2016-03-14, 18:11
  #1873
Medlem
Håller på med en skoluppgift i nationalekonomi A som är mest tänk för att lära sig SCB databaser och SPSS. Uppgiften är att undersöka hur arbetslösheten och sysselsatta utvecklats senaste 10 åren.
Mer än så står det inte, så det är ganska fritt att välja.

Jag laddade hem arbetslösa och sysselsatta för dessa år, kvartalsvis. Ladda även hem BNP, import varor och tjänster, hushållens konsumtion m.m. Undersökte korrelationen som var väldigt låg, den högsta var endast 0.22. Antar för att effekterna tar ett tag inom dom syns.

Någon som har förslag hur jag kan lägga upp detta eller något annat jag kan undersöka som är mer intressant och har med arbetslöshet och sysselsatta att göra?
Citera
2016-04-06, 17:30
  #1874
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lolzlo
Vad är skillnaden på skillnad 'disponibel bruttonationalinkomst' och 'disponibel nationalinkomst'?

Är det samma sak?

För nationer kan det i stort sägas vara samma sak.
ordet disponibel - avser ju just efter redan ingånga avtal betalade medel. I nationalsammanhand oftast betalningar på ev. statssskuld. Sedan kan man välja att se skillnad mellan brutto och ej brutto - man gällande nationalräkenskaper görs ej denna åtskillnad.

hoppas detta var till hjälp.
Citera
2016-04-06, 17:34
  #1875
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sexlaxarienlax
Skulle behöva hjälp med denna fråga.

"Antag att länderna beslutar sig för att samarbeta och vill uppnå ett gemensamt optimum. Analysera effekterna av detta arbete. Redogör för välfärdseffekter och diskutera varför det kan bli aktuellt med s.k. sidobetalningar."

Kan inte förstå vilka sidobetalningar eller effekter som dom menar!


gäller det nationalekonomi - är nog ditt optimin pareto. Men är det bara ökande av reell inkost, eller bara nominell nationell imkost brij ju såklart frågeställningarna väldigt olika.

Det finne ej en specifik produkt/tjänst ditt exempel pekar på. Därav en luddig fråga.

Sidpbetalningar är att betrakta som koncernbidrag. Oftast påtvingade at fast/semi-fast växelkurs.

Detta är nog det jag kan säga - eftersom jag ej ser en direkt fråga.

Hoppas detta var till hjälp
Citera
2016-04-06, 17:39
  #1876
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Cecilialarsson
Jag behöver hjälp med denna frågan: Miljardären Donald Trump kandiderar för att bli republikanernas kandidat i det amerikanska presidentvalet 2016. Ett av hans ekonomiska förslag är en sänkning av inkomstskatten för att hjälpa medelklassen att uppnå ”The American Dream”. Analysera hur skattesänkningen påverkar USA:s BNP, prisnivå, budgetbalans, bytesbalans, arbetslöshet samt reallöner på både kort- och medelfristig sikt. Motivera de antaganden som ligger till grund för din analys.

Någon som vet hur jag kan börja? Antar att det har att göra något med fast/rörlig växelkurs?

Det är onekligen en stor fråga.
Du kan ju börja med att se på den reella utvecklingen av lönen för medelklassen. (och även hur man över tid definierat medelklass?! ) Sedan borde du kanske ha givits modell för din analys - som det rentav står kan du anse saker och motivera påståendena. Du år enligt min mening en bunden till en specifik ekonomisk modell - och svaren du kommer få kommer vara klart beroende på vilken modell du väljer. monetärist/kenyesian/österrikisk/postkeynsian.

Kanske är det en uppsatsfråga - den verkan omfattande.

Hoppas detta ver till hjälp
Citera
2016-04-06, 17:41
  #1877
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 55301857
Halloj!

Skulle behöva lite hjälp här, om jag tänkt rätt.

Frågan är att ekonomin som har rörlig växelkurs har hamnat i ett medelfristigt jämviktsläge, dock efter flera år av hög inflation har vi en alldeles för hög prisnivå relativt våra viktigaste handelspartners. Vilka åtgärder föreslår du att regeringen eller riksbanken tar givet att de vill sänka prisnivån?

Detta ska förklaras med hjälp av AS/AD-modellen, jag har ritat upp en graf som jag länkar nedanför.

http://oi66.tinypic.com/2whdwzm.jpg

Vid rörlig växelkurs är det väl penningpolitik som används, jag har här antagit att riksbanken sänker penningutbudet, vilket resulterar i ett skift av AD(P)-kurvan inåt och en förflyttning från punkt a till b.

Min fråga är då, hur skiftar SAS-kurvan? Givet att vi ligger i punkt b, kommer de nominella lönerna att anpassas allt eftersom tills vi åter når en jämvikt i punkt c eller är jag helt ute och cyklar?

Blir galen, ska presentera detta imorgon så snabbt svar uppskattas!

Denna sida ansåg jag vara bra gällande typiska modeller och deras förklaringar. var det mundell eller adas.

http://www.eurmacro.eu/tutor/map.html

Hoppas detta var till hjälp
Citera
2016-04-06, 17:45
  #1878
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Keeion
Håller på med en skoluppgift i nationalekonomi A som är mest tänk för att lära sig SCB databaser och SPSS. Uppgiften är att undersöka hur arbetslösheten och sysselsatta utvecklats senaste 10 åren.
Mer än så står det inte, så det är ganska fritt att välja.

Jag laddade hem arbetslösa och sysselsatta för dessa år, kvartalsvis. Ladda även hem BNP, import varor och tjänster, hushållens konsumtion m.m. Undersökte korrelationen som var väldigt låg, den högsta var endast 0.22. Antar för att effekterna tar ett tag inom dom syns.

