori. Problemet är dock att förklara varje del av sina teorier kräver inlägg som förmodligen du själv inte orkat läsa eller kommentera. Jag förenklar därför och kallar dem mina teorier som i min egna teoriverkstad kommit fram till en slutsats som jag förenklat presenterade.

Tillgångsbubbla är för mig när billiga krediter (Minusräntan) pumpas ut till nackdel/förluster för sparare och även kronans värde som störtdykit vilket drivit på en inflation på allt som vi inte producerar själv i alla led vilket direkt gjort Svenskar fattigare. Och när
Underkapitaliserade Banker, Jakten på säkra investeringar driver på en som JAG nu anser etablerad tillgångsprisinflation .

Bostäders övervärde respektive under håller jag med dig om att man alltid skall ha nyproduktionskostnaden i jämförelse med, det ger en hyffsat rättvis bas för värderingen.
Ett värde på en bostad får visserligen vara ansedd hur mycket som helst såvida det finns kapitaliserade köpare som står redo spendera. Överpriser uppstår då på att det finns inga HR lediga överhuvudtaget och din enda chans att få ett boende är att betala för en villa eller insatslägenhet även om månadskostnaden blir högre p.g.a efterfrågan blir inte då dessa objekt överprissatta fram till degen då det byggts ikapp?. Sedan är väl konceptet "Svårt att anse bostäder övervärderade" när också det påståendet bara bygger på "känslor" för vad något är värt.

En HR med låg hyra kan vara genomsunkig i ett genomsunkigt område medans en nyproducerad BR med mycket högre total kostnad kan vara ljusår högre klass i både inom som utomhusmiljö.

Ena bygget slår Polack svart AB upp för 2 miljoner medan andra firman Tjäders bygg tar 3,5 miljoner med samma kravspecar tillgodogjorda. Vari ligger din värdering i nyproduktionskostnad när vi lägger in ytterligare variabler på de som bygger själv samma hus för 1,3 miljoner ?.

Finns inte dessa kapitalstarka köpare?, då spelar det liksom ingen roll vad nyproduktionspriset är om ingen har råd att köpa trots att behovet finns. I småländsk ödemark kostar det förmodligen mer att bygga ett hus än det gör i många av landets städer men där skiter väl köparen om du lagt ner 4 miljoner på ett bygge som han är den ende som är villig betala 400 k för i en marknad som bara han är potentiell köpare på.

Så länge det finns billiga lättillgängliga krediter och folk har jobb alternativt Bankerna lånar lättvindigt ut till även arbetslösa så finns det trots allt fler variabler som kan kullkasta en bostadsmarknad som varit högvärderad. Vi har en instabil världsekonomi samt krig som kan bryta ut för att nämna 2.

Och det kan räcka med att det flyttar in några familjer av annan kultur som lever rövare dag som natt så att många vill sälja bara på grund av det. Detta tar ingen hänsyn till varken att folk har jobb eller att nyproduktionskostnaden ligger lågt eller högt.