Henrik Arnstad är ett mysterium, och det är väl därför man aldrig tröttnar på honom. Är han en smart karriärist/strateg eller bara skvatt galen?
Om det första alternativet skulle vara sant resonerar han kanske som denne självutnämnde antirasist:
Genom att envist hamra in att SD är "fascister" och att kritiker av invandringspolitiken är "rasister" försöker Arnstad göra vissa åsikter tabu. Hans mål är att skapa en känslomässig laddning kring vissa begrepp. Vissa saker ska helt enkelt inte vara tillåtna att tycka och tänka. Säger någon "minskad invandring" eller "stoppa sharialagar" försöker Arnstad få det att låta som "Auschwitz". Oliktänkande sjukdomsförklaras (t.ex. genom att kallas islamofober), avhumaniseras (genom att kallas "bruna löss", "rasister", "fascister") eller framställs som hjärtlösa (påstås ta avstånd från "allas lika värde"). Ohederligt javisst, men tyvärr fungerar det.
Det enda man kan göra är att försöka blottlägga dessa fula knep. Detta är särskilt viktigt eftersom Arnstad ständigt skickas ut i skolor på "undervisningsturnéer" (läs: hjärntvätt av barn och ungdomar). Därför fungerar det tyvärr inte att ignorera honom, som vissa skribenter i tråden föreslagit.
En fördel med Arnstad är dock att han tar i så mycket att han ofta avslöjar sig. Vill man få folk att genomskåda de "antirasistiska" strategierna är han därför ett mycket bra exempel.
Själv tror jag att Arnstad - med hjälp av diverse knep från reklamens och psyopsens värld - medvetet arbetar med instrumentellt historiebruk. Han hänvisar till exempel till PR-pionjären Edward Bernays och dennes ord om att ”den medvetna och intelligenta manipulationen av massorna är ett viktigt instrument i ett demokratiskt samhälle”.
Ur Arnstads propagandaskola:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=5459802
http://en.wikipedia.org/wiki/Propaganda_%28book%29
Bernays har varit mycket viktig för den gren inom socialpsykologin som handlar om kollektiva skuldkänslor och hur man kan använda historieskrivning för att manipulera människor till att tycka "rätt". Det är just så Arnstads historieretorik är tänkt att fungera (jfr titlar som "Skyldig till skuld"). Människor skall skämmas och känna skuld för sin historia och på så sätt fås att bli mer toleranta mot minoriteter och invandrare. Det finns en hel socialpsykologisk forskningsgren som ägnar sig åt detta med kollektiv historisk skuld, hur man kan frammana den och hur den kan användas politiskt. För den som är intresserad av instrumentellt historiebruk av detta slag, se t.ex. Collective Guilt - International Perspectives, utgiven av Nyla R. Branscombe och Bertjan Doosje. (Finns att tjuvläsa via Google Books.)
Forum för Levande historia arbetar på ett liknande sätt.
Om det första alternativet skulle vara sant resonerar han kanske som denne självutnämnde antirasist:
Citat:
(FB) Högerextremist (facebook-vän) med svenska mediaprofiler (Lotta Gröning) och politiker
Tror du verkligen att Reinfeldt eller Sahlin är efterblivna för att de säger att "mångkultur är spännande". Nej, det är hämtat direkt från kända skriftställare inom akademin. När Aftonbladet håller sina "Gilla Olika kampanjer", tror du att det är för att Jan Helin är ett våp? Nej, så är det naturligtvis inte. Genom att sälja dessa kampanjer internaliserar läsaren ideologier, som kanske inte är koherenta och kanske bygger på ett luftslott, men det skapar en känslomässighet till vissa begrepp. När det som betraktas som "gott" hamnar i opposition till det begrepp (som anses vara socialt negativt) förkastas det begreppet automatiskt, oavsett hur "logiskt" det begreppet förs fram. Det handlar om att kontrollera språket!
... Vad jag försöker göra är att göra begrepp , som kan forma ideologier tabu och på så sätt kan jag utöva social kontroll, eller i alla fall bidra till den sociala kontrollen om vad man får tycka och tänka. Även om någon känner på sig att något är fel, kommer de inte av kulturella orsaker att våga utmanna vissa paradigm.
... Vad jag försöker göra är att göra begrepp , som kan forma ideologier tabu och på så sätt kan jag utöva social kontroll, eller i alla fall bidra till den sociala kontrollen om vad man får tycka och tänka. Även om någon känner på sig att något är fel, kommer de inte av kulturella orsaker att våga utmanna vissa paradigm.
