När är det läge att sluta puffa och hur mycket är "ok"?

Bara jag som trodde den här tråden handlade om facebook-puffar?

Kunde inte sagt de bättre själ 👍

Förstår verkligen inte nånting av det du skriver haha.
Du generaliserar väldigt korkat.
Dom flesta? Tror du att du känner varenda en eller?
Jag vet personer som röker 5g på en dag och lever helt normala liv men deras hjärna är ju inte speciellt utvecklad.
Leva väl som rökare gör man aldrig oavsett.

Att puffa kan vara en fungerande livsstil. Du kommer inte hamna på plattan med en spruta i armen.

Dock så kan jag själv tycka att det kan bli problematiskt i längden, att kombinera rökande med ett "vanligt" liv. Av följande skäl:

• Urvalet av flickvänner blir starkt begränsat. Åtminstone vad det gäller mer seriösa förhållanden.
• Karriär och andra krävande faktorer i livet kan upplevas som mycket mer påfrestande.
• Det är socialt handikappande, när man antingen oroar sig över att någon skall märka att man är småbränd, eller att man är deppig/har svårt att slappna av, eftersom man inte fått röka.
• Det kan vara en ständig nojja att oroa sig över röklukt, stash, rullpapper och annat, i förhållande till grannar, "oinvigda" bekanta och andra oväntade besökare.
• När livet är fyllt av negativ stress och press, och man dövar detta med att röka mycket, så dyker de undanträngda problemen upp som paranoia och "punktdepressioner" utav guds nåde. Åtminstone för mig.
• Man får lätt dålig andedräkt.
• Man får lätt problem med luftvägarna. För mig personligen så kvarstår en del av dessa problem även om jag uteslutande vaporiserar.
• Man spenderar mycket tid med att mecka, röka och vara för bränd för att få någonting vettigt gjort.

Jag tror att man mår bäst om man bestämmer sig:
Antingen så anpassar man sitt liv fullt ut efter att det skall fungera bra i kombination med rökande, och gör sig av med varje form av skuld, skam och negativa tankar om sitt rökande.
Eller så slutar man röka och tar tag i allt annat man vill göra, på allvar, utan att ägna sig åt sentimentalt drömmande om att kunna röka igen.

Det sämsta man kan göra är att röka och må dåligt över det, eller att inte röka och må dåligt över det. Det är ju i och för sig inte raketforskning, men trots det kan det vara värt att repetera detta, och verkligen ta det till sig på alla plan.

För mig personligen så har det negativa med att ha rökt mycket och länge varit följande:
Det har gjort att jag har stått ut med ett på vissa plan torftigt och destruktivt liv, i stället för att förändra det. En dag vaknar man upp och inser att man har "kastat bort" 15 år av sitt liv.

Om det är ok eller inte att puffa, beror på hur du egentligen vill leva ditt liv. Men så länge du puffar, så är det väldigt dumt att må dåligt över det.

Precis. Har också träffat killen. Minns när han trodde att han var en apelsin, och försökte skala sig själv.

Så länge du kan sköta ditt jobb och va social i övrigt och trivs med din livsstil så är de ingen fara, borde va upp till var människa att avgöra själv vad som passar en.
Kan säga att i min vänskapskrets röks det betydligt mer än en femma i veckan, upp till en femma om dagen per person för vissa men i snitt 2 gram om dagen (brunt av hög kvalite) och då jobbar ändå jag och de flesta i mitt umgänge utan problem. Har rökt såhär i ca 7 år nu och känner inte att mitt psyke tar någon skada, snarare tvärt om. Det enda som tar skada är såklart lungorna o konditionen och vill man slippa de kan man ju baka med rökelserna istället.
Antar att det är gräs du röker och då tar kroppen ännu mindre skada än av brunt, min uppfattning iallafall.

Förlåt men det låter som du är personen med enbart kunskap från papper. Jag vet vad det kan stå i läroböckerna då jag sneglat på morsans som tar urinprov dagligen. Ibland är sakerna mer relevanta än andra men ibland blir man skraj att "systemet" kan lura en så nordiskt. Inte konstigt att morsan ser detta som blodigt allvar. Jag hatar att predika för cannabis men jag brukar oftast berätta sanningen. Hon tror till exempel fortfarande att en som rökt cannabis dagen före han t.ex övningskör kan få försämrad reaktionsförmåga och körkontroll. Jag ska inte ljuga, det händer att man ibland blir bakis på rökat. Alltså att man känner sig ovanligt seg och motivationslös i skallen men då vill det till att man rökt och stannat upp rätt länge dagen innan. Så visst kan det påverka en dagen efter men då får man nästan ha rökt som den värste. Att man skulle få svårare att köra bil har jag dock svårt för att tro.

