• 3
  • 4
2016-02-01, 22:36
  #37
Medlem
ekerilars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jecke
Kunskap produceras av människor, främst intelligenta sådana.

Sätt en högintelligent människa att göra något som denne har noll kunskap om, och denne kommer att lära sig på egen hand och på så sätt förvärva kunskap.


Att överleva i Amazonas djungler? ... eller på norra Grönland?... På ett nybygge i Norrland nödåret 1868? Bestiga Mount Everest? Vinna Vasaloppet?

Eller det ultimata mandomsprovet: Backa med en släpkärra?
Citera
2016-02-02, 18:45
  #38
Moderator
Jeckes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Katzyn
Det är just detta med hur höga sakkunskaper specialister hädanefter kommer att ha jag funderar över. Så länge du måste gå till olika arkiv eller bibliotek för att söka upp sakkunskaperna, så MÅSTE du ackumulera en hel del kunskap som specialist för att alls kunna arbeta med sådant som forskning. Det skulle helt enkelt bli för långsamt att gå tillbaka till källan om och om igen. Men när källorna finns en knapptryckning bort? Det blir oerhört mycket lättare då att bara skumma till sig en ytlig kunskap för att sedan djupdyka när det behövs. Men när du inte har den djupa kunskapen kan din hjärna inte heller koppla samman den djupa kunskapen med andra saker, för att nå nya teorier, hypoteser och perspektiv.
Kunskaperna försvinner inte, utan de finns kvar som böcker och annat. Det fruktansvärda skulle vara om böckerna brändes och servrar förstörs.
Jämför med vad som hände efter romarrikets fall, där den stora förlusten i mångt och mycket var biblioteken, då kunskap försvann helt och hållet och blev tvunget att återupptäckas igen.

Trots dina domedagsteorier om ytliga kunskaper så fungerar det inte riktigt så. Utbildning är i de allra flesta länder delade i två eller tre faser. En grundfas där man får lära sig saker som att läsa och räkna, språk, både ens eget och andra och en mängd liknande grundläggade saker. Sedan en mer fördjupande fas med viss specialisering, i vårt fall då gymnasiet med olika inriktningar, dels teoretiska program med tanken att man ska sedan läsa vidare och då förvärvar mer avancerade kunskaper som syftar till en ökad förmåga till förståelse snarare än någon användbar kunskap i sig, och dels praktiska program, där man lär sig ett yrke.
Sedan har vi den tredje fasen, högre utbildning, vilket sker på högskolor och universitet och där det handlar om en riktad specialisering på ett begränsat område där man skaffar sig djupa kunskaper inom just det området och det är stor skillnad inom de olika programmen. En som går på läkarutbildning kommer ha ytterst få ämnesklasser gemensamt med någon som studerar teknisk fysik eller nationalekonomi. Här förvärvar intelligenta människor de djupare kunskaper som tillåter dem att bli experter inom sina ämnen.
Därefter så fortsätter detta på samma institutioner, de bästa och mest intresserade blir doktorander som inte bara studerar existerande kunskap utan även har som syfte att få fram ny kunskap inom ämnet, en doktorsavhandling är inte ett upprapande av redan existerande kunskap som de läst sig till utan är något nytt, kunskap som inte tidigare existerade (eller som inte varit allmänt känt eller blivit återupptäckt, för t ex arkeologi).


Citat:
Ursprungligen postat av ekerilar
Att överleva i Amazonas djungler? ... eller på norra Grönland?... På ett nybygge i Norrland nödåret 1868? Bestiga Mount Everest? Vinna Vasaloppet?

Eller det ultimata mandomsprovet: Backa med en släpkärra?
Jämför expedition Robinson och liknande program, där ett antal personer utan större vana av överlevnad sätts på en "öde" ö med begränsade tillgångar och verktyg och hur de genom trial and error bygger bättre och bättre vindskydd, sängar, vattenuppsamling, fiskeredskap etc etc.
Citera
2016-02-02, 19:12
  #39
Medlem
Katzyns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Jecke
Kunskaperna försvinner inte, utan de finns kvar som böcker och annat. Det fruktansvärda skulle vara om böckerna brändes och servrar förstörs.
Jämför med vad som hände efter romarrikets fall, där den stora förlusten i mångt och mycket var biblioteken, då kunskap försvann helt och hållet och blev tvunget att återupptäckas igen.