Genom att envist hamra in att SD är "fascister" och att kritiker av invandringspolitiken är "rasister" försöker Arnstad göra vissa åsikter tabu. Hans mål är att skapa en känslomässig laddning kring vissa begrepp. Vissa saker ska helt enkelt inte vara tillåtna att tycka och tänka. Säger någon "minskad invandring" eller "stoppa sharialagar" försöker Arnstad få det att låta som "Auschwitz". Oliktänkande sjukdomsförklaras (t.ex. genom att kallas islamofober), avhumaniseras (genom att kallas "bruna löss", "rasister", "fascister") eller framställs som hjärtlösa (påstås ta avstånd från "allas lika värde"). Ohederligt javisst, men tyvärr fungerar det.
Det enda man kan göra är att försöka blottlägga dessa fula knep. Detta är särskilt viktigt eftersom Arnstad ständigt skickas ut i skolor på "undervisningsturnéer" (läs: hjärntvätt av barn och ungdomar). Därför fungerar det tyvärr inte att ignorera honom, som vissa skribenter i tråden föreslagit.
En fördel med Arnstad är dock att han tar i så mycket att han ofta avslöjar sig. Vill man få folk att genomskåda de "antirasistiska" strategierna är han därför ett mycket bra exempel.
Själv tror jag att Arnstad - med hjälp av diverse knep från reklamens och psyopsens värld - medvetet arbetar med instrumentellt historiebruk. Han hänvisar till exempel till PR-pionjären Edward Bernays och dennes ord om att ”den medvetna och intelligenta manipulationen av massorna är ett viktigt instrument i ett demokratiskt samhälle”.
Ur Arnstads propagandaskola:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=5459802
http://en.wikipedia.org/wiki/Propaganda_%28book%29
Bernays har varit mycket viktig för den gren inom socialpsykologin som handlar om kollektiva skuldkänslor och hur man kan använda historieskrivning för att manipulera människor till att tycka "rätt". Det är just så Arnstads historieretorik är tänkt att fungera (jfr titlar som "Skyldig till skuld"). Människor skall skämmas och känna skuld för sin historia och på så sätt fås att bli mer toleranta mot minoriteter och invandrare. Det finns en hel socialpsykologisk forskningsgren som ägnar sig åt detta med kollektiv historisk skuld, hur man kan frammana den och hur den kan användas politiskt. För den som är intresserad av instrumentellt historiebruk av detta slag, se t.ex. Collective Guilt - International Perspectives, utgiven av Nyla R. Branscombe och Bertjan Doosje. (Finns att tjuvläsa via Google Books.)
Forum för Levande historia arbetar på ett liknande sätt.
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2015-04-29 kl. 19:58.
Senast redigerad av Nebeltag 2015-04-29 kl. 19:58.
Nja. Det gör jag inte. Det sade jag inte. Herr Arnstad, som han alltså heter såtillvida du inte lekt med honom som barn, överdriver i retoriskt demagogiskt syfte, standard argumentationsteknik. Spelar teater? Nej. Men han har divalater och primadonnatendenser. Inte sjukt. Inte fel. Bara lite löjligt. Tror Lars Wilks menade nåt liknande.
Citat:
Birgitta Ohlsson hade lite roliga 1a maj bilder. Sossarnas mordhotsindustri
https://scontent-ams.xx.fbcdn.net/hphotos-xpf1/v/t1.0-9/11014817_10153359260986654_4626082014096336852_n.j pg?oh=cb6f8962e0d568b025977e3d1c8c70d4&oe=55E54BC1
https://scontent-ams.xx.fbcdn.net/hphotos-xfp1/v/t1.0-9/11038792_10153359260961654_2561014718244589817_n.j pg?oh=2484036c1d94174daf500f8d1344094f&oe=55DC73B7
https://scontent-ams.xx.fbcdn.net/hphotos-xpf1/v/t1.0-9/11014817_10153359260986654_4626082014096336852_n.j pg?oh=cb6f8962e0d568b025977e3d1c8c70d4&oe=55E54BC1
https://scontent-ams.xx.fbcdn.net/hphotos-xfp1/v/t1.0-9/11038792_10153359260961654_2561014718244589817_n.j pg?oh=2484036c1d94174daf500f8d1344094f&oe=55DC73B7
Sann Anti-fascism är det första man tänker på då Arnis kämpande demokrati marscherar fram
Prove me wrong?
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera