Religion - en mentalsjukdom

Han håller sig till ämnet åtminstone i denna tråd.

Titta på vad själv skriver istället. Tror du inte att det syns eller?

Du är en individ som identifierar dig som gudstroende, rätt eller fel?

Fel!

Denna tråd är central för perspektivet på pådyvlande teisms verklighets-relation.


You wish.


Som sagt så uppskattar jag ditt profilerande av min tes om pådyvlande teisms mentala dysfunktionalitet.


Du är förmodentligen obotlig.

Är du ateist eller agnostiker?

Jag identifierar mig som en kvinna och människa. Tron är utanpå denna identifikation så att säga.

Ja jag tänker aldrig bli den du vill att jag skall vara.

Konstigt så din retorik säger något annat.

Det är möjligt att Goran omedvetet "gaslightar" då "det"(puss, Goran) är i full projiceringsmode blastar iväg.. undrar om "det" kommer ihåg att andas hehe

Sedan är det eran vi lever i:s trend att slänga upp rasist/martyr/offerkort.. men så kanske fallet har varit i århundrande när det gäller argumentera/diskutera med religiösa iaf...

Ok, människa är fint och klarvaket. Har du det som främsta beskrivning på identitet och inte typ "jag är guds barn" eller "kristen" elelr "muslim" osv, så är det en bra början i mina ögon, gällande mentalsjukdom.

Och diskussionen här måste kunna beröra topic. Det är topic som berörs, inte din persona. okej?

Jag (eller forumet) skiter i om du haft samtal med gud femton ggr idag.. det är off topic.


Däremot är det topic, att kunna beskriva mentalsjukdomens manifesterande, när individer t.ex hindras i normal social interaktion med andra, utifrån att önska sig t.ex starkare gudstillit, i samhället som sådant... det kan tyda på bristande verklighetsförankring att ropa efter fler illusioner, då gudstron i sin bas vilar på vandringssägen,mytologi och aforismer, aforismer är vackra, men inte var som helst....

Nu var det ju du som ställde frågan till mig vem jag identifierade mig med, har du redan glömt det?