Forever Amber från 1947. Fin film som dock inte följer boken särskilt bra, plus att mycket inte förklaras såsom det görs i boken (t.ex. Ambers ursprung och varför hon blev föräldralös), så har man läst den så kan man bli lite besviken. Men nu handlar min recension endast om filmen som sådan.
När filmen börjar är Amber en 16-årig föräldralös flicka på landet, som hennes förmyndare - en värdshusvärd och hans hustru - vill gifta bort med en bonde. Men hon vet att hennes skönhet och förmåga att manipulera människor, kan ge henne ett - i hennes eget tycke - bättre liv. Så hon hänger sig på en ung man som är gäst på värdshuset, och förmår honom att hjälpa henne att rymma med honom till London.
Där tar hennes karriär som älskarinna och kurtisan snart fart. Hon drar sig inte från några knep, något utnyttjande eller någon förslagenhet... tills hon blir självaste Kung Charles II:s älskarinna - han med spaniel-hundarna. (Här kom jag av någon osökt anledning att tänka på Sofia f.d. Hellqvist... men det måste vara en tillfällighet såklart!
) Dock upphör Amber aldrig att älska Bruce, mannen som tog med henne till London, och då och då korsas deras vägar. Det är mycket, mycket dekadent vid hovet, men det finns även hopp som i den hälsosamme Bruce, som vill ta sig bort ifrån allt det korrupta - inklusive Amber...
1600-talsvärlden är perfekt skapad och utförd här. Vi får ta del av händelser som Pesten i London 1665 och den Stora Branden i London 1666 - förutom Charles II:s hov, som sagt. Det är vackra människor, påkostade dräkter, konstnärligt foto, och många välgjorda sceniska moment som t.ex. duellscenen i gryningen, balscener o.s.v..
Ger den 8/10.
När filmen börjar är Amber en 16-årig föräldralös flicka på landet, som hennes förmyndare - en värdshusvärd och hans hustru - vill gifta bort med en bonde. Men hon vet att hennes skönhet och förmåga att manipulera människor, kan ge henne ett - i hennes eget tycke - bättre liv. Så hon hänger sig på en ung man som är gäst på värdshuset, och förmår honom att hjälpa henne att rymma med honom till London.
Där tar hennes karriär som älskarinna och kurtisan snart fart. Hon drar sig inte från några knep, något utnyttjande eller någon förslagenhet... tills hon blir självaste Kung Charles II:s älskarinna - han med spaniel-hundarna. (Här kom jag av någon osökt anledning att tänka på Sofia f.d. Hellqvist... men det måste vara en tillfällighet såklart!
) Dock upphör Amber aldrig att älska Bruce, mannen som tog med henne till London, och då och då korsas deras vägar. Det är mycket, mycket dekadent vid hovet, men det finns även hopp som i den hälsosamme Bruce, som vill ta sig bort ifrån allt det korrupta - inklusive Amber...1600-talsvärlden är perfekt skapad och utförd här. Vi får ta del av händelser som Pesten i London 1665 och den Stora Branden i London 1666 - förutom Charles II:s hov, som sagt. Det är vackra människor, påkostade dräkter, konstnärligt foto, och många välgjorda sceniska moment som t.ex. duellscenen i gryningen, balscener o.s.v..
Ger den 8/10.
__________________
Senast redigerad av Merwinna 2015-10-08 kl. 17:22.
Senast redigerad av Merwinna 2015-10-08 kl. 17:22.
Citat:
Härligt att du är tillbaks. Jag brukar ha liknade smak som du har så ska bli kul och se hur du bedömer dom härliga filmerna under 2015 (Om du nu ska göra detta det vi säga) Hallå mitt käraste filmforum på flashback, det har varit ett tag sedan. Jag har haft ett ganska långt uppehåll från film, försökt hitta mig själv och läst böcker de senaste månaderna. Enstaka sporadiska filmer har setts och betygsatts, men inte kommenterats. Här på flashback har jag inte skrivit ett endaste inlägg i filmforumet på sju månader.
Men för någon vecka sedan så började jag så smått glida in i den magiska världen som filmen har att erbjuda igen, och nu känns det som att jag är lite inne i det igen. Jag kom på mig själv idag med att tänka - "men herregud, jag måste ju skriva något på flashback om film!".
Jag vet inte hur mycket film jag kommer kolla nu i framtiden eller hur ofta jag kommer skriva om den, jag vet seriöst ingenting. Men jag ville ändå skriva ihop något litet här, något smått skriva lite om film. För liksom det är det finaste vi har, filmen här i våra liv.
OnT:
The Holy Mountain (1973) fick förgylla min dag idag. Jävlar vilken intressant film. Total surrealism och mysticism samarbetar i en psykadelisk saga för vuxna barn. Små beståndsdelar som jag uppskattar skapar den magnifika helheten av en total mindfucker till film: surrealism, sektvarning, symmetri, briljant foto, färgglada färger, magnifik kostym och som sagt, ganska mycket mystisk.
Lysande liten pärla och jag ser väldigt mycket fram emot att utforska Jodorowskys filmer!
92/100, farligt nära tian med andra ord.
Men för någon vecka sedan så började jag så smått glida in i den magiska världen som filmen har att erbjuda igen, och nu känns det som att jag är lite inne i det igen. Jag kom på mig själv idag med att tänka - "men herregud, jag måste ju skriva något på flashback om film!".
Jag vet inte hur mycket film jag kommer kolla nu i framtiden eller hur ofta jag kommer skriva om den, jag vet seriöst ingenting. Men jag ville ändå skriva ihop något litet här, något smått skriva lite om film. För liksom det är det finaste vi har, filmen här i våra liv.
OnT:
The Holy Mountain (1973) fick förgylla min dag idag. Jävlar vilken intressant film. Total surrealism och mysticism samarbetar i en psykadelisk saga för vuxna barn. Små beståndsdelar som jag uppskattar skapar den magnifika helheten av en total mindfucker till film: surrealism, sektvarning, symmetri, briljant foto, färgglada färger, magnifik kostym och som sagt, ganska mycket mystisk.
Lysande liten pärla och jag ser väldigt mycket fram emot att utforska Jodorowskys filmer!
92/100, farligt nära tian med andra ord.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
