Citat:
Konceptet åtalsunderlåtelse är faktiskt intressant i sammanhanget. Finns det något som säger att en åklagare får strunta i att åtala bara för att hon inte är 100% säker att den åtalade kan komma till en rättegång? Det har ju annars varit ett av Mariannes (och Anonymares) stående argument, att det inte skulle vara någon idé att förhöra eftersom det inte skulle vara någon idé att åtala eftersom man inte kan vara absolut säker att den misstänkte kommer till en rättegång om man får verkställa häktningen innan förhör.
Kan en åklagare slippa ifrån åtalsförpliktelsen bara för att hon inte kan verkställa häktningen innan förhör hålls? Även när misstänkte visat sig villig att medverka och med stor sannolikhet kommer att närvara åtminstone via videolänk.
I just Ardins fall så är han ju faktiskt förhörd angående en av de anmälda händelserna. Där kan Marianne inte skylla på att han inte förhörts. Kan åklagaren vägra åtala bara för att hon inte kan åtala samtliga fall samtidigt? Det verkar inte heller vettigt, för ett förhör om samtliga fall skulle ju kunna leda till att hon bara har underlag för att driva vissa av misstankarna till åtal.
Det vore himla intressant att anmäla Marianne för åtalsunderlåtelse, bara för att se vad som skulle hända, dvs om någon verkligen skulle låta Marianne slippa åtala bara för att hon inte kunnat verkställa häktningen för förhör av helt andra händelser än den som han redan blivit förhörd om.
När det gäller Ardins fall så går det väl faktiskt att anmäla Marianne för just åtalsunderlåtelse, preskriptionstiden är ju ute. Är de speciella krav Marianne ställt på förhörssituationen verkligen skäl att slippa driva Ardins fall till åtal, den händelse han blivit förhörd om såväl som de händelser han aldriv blev förhörd om.
Låt vara att hon lovat UK att åtala, redan under svensk lag så är hon förpliktigad att åtala det hon kan. En rättegång är inte utsiktslös bara för att den misstänkte kan behöva delta via videolänk.
Mygelmarianne kanske tror hon bara kan vinna en rättegång bakom lyckta dörrar efter verkställd häktning. (Vilket får en att undra vad som försigår där i hemlighetens mörker.) Därför väntar hon på att asylen på ett eller annat sätt ska upphöra, och liksom Sofia är hon villig att vänta till 2020, om hon får. Hon får nämligen bara åtala om hon tror hon kan vinna. I nuläget tror hon inte att hon kan vinna. Assange måste vara helt oskyddat och totalt utlämnad till henne och svenska tortyrliknande häktesförhållanden och absolut hemlighetsstämpel för att hon ska tro sig ha en chans.
Kanske ska man påminna sig att hon var relativt ny på jobbet den 1 september 2010. Hon tillträdde tjänsten som vice överåklagare 1 februari 2008. När hon avancerade till överåklagare vet jag inte, men någon imponerande erfarenhet av rollen som överåklagare kan hon inte ha haft i september 2010. Jag tror man måste konstatera att det var ett mindre lyckat drag att ge henne tjänsten som överåklagare. Det var en uppgift hon inte var mogen. Dessutom var tjänsten inte tänkt att innebära att hon samtidigt fungerade som förundersökningledare. Kanske blev det en konflikt mellan utredande och utvecklande intressen som inte var så lyckad. Det blev svårt att hålla på neutraliteten när hon samtidigt skulle vara entusiastisk inför sina Ny-skapande metoder. Framför allt så innebar det att hennes Ny-skapande metoder inte prövats tidigare. Det fanns ingen tidigare erfarenhet och utvärdering av vilken soppa hennes Ny-a metoder kunde ställa till med. Assange, Anna och Sofia har utnyttjats för hennes urspårade experiment. Hennes finurliga lösning: Att sitta still i båten.
Kan en åklagare slippa ifrån åtalsförpliktelsen bara för att hon inte kan verkställa häktningen innan förhör hålls? Även när misstänkte visat sig villig att medverka och med stor sannolikhet kommer att närvara åtminstone via videolänk.
I just Ardins fall så är han ju faktiskt förhörd angående en av de anmälda händelserna. Där kan Marianne inte skylla på att han inte förhörts. Kan åklagaren vägra åtala bara för att hon inte kan åtala samtliga fall samtidigt? Det verkar inte heller vettigt, för ett förhör om samtliga fall skulle ju kunna leda till att hon bara har underlag för att driva vissa av misstankarna till åtal.
Det vore himla intressant att anmäla Marianne för åtalsunderlåtelse, bara för att se vad som skulle hända, dvs om någon verkligen skulle låta Marianne slippa åtala bara för att hon inte kunnat verkställa häktningen för förhör av helt andra händelser än den som han redan blivit förhörd om.
När det gäller Ardins fall så går det väl faktiskt att anmäla Marianne för just åtalsunderlåtelse, preskriptionstiden är ju ute. Är de speciella krav Marianne ställt på förhörssituationen verkligen skäl att slippa driva Ardins fall till åtal, den händelse han blivit förhörd om såväl som de händelser han aldriv blev förhörd om.
Låt vara att hon lovat UK att åtala, redan under svensk lag så är hon förpliktigad att åtala det hon kan. En rättegång är inte utsiktslös bara för att den misstänkte kan behöva delta via videolänk.
Mygelmarianne kanske tror hon bara kan vinna en rättegång bakom lyckta dörrar efter verkställd häktning. (Vilket får en att undra vad som försigår där i hemlighetens mörker.) Därför väntar hon på att asylen på ett eller annat sätt ska upphöra, och liksom Sofia är hon villig att vänta till 2020, om hon får. Hon får nämligen bara åtala om hon tror hon kan vinna. I nuläget tror hon inte att hon kan vinna. Assange måste vara helt oskyddat och totalt utlämnad till henne och svenska tortyrliknande häktesförhållanden och absolut hemlighetsstämpel för att hon ska tro sig ha en chans.
Kanske ska man påminna sig att hon var relativt ny på jobbet den 1 september 2010. Hon tillträdde tjänsten som vice överåklagare 1 februari 2008. När hon avancerade till överåklagare vet jag inte, men någon imponerande erfarenhet av rollen som överåklagare kan hon inte ha haft i september 2010. Jag tror man måste konstatera att det var ett mindre lyckat drag att ge henne tjänsten som överåklagare. Det var en uppgift hon inte var mogen. Dessutom var tjänsten inte tänkt att innebära att hon samtidigt fungerade som förundersökningledare. Kanske blev det en konflikt mellan utredande och utvecklande intressen som inte var så lyckad. Det blev svårt att hålla på neutraliteten när hon samtidigt skulle vara entusiastisk inför sina Ny-skapande metoder. Framför allt så innebar det att hennes Ny-skapande metoder inte prövats tidigare. Det fanns ingen tidigare erfarenhet och utvärdering av vilken soppa hennes Ny-a metoder kunde ställa till med. Assange, Anna och Sofia har utnyttjats för hennes urspårade experiment. Hennes finurliga lösning: Att sitta still i båten.
Oavsett NY:s ev. brister så har EAW:n befunnits hålla ända uppe i HD så den tycks vara fullt legitim. Det tycks då inte vara betingat att svärta ner MN utan tvärtom rosa henne åtminstone vad gäller EAW:ns korrekthet.
