Historia är en efterhandskonstruktion

Nu skrev jag ju att IQ inte är samma sak som intelligens, och ingenting om att ingen skulle ha varit smart förr.

Dock är det rimligt att tro att Platon skulle lyckats sämre med ett modernt IQ-test än någon nuvarande motsvarighet, på grund av övning i den sortens tänkande och testande, precis som vi nog skulle lyckats sämre med äldre tester, bland annat för att de förmodligen handlade mer om att rapa upp hård fakta än att visa på analysförmåga. Med wikipedia har antagligen mängden specifik data man kan dra upp vid ett enskilt tillfälle minskat kraftigt.

Sen är ju inte direkt dagens svenska högskolestudenter att jämföra med Harvard 1869. Svenska högskolestudenter idag är väl typ vemsomhelst som inte är utvecklingsstörd, Harvard 1869 översta skiktet av den ekonomiska och intellektuella eliten, som fått en skolning vi som gått i den kommunala svenska skolan bara kan drömma om. Det är inte direkt alla svenska högskolestudenter som kommit in på Harvard idag heller.

Självklart kan man inte räkna ner IQ-snittet 25 poäng per århundrade, det måste bara gälla de århundraden som kommer med stora reformer när det gäller utbildning, läskunnighet etc. Svårt att lyckas på ett skriftligt IQ-test som analfabet liksom.

Så varför tar du ens upp frågan då om du ändå inte tycker den har betydelse?
Eller kände dig dig bara extra smart som kunde rapa upp något meningslöst? Kände du dig viktig då? Förtjänt av lite beröm?

Självklart menar du att vi idag är smartare än våra föregångaarre, men du vågar bara inte skriva ut det ordentligt. Därför åberopar du dina IQ-tester istället

Dessutom verkar du inte ha någon förståelse av vad som menas med klassisk bildning. Dvs den formen av lärdom som bla 1800-talets intelligentia höll högst.
Du avfärdar det med en axelryckning som "rapa upp lite fakta", utan "analytisk förmåga".
Och där visar du för alla hur lite du förstår.

Du missar att den älsta metodfilosofin vi har i västerlandet är den ursprungligen teologiska exegetiken. Texttolkning med andra ord. Som senare fick namnet "hermeneutik".
Att erhålla "Förståelse" var det centrala vid all högre lärdom.
Att bara "rapa upp fakta" har alltid varit något för lägre nivåer, precis som idag (frågeprogrammet Vet du mer än en femteklassare, tex).
Naturvetenskaperna med sin experimentella metod under 17, 1800-talen handlade väl förvisso om enlek hopsamling av uppmätt, beräknad etc fakta, men för teoribyggarna låg den humanistiska kunskapen bakom. Även de var utbildade i enlighet med klassiska bildningstraditioner, överklass som de ju var.

Vår moderna, allmänna skola, däremot, blev ju tvungen att förenkla sig för att överhuvudtaget kunna nå sitt mål - att utbilda Alla.
Överklassen hade inte det handikappet. De utbildade ju endast de sina, och de rika utomstående uppstickarna.
Men så fort kunskap/utbildning blev för allaförsvann kraven. Då skulle allt reduceras till enkla smakbitar - som kunde rapas upp vid behov.
Det filosofiska ramverk tex alla dåtida universitetsstudenter hade redan före utbildningens start - det har ju knappt ens färdigutbildade universitetsstudier idag (ens i humanistiska ämnen). Först efter många års ämnesspecifikt arbete kan de nå upp till en motsvarighet.

Läs tex Thomas deQuinceys lilla bok "En opieätares bekännelser". Den avslöjar väldig obarmhärtigt vilken skyhög kunskapsnivå/bildningsnivå dåtidens studenter kunde ha. Trots att de bara läste på universitetsförberedande nivå ...
Men idag - idag är nästan Alla universitetskurser kurser ör nybörjare ...
För Nybörjare!!
Men, var det inte meningen att universitet skulle vara "högre studier"??
Hur kan det vara högre om det är nybörjarnivå?

Det fetade gjorde jag inte. Det var det en annan användare som tog upp. Jag bara lade till ett svar till den användarens inlägg som en parentes i slutet.

I övrigt är det ju ett jävla skämt att påstå att jag skulle rapa upp något för att verka smart, för att sedan själv skriva en roman där du drar upp en enorm mängd onödiga referenser för att uttrycka att du tydligen håller med mig i sak.

Hur du ens kan få för dig att jag tycker att kunna enorma mängder fakta är något att avfärda eller se ner på är ett fullständigt mysterium. Men det är ju bra att du vet att jag tycker en massa saker som är ungefär motsatsen av vad jag anser.

I så fall ber jag dig om ursäkt, om jag missförstod dig.
Men jag tyckte det verkade som att du drog lite väl stora växlar på vad IQ-tester kan förmedla.

IQ-tester handlar ju mer om en förmåga att kunna anpassa sig efter samhällets förväntningar. Och med "samhället" menar jag det västerländska samhället.
Vissa brukar tex gapa vitt och brett om att "somalier" har "samma IQ som efterblivna".
Men samtidigt förstår de inte att de ju diskvalificerar alla sina egna teorier om IQs betydelse med den jämförelsen. För hur hade en efterbliven kunnat utveckla högkulturer och ekonomiskt-militära supermakter? Vilka dagcentrum visar upp sådana tendenser? Vilka mentalsjukhus erövrar hela länder?
Dvs - inga!
Och med tanke på att det Somalia de trashar har haft en nästan tusenårig historia av just den statusen som ekonomisk-militär stormakt ... så måste alltså teorierna om IQ kanske Omvärderas lite grand ...

Jag förstår alltså inte varför du ens tar upp IQ.
Det enda IQ-tester är bra till, är att de kan fungera som inkomstkälla för dess konstruktörer och praktiker.

Och angående "faktakunskaper" är det så mycket mer användbart och konstruktivt att ha en förmåga att reflektera.
Den för många ökar i takt med djupet av det ramverk man är i besittning av. När det ramverket dessutom har en mer "tidlös" karaktär (klassisk bildning) blir det så mycket lättare att förstå även nutiden, det aktuella.
Ett bra exempel är tex den förse svenska "spionchefen" Thede Palm (C-byrån) som hade just en motsvarighet till klassisk bildning. Han var religionshistoriker.
Och han blev så högt respekterad inom sina kretsar att det gick långt utanför gränserna.

Om man har ett sådant ramverk, en tidlös och gemensamt accepterad "kunskaps-kanon", så kan man både förstå - och göra sig förstådd - i den ständigt föränderliga värld vi lever i.
Men istället har vi börjat specialisera alla utbildningar så extremt att innehållet blir inaktuellt t.o.m. före examensdagen.

Idioti av idag, som tex "IMER" (Internationell migration och etniska relationer) är ett resultat av vad Flera olika discipliner tillsammans bidragit med/till.
Det leder bara till "tolkningar av tolkningar", och de måste därför alltid vara inaktuella.
Det bästa vore att "bara" erbjuda Grunderna. Så djupa och gemensamt erkänna grunder som möjligt. Och låta bärarna av den kunskapen/tolkningsmetodiken själva nå fram till de olika aktuella tolkningarna.

Dvs låt varje "beslutsfattare" eller "specialist"vara "foskningskompetens". Själv vara kompetent nog att analysera och nå ett bra resultat - istället för att bara "lära ut" olika, alltid INaktuella, faktabitar.

Fram till ca 50-talet baserades all högre skolning på den klassiska bildningen och dess ideal.
Då lärde sig alla den västerländska idétraditionens alla viktigaste satser. Det resulterade alltså i en Gemensam referensram, som Alla kunde luta sig till, som Alla kunde jämföra med. Och denna, den klassiska idétraditionen består ju av "tidlöst" material. Som inte är fastlåst vid specifika tider, miljöer eller så, utan är öppna för tolkning i vilken kontext som helst.
De lärde sig de klassiska Språken, som öppna upp för Tolkning och Analys. Metoder och strategier som är användbara i livets alla senare skeden också.
det som tex grekerna skrev, är lika aktuellt för oss idag som för dem då.
Deras psykologi var djupare än våra, för att inte glömma den indiska klassiska psykologin som är långt före våran.

Här tar du upp något intressant. 1300-talets människor skulle sannolikt prestera dåligt på ett IQ-test. Ändå kunde de väldigt mycket. Ta Bockstensmannens klädedräkt som exempel. Det är tveksamt om vi idag med vår fantastiska teknologi ens kan tillverka vadmal i så hög kvalitet.