Det du säger är det jag vuxit upp med hela livet, personlighetsförändring osv osv. Tänk om någon från början hade kunnat tala sanningen bara så hade man kanske blivit mer motiverad att lägga av när man var mindre. Visst man kan säkert bli personlighetsförändrad på lång sikt men hela ungdomen består av personlighetsförändringar och humörsvängningar, lätt att skylla på cannabiset om det kommer på tal. Som jag sa den personlighetsförändringen jag märkt på mig själv är att jag fått en annan syn på samhället och folk. Om jag alltid varit lat, vilket jag har, så gör rökandet de inte bättre men det är inget att skylla på. Har alltid varit lat och haft lite halvt svårt i skolan men jag är smart på andra plan än matte. Jag är ofta rätt laidback som person, sällan ledsen, sällan väldigt glad. Ibland förväntar sig folk att jag ska prata mer och "bjuda på mig själv" mer men det är inte så jag är och det räcker att man kollar på min brorsa som knappt rör alkohol för att förstå att det är våran personlighet som är så.


Instämmer och jag trivs med min livsstil förutom när man kanske satt inne en hel helg och puffat och gibbat och morgonen efter är man sådär lagom seg i skallen och det "ända" som hjälper för tillfället är en wakie. Varför jag ifråga sätter mig själv är när nära och kära kommer och häver ut sig att jag behöver hjälp "det händer ingenting, vi har märkt en personlighetsförändring" etc. Det är när någon utifrån häver ut sig såna grejer jag mår dåligt över mitt bruk och funderar på att göra nått åt det. Annars tänker jag inte på det och kör mitt egna race. Men det är som du säger, vad skulle man gjort för pengarna annars? Alla är ju beroende av något på ett eller annat sätt oavsett om det är datorspel eller träning, kaffe eller sprit, men jag har märkt att jag har en extra stark beroendegen som jag antagligen "ärvt" av min far. Jag är tvärsäker på att jag hade supit mer om jag inte rökte och det har en tendens att balla ur när jag dricker så försöker att göra det på enbart speciella tillfällen.


Ja vet och jag har inte hävdat det heller, har en polare som har flickvän, villa och jobb. Han tränar nästan varje dag etc. En redig kille helt enkelt, han puffar varje dag också även om jag kanske tar en joppe mer per dag. Som sagt, vi reagerar ju olika på substanser. Jag till exempel har svårt att koncentrera mig och ta till mig info när jag är hög medans en annan tycker det är lättare att fokusera bäng. Men vad jag vill poängtera angående min lathet är att det är lätt att skylla på rökat men i själva verket har jag haft en ganska skev verklighetsuppfattning redan som barn, den uppfattningen samhället inte vill att man ska ha. Har inte alltid haft så lätt i alla ämnen så jag blev bra på att fuska. Var det ett ämne som intressera mig, visst då lär man ju sig inga problem. Men det var svårt när det var ointressant. Tror det är samma sak för min del och körkortsteorin det är så jävla tråkigt och inte så intressant och dom jävla frågorna kan ha samma svar men man måste kunna deras rätta svar osv. Barnsligt tänke ja vet det är ju bara att få tummen ur röven och göra skiten men min dåliga självdisciplin gör det svårt och jag skjuter upp det hela tiden. Just nu är jag nöjd med ett jobb liksom och när jag kommer hem vill jag inte ha mycket skit vid sidan om att tänka på.

Jag säger inte att han ska fortsätta men tror du inte hans tvekan inför sin livsstil kan vara en reflektion av vad "samhället" anser om den?

Jag har runt 10 års erfarenheter av Cannabis och jag är en väldigt analytisk person. Jag läser väldigt mycket också, men jag håller mig borta från statens propaganda så gott det går. Det jag pratar om är studerat inom alla former av missbruk världen över.

Jag är väldigt medveten om lögnerna och propagandan i skolan och i media. Maria Larsson är enligt mig en extremt okunnig människa.
Du skapar obalans genom att ständigt aktivera belöningssystemet på ett onaturligt sätt. Självklart kommer det att slå hårt mot personligheten. Om du missbrukar spel eller sex så kommer du också bli personlighetsförändrad på ett dåligt sätt.

Det är mycket som är okej med Cannabis, men det är aldrig okej att missbruka. Det skadar din andliga utveckling. Det är okej att röka ofta under perioder och man kan i många fall röka varje dag under några månader (rekommenderar det inte!) utan att det blir ett stort problem. Men så fort man är beroende av det så är det ett enormt problem och det kan bli väldigt tufft att sluta om man inte tar tag i det så fort som möjligt.

Ja, alla lögner gör så att folk inte tar en på allvar när det väl gäller.

Ja hör här nu grabbar skall pappa tala om hur saker och ting funkar... Kolla gärna in Sonic Highways (dokumentär på svt om Foo Fighters och deras musikaliska eskapader...) hursomhaver är dom ner till Austin, Texas och intervjuar Willie Nelson, typ 77 år gammal. Helt jävla skärpt. Extremt god fysisk form.

Mannen har rökt på varje dag sen typ 50-talet......

Men hur han beter sig i en grupp har vi ingen aning om, och vi vet heller inget om han psykiska hälsa.

Min mormor blev 100 år gammal och hon rökte cigaretter i över 80 år. Vad säger det om cigaretter? Inte så mycket.

Cannabis --> Drogrehabilitering
/Moderator