Någon som har förslag hur jag kan lägga upp detta eller något annat jag kan undersöka som är mer intressant och har med arbetslöshet och sysselsatta att göra?

Det är väl kanske en uppgift för att lära dig källgransking. Scb är oftast helt ok i sverige.
Så tar bara fram data över den tid di vill undersöka. Och sedan presentera utvecklingen. Jag menar du skall ju bara söka efter 2 värden. Och det finns statistik över båda. Sedan är ju arbetslösheten klar - om man accepterar scb. Däremot syllelsatta är ju något oklart - dvs är hemmamamman med 4 bar osysselsatt? - är den som har akassa osysselsatt. Vad för känslighetsanalyser gjorden vid insamlandet av datan?

Presentera de data över tid och tillägg problemformuleringar - i a kurs bör du gå igenom med beröm.

hoppas detta var till hjälp
Citera
2016-04-13, 23:03
  #1879
Medlem
victoryzs avatar
Nu studerar jag inte nationalekonomi men är lite smått intresserad. Känns onödigt att starta en tråd för en enstaka fråga.

Som jag förstått det är BNP ett slags mått på ekonomisk aktivitet, offentlig sådan inkluderat. Kan man då med säkerhet säga att påståendet "ett högre BNP ger mer skatteintäkter för staten" stämmer? Det känns som en naturlig korrelation men att det nödvändigtvis inte behöver vara så.

Jag tänker mig till exempel om de statliga utgifterna ökar drastiskt och således ökar BNP, så kommer skatteintäkterna öka. Menar man relativt sett eller i absoluta tal?

I mina lekmansögon är det ett uppenbart fall av broken window fallacy.

En ökad utgift för staten ökar BNP och möjligen skatteintäkterna i absoluta tal (offentlig upphandling till privat bolag som konsumerar, betalar skatt, anställer osv). Men inte kan man väl hävda att "ett högre BNP ger mer skatteintäkter för staten"?

Isåfall känns ju snarare någon typ av relativt mått på effektivitet mer relevant än renodlad BNP-tillväxt.

Luddigt, men intresserad av svar. Jag kanske tänker fel.
Citera
2016-04-27, 17:38
  #1880
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av victoryz
Nu studerar jag inte nationalekonomi men är lite smått intresserad. Känns onödigt att starta en tråd för en enstaka fråga.

Som jag förstått det är BNP ett slags mått på ekonomisk aktivitet, offentlig sådan inkluderat. Kan man då med säkerhet säga att påståendet "ett högre BNP ger mer skatteintäkter för staten" stämmer? Det känns som en naturlig korrelation men att det nödvändigtvis inte behöver vara så.
Detta beror på vad som du räknar in i bnp. Om du tidigare en räknat in kriminella vinster men byter till en modell som tar hänsyn till svarta pengar - kommer såklart din nya bnp att växa utan att staten får in mer skatteintäkter - se bara på när italien införde liknande beräknande.

Jag tänker mig till exempel om de statliga utgifterna ökar drastiskt och således ökar BNP, så kommer skatteintäkterna öka. Menar man relativt sett eller i absoluta tal?
En bra fråga. De finna de som menar att reell tillväxt kräver sparande och kapital. Dvs det är när de statliga skyddsnäten utnyttjas i lägre grad i en växande ekonomi som du kan se ökande skatteintäkter i reala tal (sett till M3, inte kpi)

I mina lekmansögon är det ett uppenbart fall av broken window fallacy.

En ökad utgift för staten ökar BNP och möjligen skatteintäkterna i absoluta tal (offentlig upphandling till privat bolag som konsumerar, betalar skatt, anställer osv). Men inte kan man väl hävda att "ett högre BNP ger mer skatteintäkter för staten"?
Sant, se ovan

Isåfall känns ju snarare någon typ av relativt mått på effektivitet mer relevant än renodlad BNP-tillväxt.

Luddigt, men intresserad av svar. Jag kanske tänker fel.

Hoppas dessa små komentarer var till hjälp.

Andejoha
Citera
2016-05-28, 18:16
  #1881
Medlem
kangaroozzicknesss avatar
Hur får man in Tr i jämvikts-BNP ekvationen? Tänkte att det logiskt borde vara en del av G men tydligen var det helt fel. Läroboken ignorerar Tr totalt medan kursen lägger stor vikt vid det. Någon vänlig själ som kan svara på denna retarderade fråga?

Help me flashback, you are my only hope!
__________________
Senast redigerad av kangaroozzickness 2016-05-28 kl. 18:26.
Citera
2016-05-28, 23:24
  #1882
Medlem
kangaroozzicknesss avatar
bump!
Citera
2016-05-29, 00:10
  #1883
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kangaroozzickness
Hur får man in Tr i jämvikts-BNP ekvationen? Tänkte att det logiskt borde vara en del av G men tydligen var det helt fel. Läroboken ignorerar Tr totalt medan kursen lägger stor vikt vid det. Någon vänlig själ som kan svara på denna retarderade fråga?

Help me flashback, you are my only hope!

Tr - vad anser du detta vara? Så kanske jag kan hjälpa.
Annars är det ju svårt att svara.
Det finns mycket läroböckerna väljer att ej fokusera vid - oftast är det ju väldigt modellbaserade och tar ej upp mantel debreu till exempel. Sällan gås heller in på lukaskritiken. Utan textböckerna fokuserar mer på teoribyggandet.


hoppas detta var till hjälp
Citera
2016-05-29, 16:57
  #1884
Medlem
kangaroozzicknesss avatar
transfer payments. Tänkte att det borde ingå i offentliga utgifter, men sen kommer sparande och marginella tendensen att spendera in - får inte ihop det
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in