Människorna för hundra år sedan skulle inte klara sig i vårt komplexa samtididig som de förmodligen skulle tycka att vi var väldigt korkade. Hur många av oss idag kan lägga en hässja så sinnrikt att höet inte blir blött, även om det ösregnar. Enkel kunskap för människor för hundra år sedan.

Ja, du har alldeles rätt där.
Det är inte helt otippat att våra föregångare hade tyckt vi var halvt efterblivna. Inte bara baserat på vad vi pratade om - utan baserat på vad vi gjorde/hur vi gjort det.

Vi Kan ju inget idag.
Hantverkskunnandet är nästintill helt försvunnit, och med det hela den "helhets- och hållbarhetsprincip som omgärdar allt hantverkskunnande.
Jämför tex med något så "simpelt" som vanligt byggande, vanliga byggnadstekniker och byggnadsmaterial.
Se hur kvaliteten på allt detta stadigt gått Ner och Ner, ända från vår absoluta höjdpunkt kring Romarrikets glansdagar.
Det som gjorde då, det gjorde så bra, med så hög kvalitet, att det inte finns några motsvarigheter - ens idag (vilket ju inte är konstigt eftersom jag ju som sagt nämnde att det blivit sämre och sämre).
Det går att jämföra de olika tidsperiodernas skicklighet och kvalitet Direkt, med tanke på att vissa gamla byggnader har blivit restaurerade med jämna mellanrum. Och där, när man alltså på ett och samma ställe kan se prov på de olika tiderna, så ser man den nerslående sanningen att det allra Sämsta, det är det allra modernaste. det senaste vittrar och spricker Fortast - bara några År efter det gjorts.Men några år tillbaka har vi tex renässansen, vilket har hållit fram till idag och först efter dessa hundratals år börja synas spår av tidens tand. Men Ursprunget - Romartidens ansträngningar - de står sig där fortfarande.

Dvs ju mer man respekterar sina kunskaper, och sitt material ä ju hgre kvalitet måste det bli.
Så är det också med intellektuella färdigheter.
VArför ens respektera kunskaper som man vet är inaktuella redan när de "intas." Det finns ju ingen anledning att ens bry sig.

Kunskap har alltid varit något hett eftertraktat, något närmast mytiskt och alltid väldigt värdefullt.
Kunskapsbärare har alltid haft högsta möjliga status i sina samhällen.
Det var faktiskt inte ens jättelänge sen det fortfarande var så. Dvs åtminstone så sent som50 - 60-talet. Då hade fortfarande filosoferna relativt hög status.
Men inte ens det är värt att beundras längre.
Ingen begriper ju ens varför intellektuella ansträngningar är värdefulla och värda beundran idag.

Personligen uppfattar jag begåvning ungefär såhär: Hjärnan är fylld med kunskap, om stort eller smått. Tanken gör kopplingar emellan olika kunskaper, som ett nät mellan punkter. Desto snabbare kopplingarna görs, desto större mönster man kan skapa, desto fler mönster man kan se samtidigt, desto mer långsökta och innovativa kopplingar man kan göra, desto mer begåvad. Inte alla kopplingar är intressanta eller givande såklart, men gör man många, hela tiden, så blir vissa bra.

För att komma på nya idéer eller vidareutveckla gamla krävs alltså två saker. Förmågan till att göra många, avancerade kopplingar mellan olika saker man känner till, och att känna till saker.

Dagens samhälle ha tveklöst gjort gemene man bättre på att göra dessa kopplingar, hantera stora mönster och flera samtidigt. Både för att dagens skolsystem är inriktat på det, och för att vårt samhälle rör sig så mycket fortare med enorma och komplexa mänger information som matas på hela tiden. Det är väl den förmågan man försöker mäta med IQ test.

MEN med lättillgänglig information har vi börjat gå miste om sakkunskapen. Det är helt riktigt att folk förr kunde en massa saker vi inte kan idag. Frågan är om vi kommer att ha några riktiga experter kvar om 50 år, dvs individer som har en bred, djup kunskap på ett ämnesområde och inte bara har en översikt nog för att söka upp den rätta informationen när den behövs. Jag har stor respekt för sakkunskap, och är oroad över utvecklingen därför att jag undrar hur det kommer att påverka begåvade individers förmåga att komma på nya saker, när de saknar djupare sakkunskap och därmed inte ger sina hjärnor möjlighet att koppla ihop olika kunskaper till nya perspektiv.

