En av de bullrigaste kritikerna mot GP:s nya ton är Eskilstunakurirens Alex Voronov. Han gick i taket över Formgrens artikel och försöker nu kleta Avpixlat och Fria Tider på GP.
Voronov är som Ullenhag i att han gärna avfärdar fakta som myter och istället sprider förljugen propaganda av typen Sandvikenrapporten, norska tiggarstudien etc. Men där Ullenhag är en halkig mes som smiter undan när det blir besvärligt så är Voronov en "Pitbullenhag": ettrig, sträv, påstridig och uppfordrande som en vänsteraktivist som har inkvisitionsjouren.
Paulina Neuding tog upp det
här:
Citat:
Migrationsforskaren Andreas Johansson Heinö och jag kritiserade initiativet i en gemensam artikel på DN Debatt 2011, vilket vi i vår tur fick hård kritik för. På Eskilstuna-Kurirens ledarsida skrev politiske chefredaktören, Alex Voronov:
"Såväl den som argumenterar för tolerans på fikarasten som sökaren efter fördjupning har nytta av sajten. Johansson Heinö och Neuding bör i sin tur bringa ordning i sina prioriteringar i debatten. Vem är huvudfienden, de främlingsfientliga eller deras motståndare?"
Få debattörer har så tydligt gjort klart att argument inte ska bedömas efter sanningshalt, utan efter – prioriteringar.
För mig ter det sig ganska obehagligt och skrämmande med "borgare" som med fanatiskt glödande ögon kämpar för att osanningarna ska behålla greppet om den kollektiva verklighetsbilden för den goda sakens skull. Borgerligheten ska vara upplyst och sanningssökande, det ligger i dess natur. Systematiskt ljugande ska man bara hitta bland förespråkare för totalitära ideologier.