Trots dina domedagsteorier om ytliga kunskaper så fungerar det inte riktigt så. Utbildning är i de allra flesta länder delade i två eller tre faser. En grundfas där man får lära sig saker som att läsa och räkna, språk, både ens eget och andra och en mängd liknande grundläggade saker. Sedan en mer fördjupande fas med viss specialisering, i vårt fall då gymnasiet med olika inriktningar, dels teoretiska program med tanken att man ska sedan läsa vidare och då förvärvar mer avancerade kunskaper som syftar till en ökad förmåga till förståelse snarare än någon användbar kunskap i sig, och dels praktiska program, där man lär sig ett yrke.
Sedan har vi den tredje fasen, högre utbildning, vilket sker på högskolor och universitet och där det handlar om en riktad specialisering på ett begränsat område där man skaffar sig djupa kunskaper inom just det området och det är stor skillnad inom de olika programmen. En som går på läkarutbildning kommer ha ytterst få ämnesklasser gemensamt med någon som studerar teknisk fysik eller nationalekonomi. Här förvärvar intelligenta människor de djupare kunskaper som tillåter dem att bli experter inom sina ämnen.
Därefter så fortsätter detta på samma institutioner, de bästa och mest intresserade blir doktorander som inte bara studerar existerande kunskap utan även har som syfte att få fram ny kunskap inom ämnet, en doktorsavhandling är inte ett upprapande av redan existerande kunskap som de läst sig till utan är något nytt, kunskap som inte tidigare existerade (eller som inte varit allmänt känt eller blivit återupptäckt, för t ex arkeologi).



Jämför expedition Robinson och liknande program, där ett antal personer utan större vana av överlevnad sätts på en "öde" ö med begränsade tillgångar och verktyg och hur de genom trial and error bygger bättre och bättre vindskydd, sängar, vattenuppsamling, fiskeredskap etc etc.

Jag har jobbat med forskning, du behöver inte förklara för mig hur universitetsutbildning fungerar.

Min poäng var att det hjälper inte för nya perspektiv och teorier att kunskapen bara finns i böcker att söka upp. För intelligensen jobbar genom att se mönster, sätta samman kunskaper som inte tidigare sammankopplats, för att komma till en ny och intressant infallsvinkel eller slutsats. Den kunskapen måste finnas i hjärnan, för att hjärnan ska kunna bearbeta den och skapa mönster med den. Så har magin alltid hänt för mig i vilket fall, plötsligt föds en ny idé, den kläcks när hjärnan oväntat kopplar ihop ett antal saker som ingen tidigare satt samman, och man ser något nytt och intressant.

De yngsta doktoranderna är i min ålder eller ett par år yngre (runt 30) och när vi växte upp var internet ännu i sin linda. Jag har jobbat en hel del med undervisning för bland annat gymnasiegrupper, och när jag ställer frågan hur vi kan veta saker om förfluten tid och vad vi inom historia bygger våra kunskaper på, så får jag sedan några år tillbaka ofta svaret "Wikipedia" eller "google". Frågar man då hur den informationen blivit till för att sedan hamna på google, får man numera allt för ofta bara frågande ansiktsuttryck. Information kommer ju från google.

Så frågan är ju vad som händer när nittiotalisterna ska ta över som forskare. Jag skulle inte vilja säga att jag domedagsprofeterar. Som sagt ökar analysförmågan, och antagligen förmågan att se skogen, när man inte måste detaljstudera träden. Men att denna enorma omvälvning i vårt kunskapsinhämtande och sätt att hantera kunskap och data inte skulle ha någon effekt alls på hur forskares och intellektuellas hjärnor kommer att operera, det verkar lite tvivelaktigt.
Citera
  • 3
  • 4

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in