Hur skulle en teist hantera insikten om att den har haft fel?

Fast du använder ju din moral, när du tar teda på om Guds moral är bra eller dåligt. Eller följer du Guds all bud/regler/lagar?
Så troligtvis har du en fungerande moral, du bara tror den kommer från Gud.

Jag är inte säker på att jag riktigt förstår vad du menar med att använda min moral för att ta reda på Guds moral, men det är egentligen inte av så stor betydelse för svaret.

För mig är Gud axiomet för vad som är rätt, och vad som är fel. Att sluta tro på Gud men ändå tro på moral vore som att sluta tro på addition men att fortsätta tro att 1 + 1 = 2. Det är inte så mycket att min uppfattning om vad som är rätt eller fel skulle förändras, utan snarare att hela konceptet skulle försvinna om jag slutade tro på Gud.

Om du bara följer vad din gud säger är du amoralisk (har ingen moral) då du själv inte avgör vad som är moraliskt eller inte utan bara blint lyder vad gud säger att du ska göra.
Om du ändå avgör det gud och bibeln säger är moraliskt eller inte så är du ju ändå tvungen att göra en moralisk bedömning och då kommer ju inte din moral från gud.

Så antingen är du en amoralisk slav som följer allt gud säger eller så får du inte din moral från gud och skulle då inte "tappa" din moral utan gud.

Nej, här har du förstått fel. Jag är inte amoralisk. Jag har en moral, men Gud är en central del i min moral. Jag skulle bli amoralisk om jag slutade tro på Gud.

Till exempel, så är människan skapad till Guds avbild och har ett syfte. Därför anser jag det vara fel att mörda. Människovärdet utgår ifrån Gud.

Låt oss säga att jag plötsligt blev övertygad av att människan kom till av en slump, och bara är en intressant ansamling molekyler som samverkar på ett finurligt sätt utan något direkt syfte.

Vi provar igen.

Det är fel att mörda därför att...

Ja, det som var själva motivet, finns inte längre kvar. Kan jag inte avsluta den meningen, hur ska jag kunna påstå att det är fel att mörda? "Det är fel att mörda för det har mamma sagt" funkar inte för mig. Hur avslutar du den meningen? Eller om du inte anser det vara fel att mörda, ta ett exempel från din moral.

Så, om du slutar tro på gud så kommer du att stjäla, mörda och ljuga eller något annat destruktivt?

Hur exakt menar du att du skulle bete dig om du slutade tro på gud? De flesta människor som inte tror på gud har inga problem med att upprätthålla gynnsamma värderingar. Det låter inte sunt att du är så viljelös att du har lämnat över kontrollen över din moral till någon annan än dig själv. Otäckt.


Allt människovärde, eller något annat värde överhuvudtaget, kommer från människan. Inget har något värde utan människor. Vi är vårt eget syfte. Vi ska inte mörda varandra eftersom det är rent destruktivt och ger negativa konsekvenser för alla inblandade.

Om människor kunde sluta lämna över makten över sig själva så skulle vi kunna komma framåt någon gång. Religion är människans största hinder för att kunna fortsätta utvecklas. Religion här inte bidragit till något positivt som inte människor redan har kapacitet för i sig själva. Religion är ett gammalt maktsystem som har som syfte att kontrollera befolkningen genom att de underkastar sig kyrkan och dess representanter. Den får människor att acceptera förtryck och lidande genom att locka med belöningar efter döden. Man bör skämmas om man stöttar ett sådant bedrägeri på 2000-talet.



Människan är ju syftet. Syfte, mening, mål, de utgår alla från människan. Det är vårt syfte, vårt mål, vår mening, det är vi som styr vår verklighet. Vi har en ändlös förmåga att finna mening i universum och utan oss försvinner den.


Jag skrev anledningarna längre upp. Det är väldigt obehagligt att du inte själv har de värderingarna i dig utan måste få dina värderingar dikterade av någon annan. Du tillhör dessutom en grupp människor som med samma skäl, att det är guds värderingar som gäller, genom historien har orsakat ett enormt lidande.

Det gör att du framstår som väldigt opålitlig och ostabil. Erfarenheten genom historien visar att religiösa människor påverkar samhällen destruktivt. Tänk häxbränningar...



