Citat:
Ursprungligen postat av
Oantastlig
Nu verkar vi alltså vara överens om att skillnaden alltså har minskat från 13-1 till ca 4-1 och legat ganska konstant där de senaste 20 åren? Av de som skrev 800 så var skillnaden 7-1 och denna skillnad har ÖKAT från 4-1 som den låg på för 20 år sedan. Av alla som skrev 800 på SAT-math (12-80år) så har skillnaden legat konstant över 2-1.
Vi kommer nämligen inte kunna gå vidare innan du bekräftar att du faktiskt förstått detta. Det räcker med att du skriver "Ja, det stämmer" så kan vi gå vidare till nästa punkt.
Andelen 12-13 åringar som får maximalt 800 poäng är oerhört liten, i storleksklassen 0.001 % (jämför med 0.01 % som klarar minst 700 poäng). Så länge jag inte känner till M/F ration under den senaste femårsperioden 2011-2015 för både 700-800 poäng och 800 poäng tänker jag inte komma överens med dig och skriva "Ja, det stämmer".
Jag har förklarat varför det fortfarande finns ett könsgap i SAT-M. Det beror på sociokulturella skillnader vilka jag nämnt femtioelva gånger. Fortfarande har lärare och föräldrar fördomar om och lägre förväntningar på flickorna och av denna anledning missar man matematiska superbegåvningar i matematik bland flickorna. Många 12-13 år gamla flicktalanger fångas inte upp och kommer alltså inte att delta i SAT-M. Hade de gjort det skulle ration säkerligen minska ytterligare. Att det redan har minskat kraftigt från ca 13:1 (1980 talet) till ca 5:1 är ett tydligt tecken på att det inte råder några biologiska skillnader. Ändrade attityder och högre förväntningar sänker ration. Fler superbegåvade flickor upptäcks nuförtiden jämfört med för 35-40 år sedan. Men än idag finns den allmänna uppfattningen att flickor inte kan matematik lika bra som pojkar. Dessutom är USA inte särskilt jämställt land, det finns fortfarande familjer som har konservativa värderingar och gammaldags inrotade könsroller.
Visserligen visar pojkar från high school än idag både högre medelresultat och större variabilitet i SAT-M, men både killar och tjejer i high school och college presterar lika bra på matematikkurserna, både i genomsnittet och i poolen med de mest talangfulla studenterna. Detta faktum kan vi alltså komma överens om. Det är också positivt att vi äntligen är överens om följande punkter:
- att könsgapet i SAT-M har minskat bland de högst presterande 12-13åringarna respektive de bästa i hela gruppen skolungdomar i de övre poängnivåerna 700-800 poäng respektive max 800 poäng i SAT-M.
- i PISA 2012 var det 23 av 65 länder/ekonomier där både pojkar och flickor presterade generellt lika bra (inga signifikanta skillnader). I fem länder var flickorna i snitt signifikant bättre än pojkarna. I toppländerna Shanghai (Kina), Singapore, Taiwan och Macao (Kina) var flickorna generellt lika duktiga som pojkarna.
- i PIAAC 2013 var könsskillnaderna i matematikförmåga bland unga vuxna (16-29 år) inte statistiskt säkerställda i ca hälften av de undersökta länderna.
- könsgapet i matematik är mindre i länder med mer jämställd utbildningskultur och bättre levnadsvillkor med mer jämlika utbildningsmöjligheter.
- könsgapet beror på sociokulturella faktorer som jag nämnt i tidigare kommentarer med länkar till åtskilliga vetenskapliga studier.
- den "högre manliga variabiliteten" är varken beroende av "ras" eller ett universellt fenomen som finns i alla länder.
Kognitiv förmåga lika hos både män och kvinnor
Kvinnor tar större plats i matematiken
Emmy Noether, ett matematikgeni som var riktigt vass i bl a abstrakt algebra.
Läs även artiklarna som jag länkar till i
inlägg #46.
Nu sätter jag definitivt punkt för den här tradiga diskussionen genom att länka till en icke oansenlig lista på framstående kvinnliga matematiker (inklusive Emmy Noether) under historien:
(i kronologisk ordning)
(i bokstavsordning)
Minst en svart kvinna som matematiksnille finns med i den hedrande listan:
Verdiana Grace Masanja från Tanzania. Detta faktum krossar de ignoranta rasisternas villfarelser att svarta afrikaner generellt skulle vara dummare än vita.
Det yttersta beviset på att kvinnor har lika stor kapacitet som män att klara av avancerad matematik. Fortsätt du att leta efter fler "vetenskapliga bevis" på att kvinnor är sämre i matematik än män om de får dig att känna dig mer överlägsen, mer överordnad, mer intelligent och mer maskulin. En riktig man är ingen avundsjuk och bitter misogynist, utan har istället förmågan att känna genuin glädje över framgångsrika, smarta och självständiga kvinnor.
P.S. Det finns ingen nästa punkt, för vi kommer inte vidare i den här diskussionen. Vi är ju överens om ovannämnda samtliga punkter och då kan vi betrakta debatten som avslutad.