Citat:
Det sista är väldigt intressant, och något som jag tror är mycket underskattat i förståelsen av vad som driver Ryssland. Min personliga uppfattning är att Putin i mycket drivs av att få vara med i de stora grabbarnas klubb på lika villkor som de andra, och just en sådan indelning i intressesfärer vore något som han personligen skulle se som en seger för den linjen.
Någon sådan ny Wienkonferens kommer dock inte att komma till stånd, och enda sättet för Ryssland att skapa en sådan förvisso ganska logisk republik är att ensidigt utropa den mot Världssamfundets vilja.
Någon sådan ny Wienkonferens kommer dock inte att komma till stånd, och enda sättet för Ryssland att skapa en sådan förvisso ganska logisk republik är att ensidigt utropa den mot Världssamfundets vilja.
Hm, ja lite svårgissat än så länge, men jag är säker på att man har betydligt större möjligheter att få igenom ett brett erkännande av detta homeland än sina egna projekt (Abchazien, Krim, Donbass etc.) av två viktiga skäl:
1) Slut på kriget, eller åtminstone skulle det gå in i en betydligt mer lågintensiv fas a la Irak.
2) Viktigast av allt och det som kan få väst att svälja detta: Assad förlorar de facto Syrien och förpassas till sitt "Nordlibanon" - det är svårt att inte se det som en stor förlust och en stor eftergift från Assads sida.
Det stora problemet med att dela upp Syrien är att befolkningen trots viss etnisk rensning och massflykt till stora delar bor i gränslandet, längs den nordsydliga huvudvägen som binder samman Aleppo, Hama, Homs, Damaskus. Men ändå känns det genomförbart att flytta resterande kristna/alawiter till kustrepubliken, det kan inte handla om mer än högst ett par miljoner, troligen betydligt färre med tanke på att de redan under dessa 4 år har massflyttat till den lugna och liberala kusten.