Det är skrämmande att du inte själv inser att det är fel att mörda, att du måste ha en uppsättning instruktioner som talar om för dig vad du får och inte får göra. Det finns gott om människor som klarar av det utan religion.

Behöver verkligen någon tala om för dig varför det är fel att mörda? Har du ingen empati för din medmänniska?

Vi har nog väldig tur att du är religiös, du hade ju varit helt livsfarlig annars. Men jag vill nog ändå att du går till en psykolog eftersom du säger att du saknar egen moral. Du kan vara farlig för din omgivning.

Det var detta jag också menade, men kunde inte förklara lika bra.

I dom flesta fall av blint troende, pådyvlande teister blir reaktionen efterrationalisering av det som motbevisats.

Men nu är dom flesta människor faktisk inte teologisk snuttefilts-sökande ryggradslösa meser.

Inte nödvändigtvis. Det finns många andra anledningar än moraliska betänkligheter som kan få en att låta bli att vara elak, så som empati eller konsekvenstänk. Det är själva koncepten av rätt och fel som sådana som skulle suddas ut om jag slutade tro på Gud.


Jag har ingen aning hur jag skulle bete mig, för jag vet inte hur jag skulle reagera om jag slutade tro. Det är inte så att jag kan föreställa mig det så enkelt. Det enda jag vet är att alla sanningar som utgår från Gud skulle upphöra. Moral är en sådan.

Du har inte förstått vad jag menar. Jag menar att ur ett rent filosofiskt perspektiv så skulle den bakomliggande orsaken för all moral försvinna med Gud, om jag slutade tro.



Det låter som att människovärde alltså är en social konstruktion som gör livet enklare? Har man inte "skrivit under" det sociala kontraktet, så saknar människan därmed värde?


Haha, och vi kristna brukar anklagas för hollier-than-thou.


Trots att du inte ens tror på Gud så kan du inte släppa att vi har ett syfte, en mening. Ja, vi har en ändlös förmåga att finna mening. Det är för att det finns mening, något Gud har lagt i oss.

Men låt oss hypotetiskt resonera så att Gud inte finns. Då är detta syfte fiktivt. Det är något vi själva har hittat på.


Ja, tänk så otäckt det vore om människor sprang runt och verkligen trodde att det viktigaste som finns är att älska Gud och sin nästa, att man inte ska söka strid, att man ska värna om den fattige...

Problemen uppstår när maktgiriga personer förvrider budskapet för att använda det för sina egna syften.



Jag inser själv att det är fel att mörda, men jag inser också anledningen. Orsak och verkan. Tar man bort orsaken, så tar man bort verkan också.


Moral har inget med empati att göra. Jag har inte sagt någonting om vad som skulle hända med min empati om jag slutar tro på Gud. Empati bygger inte på filosofi, utan på känslor. Dom är det svårt att resonera kring ur ett hypotetiskt perspektiv.

Man kan vända det så här. Skulle jag sluta tro på Gud, så skulle min empati vara det enda som kan stoppa mig från att bli ett monster. Vad som händer med den om hela min världsbild rasar kan jag inte svara på.


Det är svårt att veta vad som hade varit om inte om var, men som det har blivit så finner jag humanismen helt orimlig.

Och åter, nej, jag saknar inte moral.

Kan du bestämma dig?

Kan du förstå skillnaden på moral och beteende?

Den känslomässiga reaktionen kan jag inte förutse. Men min filosofi kan jag resonera med.

amoral är ett meningslöst ord/begrepp/tillstånd, ungefär som ordet viktlös;
om nåt är viktlöst har det 0 massa och existerar inte (kvantmekanik är en annan debatt)

alla har en moralkodex,
om någons moral tidigare förbjudit/hindrat/avhållit någon från att stjäla, mörda etc, men med tiden tillåter sig sådant, har personen ställt om sin egen kompass

moral bygger på normer,
världen har ingen standardiserad norm för etik/uppförande. det finns däremot global normstandard för vikt, mått, volym, enhet osv vilket alla vinner på. system o apparater (vågar, bensinpumpar, medicinsk utrustning etc) kontrolleras o kalibreras regelbundet för att möta normkraven

i dagens värld normaliseras dvs ny standard sätts, för vad som tidigare ansågs normgivande=normalt. den stora frågan är vem som har rätt/myndighet/kompetens att utforma en global normsamling för hur vi ska leva/uppföra oss;

ateisten säger människan, teisten säger gud