Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Tack för alla goda råd. Jag vet att det kanske vore bra att prata med nån men helt ärligt så har jag ingen. När jag tänker efter kommer jag fram till att det enda jag har gemensamt med de jag umgås med är alkohol, sorgligt men sant. Hur som helst är de inga människor jag skulle blotta mina känslor inför. Men förutom de är jag helt ensam, vilket också är något som ger ångest. Vad fan ska jag göra om jag inte dricker? Hur lätt är det att hitta nya (sunda) vänner i min ålder (50 om några år)?

Hur som helst mår jag lite bättre nu, dag 8, och förhoppningsvis är det värsta över. Har också tagit till mig ett tips som någon av er nämnde, att hitta distraktioner som gör att man inte ältar all skit hela tiden. Jag har märkt att det känns bättre tex på jobbet, där man har något att göra och är omgiven av folk. Sedan när man ensam kommer hem till sin lägenhet börjar tankarna snurra och ångesten kommer farande. Igår kväll gick jag en promenad på nästan 2 timmar, försökte springa lite men det gick bara i typ 50 meter, sen var pulsen farligt hög... Hur som helst var jag helt utpumpad när jag kom hem och mådde (efter en stund) ganska bra faktiskt. Så planen nu är att försöka träna iaf några gånger per vecka, ska kolla in ett gym i närheten i helgen.

Hur länge är det vanliga att man tar antabus? Det känns som att jag lär behöva det länge.

Tack för alla goda råd. Jag vet att det kanske vore bra att prata med nån men helt ärligt så har jag ingen. När jag tänker efter kommer jag fram till att det enda jag har gemensamt med de jag umgås med är alkohol, sorgligt men sant. Hur som helst är de inga människor jag skulle blotta mina känslor inför. Men förutom de är jag helt ensam, vilket också är något som ger ångest. Vad fan ska jag göra om jag inte dricker? Hur lätt är det att hitta nya (sunda) vänner i min ålder (50 om några år)?

Hur som helst mår jag lite bättre nu, dag 8, och förhoppningsvis är det värsta över. Har också tagit till mig ett tips som någon av er nämnde, att hitta distraktioner som gör att man inte ältar all skit hela tiden. Jag har märkt att det känns bättre tex på jobbet, där man har något att göra och är omgiven av folk. Sedan när man ensam kommer hem till sin lägenhet börjar tankarna snurra och ångesten kommer farande. Igår kväll gick jag en promenad på nästan 2 timmar, försökte springa lite men det gick bara i typ 50 meter, sen var pulsen farligt hög... Hur som helst var jag helt utpumpad när jag kom hem och mådde (efter en stund) ganska bra faktiskt. Så planen nu är att försöka träna iaf några gånger per vecka, ska kolla in ett gym i närheten i helgen.

Hur länge är det vanliga att man tar antabus? Det känns som att jag lär behöva det länge.

Dag 6. Mår jävligt dåligt sedan igår, mycket ångest hela tiden och återkommande riktig kraftiga anfall av panikångest. Allt man har gjort och sagt i fyllan eller i andra fall skitit i att göra eller säga snurrar i skallen. Borde det inte gå åt rätt håll? Kändes klart mindre illa de första dagarna och sobrilen hjälper inte längre så bra. Tror allvarligt att jag håller på att bli knäpp på riktigt. Hade jag haft större kulor hade jag fan ställt mig framför tåget men inte vågar jag det.. Sömnen är katastrof också, drömmer riktigt sjuka mardrömmar och vaknar badande i svett och kippande efter andan.

Förut kunde jag hyfsat lätt ta några vita veckor utan några större problem, lite ångest första dagarna kanske men inte som det nuvarande tillståndet. Utan antabus hade jag nog varit dyngrak nu, bättre karaktär än så har jag inte. Som tur är har jag mått ganska bra på morgnarna så då passar jag på att ta min antabus. Kanske är alkisen i mig morgontrött och hinner inte vakna för att stoppa mig..