Samtidigt måste du ju ändå erkänna att en hel del nytt har tillkommit sedan 50-talet ... närmare bestämt i mycket högre hastighet än vad det gick fram till 50-talet

Och min tidigare kritik gällde ju att det inte är en rättvis jämförelse att jämföra en genomsnittsvensson av idag, med gräddan av den intellektuella eliten 1869, och sen påstå att vi är dummare idag för att 2016 års medelsvensson inte spöar 1869 års elit.

Återigen, ifall du lyckades missa det i förra inlägget, så var det inte jag som tog upp IQ.

Intelligens är svårt att mäta, intelligensexperter brukar tala om g som en generell intelligens (teorin om multipla intelligenser är förkastad av intelligensexperter numera). Dessvärre är det oerhört svårt att testa för g, så man får använda andra tester. IQ-tester är allmänt klassade som bäst för att testa intelligens med en hög korrelation, även om de inte är fullständigt tillförlitliga.
IQ-test är även designade för att kunskapskrav inte ska vara ett hinder och därför endast kräva minimala färdigheter i att läsa och skriva.
Raven's progressiva matriser är vanliga.
https://www.google.se/search?q=raven...w=1920&bih=984

Det finns en del teorier om hur mycket man kan "tjäna" på IQ-tester genom att ha gjort dem tidigare. Det är onekligen så att de flesta får en ökning av resultatet om de gjort IQ-test tidigare, frågan är vad det beror på. Om det är så enkelt att det handlar om att man förstår formatet och därför inte blir förvirrad pga det och därför gör mindre slarvfel.
Ett annat möjligt skäl kan vara att man kommer ihåg frågor från tidigare test och därför kan ge rätt svar genom att minnas det rätta svaret istället för att själv lösa det. Alltså att man ersätter intelligens med inlärt minne.
Ett extremt exempel på det är att låta någon göra ett IQ-test, rätta det och ge det tillbaka till test-personen som efter att ha läst igenom sitt rättade test får göra samma test en gång till.
Föga förvånande så skulle det leda till bättre resultat trots att testen är exakt lika (eller snarare, just för att testen är exakt lika).

Sedan har vi en mängd argument här som blandar ihop intelligens med kunskap. Intelligens handlar om förmågan att lära sig saker, se samband, kunna dra slutsatser av dessa samband och därigenom lösa problem.
Kunskap handlar om inlärda färdigheter och information. Hög intelligens hjälper inlärandet men har ingen direkt korrelation med kunskap, eftersom det finns så många olika former av kunskap.
Att inte veta hur man gör X eller vad Y betyder handlar inte om intelligens utan om att man aldrig lärt sig detta.
Att inte veta hur man lägger en hässja, eller hur stor massa månen har, har ingenting att göra med intelligens. Samma sak med producera vadmal av hög kvalitet. Kan vi göra det idag? Frågan är om det finns något skäl till att göra det, om det skälet finns så kan jag garantera att vi kan producera vadmal av långt mycket högre kvalitet.
Finns inte det skälet och det av någon anledning skulle uppstå, så skulle vi på ett par år kunna utveckla metoder som är överlägsna.

Intelligens handlar inte om vad du har lärt dig, naturligtvis kommer någon som har läst bibeln kunna mycket mer om teologi än någon som inte har gjort det, och naturligtvis kommer en 1500-tals sömmerska kunna sy mycket bättre än en människa från sent 1900-tal som haft syslöjd ett dussintal timmar i grundskolan.

Vill man däremot göra en jämförelse med intelligens så är det bättre att ta två olika personer, vars kunskaper skiljer sig åt, och sätta dem på en uppgift som ingendera har tidigare erfarenhet av eller kunskap om.


Angående högkultur i Somalia så får du nog ge lite bättre referenser än så.
Och angående vilka mentalsjukhus som erövrar hela länder så är svaret islam.

