Ubåt A26

Man kan inte beskylla dig för att du uttrycker dig överdrivet tydligt men jag tolkar ditt påpekande som att du har jobbat inom svensk försvarsindustri och inte bara slutat där utan numera arbetar inom försvarsindustrin i något annat land. Det var väl trevligt.

Om du lite kvickt och lätt antingen bevisar att Australien verkligen var intresserade av Virginia eller erkänner att den aldrig varit en konkurrent till A26 så kanske vi kan dryfta något intressantare?

Varför exempelvis inte brassa på med större stirlingmotorer? Dyrare och mer skrymmande per kW jämfört med dieselmotor är väl ett par skäl jag kommer på.

Och hur skulle det vara med en bränsleeldad ångmaskin? Förbränningsdelen är ju precis som för en stirling, ånga är känd billig teknik som jag tycker borde vara ungefär lika tyst som stirlingen och ungefär samma verkningsgrad. Ångmaskinen kräver matarvattenpump med högt tryck som stirlingen slipper men flödet är lågt så jag tror inte pumpen behöver bli så högljudd.

Tillägg: Ja va fan, vad gäller mavapump så behöver ju atomubåtar ha igång sina sådana även vid lågbelastning när reaktorkylningen klarar sig med termosifoneffekten (utan pumpar) så den grejen löser sig nog.

Kanske inte ett bevis men ger ett visst mått av tyngd.

Var du jobbar är oftast inte sekretessbelagt, utan vad du jobbar med.

Nu blandar du åter ihop mig med andra och dessutom verkade ju inte ditt tips ge några träffar för den som du tipsade och inte för dig själv heller. Vi brukar köra med en princip här som jag tycker är allmängiltigt sund: Du påstår, du bevisar. Det åligger inte någon annan än dig att visa att dina påståenden stämmer.

Posten var avsedd för Tacost, inte dig ber om ursäkt.

Han försökte få mig i någon egen påhittad fälla, där han frågade om sökningar på google.

Welding of CollinsEdit

During assembly of Collins‍ '​ bow section in Sweden, multiple defects in the hull welding were discovered

Rätt ska vara rätt. Kockums suger kuk

Det är nog ett typfall för ubåtskrigföring i Ö-sjön. Man lägger sig på lämpligt ställe och väntar på att målet ska komma nära. Det är ju praktiskt att lägga sig utanför en flottbas då ja.

Sedan undrar jag om någon annan, alltså inte du, vet hur fort man kan dra upp en ubåtsreaktor till den effekt som krävs för framdrift av ubåten. Enligt följande: En atomubåt ligger och trycker på relativt grunt vatten med reaktorn neddragen så att den varken ger ljud ifrån sig eller släpper ut varmvatten. Så händer något och ubåten måste dra därifrån fort som f-n. Det borde ju inte vara som i en bil där man vrider om nyckeln, trycker på gasen och kör därifrån.

Alltså: Hur länge är en ubåt med "hibernerande" reaktor hjälplös? Man borde ju kunna lösa det med en rejäl batteribuffert förstås, så att man kör på batterier medan man sakta drar upp styrstavarna och låter reaktorn värmas upp och börja leverera effekt.

Och Japan, Sydkorea, Australien och Israel skulle alla ha råd med atomubåtar.
De har dock inte det behovet (inga hangarfartyg och inga globala ambitioner)
så de kan lösa uppgifter med konventionella ubåtar, som är mycket mera priseffektiva.



Man "smyger" inte in i en hangarfartygsgrupp med en ubåt som gör 30-40 knop.
Man smyger in i hangarfartygets operationsområde i låg fart,
i förhoppningen att CSG så småningom ska komma till en själv.


Och lika fullt så kan man då ladda med Stirlingmotorerna.
D.v.s. man går från bas med Stirlingmotorerna med fulladdade batterier,
underhållsladdar i U-läge med stirlingmotorerna vid behov,
når operationsområdet i U-läge, genomför operationer i U-läge
där man i undantagsfall går på batteri, laddar upp batterierna med Stirlingmotorerna
och går sedan hem i U-läge med Stirlingmotorerna.

Dieslarna används vid långa förflyttningar, vid laddning i bedömt säkra områden
och kan självfallet även användas när man ska ladda upp batterierna vid krigsförtöjningsplats.


Man vill heller inte hamna i en situation där man laddar med dieslarna i ett farligt område.

Och det löser man genom att gå med Stirlingmotorerna så mycket som möjligt
och ladda med Stirlingmotorerna när så är möjligt.

Problemet med låg nivå i batterierna är f.ö. mycket, mycket mindre
med Stirlingubåtar än med äldre konstruktioner,
eftersom man i normalfallet går på Stirlingmotorerna i u-läge,
vilket dels innebär att man tenderar att mycket mera kräm kvar i batterierna
och dels innebär att man inte är lika beroende av batterierna.


Åfan. så en amerikansk verkansdel i 300kg-klassen är mycket kraftigare
än en svensk verkansdel i 300kg-klassen.

Varför skrev du inte bara: "Amerikanskt bra! Svenskt dåligt"

[quote=Brunkeberg|55544740Barnsjukdomar har man med de flesta projekt. Kan ju även bli så med A26 som inte ens finns idag.
Tyska 212/214 är idag mycket bra ubåtar.[/QUOTE]

Och det som Australien vill ha är en ny och större ubåt.
Detta oavsett om man köper svenskt, tyskt, spanskt eller franskt.

Undantaget är om man köper japanskt,
men där har man problemet med valet av framdrivningsmetod,
som innebär extrem risk för osläckbar brand och totalförlust av ubåtar.


Vilket var en konsekvens av att Australiensarna inte hade angivit
vilken svetsmetod som de ville ha.

Nej, de största tekniska problemen var det amerikanska stridsledningssystemet och rörsvetsningen i Collinsbåtarna som AST gjort.
Bla blev fören av större diameter än resten av skrovet vilket påverkar strömmningen runt skrovet.
Man har även haft problem med periskopmasten vilket fått hela tornet att vibrera.
Det avgjort största problemet för Collinsklassen har dock varit att det funnits för få besättningar och det har reducerat tiden till sjöss avsevärt.

Eftersom du citerar mig så svarar jag ändå.

På moderna Amerikanska ubåtar så kan man öka effekten på reaktorn mycket fort.
Det är därför Amerikanska ubåtar inte har några batterier, förutom till vissa nödfunktioner, samt att man har en mindre Dieselmotor för att ge ström om man får haveri i reaktorn. I en sådan situation så intar man ytläge och evakuerar ubåten.

Dey stämmer och det var en miss självklart, vad orsaken till det hela var har jag glömt men detta upptäcktes itid och har ingenting alls med de ganska stora driftsproblem dom haft och som deras PM försökt få oss att tro att det beror på att det var en ubåt från Kockums.

Nej, då de redan idag inte har råd med allt de vill anskaffa.

Har inte påstått att man ska köra in i en hangarfartygstridsgrupp i 30-40 knop.
Men med fartresurser så kan man ta sig till rätt plats för att kunna verka mot hangarfartygstridsgruppen.

Stirlingmotorerna är bara ett komplement till Dieselmotorerna, och de klarar inte att förse ubåtarna med hela energibehovet.

Tp 62 har inte en verkansdel på 300 kilo.

Det finns moderna brandsläckningssystem.

Brand ombord är ett hot mot samtliga ubåtar.

Oavsett orsak så var svetsningen av förskeppet det som försenade och fördyrade projektet.

Och det var Kockums som byggde förskeppen i Sverige.