Ger inte upp än men vänder det inte snart så vet jag inte

Jag rekommenderar dig starkt att läsa den här tråden. TS är verkligen ett föredöme ang. villighet, öppet sinnelag och jävlar anamma. Läs och låt dig inspireras.

Ha en trevlig helg.

Edit: Jag vill med trådhänvisningen visa att det för att bli nykter och förbli det en längre tid krävs så mycket mer än att sluta kröka. Visst, att sluta dricka alkohol är ett måste men efter det så finns det ett liv som ska börja levas också.

https://www.flashback.org/t2307230

Försöker igen. Börjar tröttna på mig själv.

Sumpade ett förhållande på grund av supandet, och föll i en stentrappa i Köpenhamn... ett under att jag bara fick några skrubbsår och lite ont i ena benet. Det senaste var i förrgår. Tog mina sista öl i går. Men det där har jag ju sagt förr.

Var på ett möte tidigare i dag.

Även jag lyckades ta ett återfall i fem dagar nyss. Är nu inne på fjärde nyktra dagen efter det, med hjälp av självmedicinering med Antabus. Så otroligt onödigt och meningslöst.

Har semester och dagarna känns svåra att fylla med något. Är mycket utomhus och rör på mig, men sen blir det värre när man kommer hem. Jag får bara ångest av att sitta inomhus oavsett vad jag tar mig till. Känns som ett fängelse för själen på något sätt. Men man kan ju inte vara ute jämt, tyvärr.

Ja, det där beskriver nog rätt bra hur vi alla känner oss. Ensamhet och ångest :/ Funkar så länge man aktiverar sig eller kör på ren viljestyrka. Men nog fan känner man att några öl om kvällen hade hjälpt på det. Men jag kör utan i en knapp månad till. Sen får jag ta nya beslut

Kämpa på! Ta kvällspromenader eller joggingturer rätt sent. Sen hemma så grotta ner dig i serier eller liknande. Mr.Robot är en ny serie som verkar vara riktigt jävla bra!

Vad hände som fick dej att ta ett återfall? Anledningen till att jag frågar är tips på hur man ska agera eller inte agera så jag själv inte tar återfall.

Lycka till, ta en dag i taget, varje nykter dag är en seger.

Jag rekommenderar dig starkt att läsa den här tråden. TS är verkligen ett föredöme ang. villighet, öppet sinnelag och jävlar anamma. Läs och låt dig inspireras.

Ha en trevlig helg.

Edit: Jag vill med trådhänvisningen visa att det för att bli nykter och förbli det en längre tid krävs så mycket mer än att sluta kröka. Visst, att sluta dricka alkohol är ett måste men efter det så finns det ett liv som ska börja levas också.

https://www.flashback.org/t2307230

Det är märkligt, för om man hade känt sig som man gör efter 3-4 öl (och det inte berodde på någon kemisk substans) så hade man förmodligen varit rätt tillfreds. Jag brukade kunna sitta och titta på youtube hela kvällen utan problem. När jag är nykter är det omöjligt. Det bara kryper i hela kroppen och det känns fullständigt meningslöst, trots att själva tittandet egentligen ger mig lika mycket.

Jag kan bara drömma om att få kunna slappna av. Att kunna sitta still i en stol och läsa en bok utan att bli galen. Det enda som hjälper är att aktivera sig, men det kan man ju inte göra dygnet runt. Tränar man så blir man trött och sen måste man vila. Då börjar det krypa direkt.

Jag avundas verkligen dem som har en familj eller nära vänner som ni kan vara med. Det måste vara oerhört mycket lättare än att försöka få tiden att gå helt ensam. En stor anledning att inte sjabbla bort allt och börja supa igen, dessutom.

Nu ska jag sticka ut och promenera i några timmar. Fan vet vad jag ska ta mig till sen.