Sedan får man också hålla i åtanke att IQ kan förändras över tid, dels genom bättre kosthållning som ser till att hjärnan utvecklas till sin fulla potential samt botandet/utrotandet av sjukdomar (finns en del teorier om att länder hårt drabbade av malaria har ett snitt på 5 IQ-poäng lägre enbart på grund av det).
Ett stort skäl till att mellanöstern kan ha lägre intelligens idag än vad de hade för ett par tusen år sedan är inavel pga religion och kultur.

Ett annat skäl till förändringar inom IQ för hela populationer kan bero på eugenik i olika former. Det finns teorier om att ett stort skäl till västvärldens uppgång var att medelklassen utökades genom ökat barnafödande och framförallt en högre överlevnadschansen för medelklassens barn vilket innebar att gener kopplade till intelligens blev vanligare.
Det naturliga urvalet har en betydelse, i vissa samhällen så är intelligens en egenskap som leder till högre överlevnadschans medans i andra samhällen så är det viktigare att kunna springa fort, då den som blir uppäten av lejon inte har någon chans att föra sina gener vidare.

En teori på det temat är att västvärlden och norra Europa hade förutsättningar som premierade de som kunde planera framåt, för att överleva vintern, medans mer jämna klimat premierade andra egenskaper. Det finns ett stort antal sprinters som klarat 10-sekundersvallen på 100m. Alla utom två av dessa har haft förfäder från västafrika.

Tillhör du den klicken människor som anser att vi inte skulle kunna bygga pyramiderna idag med den teknik vi har tillgänglig?

Min poäng var att utan kunskap är intelligens värdelöst. Du kan sätta världens mest intelligenta hjärna i arbete, om den innehåller 0% kunskap kommer den inte att producera några teorier, idéer eller slutsatser av värde. Intelligens handlar om att se mönster, har du inget att se mönster i ser du inga mönster.

Sen finns det givetvis inga hjärnor helt utan kunskap, men jag spekulerade i hur ett samhälle där sakkunskap nedvärderas och ständigt minskar i undervisningen, kommer att påverka vad intelligentian producerar.

Kunskap produceras av människor, främst intelligenta sådana.

Sätt en högintelligent människa att göra något som denne har noll kunskap om, och denne kommer att lära sig på egen hand och på så sätt förvärva kunskap.
Det är effektivare att nyttja kunskap som andra tagit fram istället för att själv behöva lära sig allt från grunden, men det går att göra så.
Hög intelligens gör det också enklare att tillgodogöra sig kunskaper även från andra källor.

Hur tror du annars kunskap uppstod från första början?

Och sakkunskap må nedvärderas rent generellt i undervisningen, men forskning idag utförs av de som är specialiserade inom området och har väldigt höga sakkunskaper inom just det ämnet.
Samt att man kan ta in experter på andra ämnen om sådant skulle behövas för forskningen.

Har man hög intelligens kan man som sagt lättare tillgodogöra sig kunskaper från andra källor, vilket i dagens informationssamhälle är väldigt lättillgängligt via internet.

Det är just detta med hur höga sakkunskaper specialister hädanefter kommer att ha jag funderar över. Så länge du måste gå till olika arkiv eller bibliotek för att söka upp sakkunskaperna, så MÅSTE du ackumulera en hel del kunskap som specialist för att alls kunna arbeta med sådant som forskning. Det skulle helt enkelt bli för långsamt att gå tillbaka till källan om och om igen. Men när källorna finns en knapptryckning bort? Det blir oerhört mycket lättare då att bara skumma till sig en ytlig kunskap för att sedan djupdyka när det behövs. Men när du inte har den djupa kunskapen kan din hjärna inte heller koppla samman den djupa kunskapen med andra saker, för att nå nya teorier, hypoteser och perspektiv.

Så är det såklart, men jag tror du "oroar" dig i onödan. Folk som blir specialister och experter på något blir det ofta av egenintresse i ämnet i första hand, sen kommer profession/innovationer som en logisk följd av det intresset. De är helt enkelt vansinnigt intresserade av sitt ämne, och även allt bara finns ett knapptryck bort så kommer de allra flesta ändå vilja ha det "för sig själv" i sitt huvud. Det just för att kunna göra de kopplingarna du pratar om, oavsett hur lättillgängligt det finns externt. Det tror jag inte kommer att ändras, någonsin.