SD utesluter Kasselstrand med flera, vad betyder detta för partiets utveckling?

OCh då menar du att man skulle lägga ned partiet? Eller?
Ska partiledningen inte upprätthålla ordning, ska man låta det bli maktkamp a la Ny Demokrati eftersom du tror på det scenario du ovan skisserat, och då spelar det ingen roll vad partiet gör. eller vad menar du?

ujhs, det finns faktiskt kompetenta och lojala människor. Inkompetenta men lojala är en hemsk ide när det gäller att ta ansvar för ett helt land.

Visst är det trist och tragiskt...men dessvärre är detta verkligheten. Och verkligheten har den osympatiska egenheten att den är svår att bortse från.
Ja, jag känner sympati för Juholt...han blev helt klart huggen i ryggen av sina egna! Något att taga lärdom och varnagel av.

Absolut, men kompetens kan inte ersätta lojalitet. En kompetent men illojal person är det värsta du kan ha i din närhet om du sitter på en utsatt position.

Typ, så tänkte jag. Förutom att jag inte var medveten om att det var ett internt mail. Fast inte så klokt att skriva sådana meddelanden på ett internt mail..

Just det. Svensk nationalism är ingen teoretisk konstruktion, bara för att det skapats teoretiska konstruktioner kring den. Svensk tillhörighet del av en allmänmänsklig rätt och önskan, inget unikum som ska förklaras specifikt och ensamt, vilket är - rasism.

Det är här MK är så skadlig: Bara för att han snöat in sig på detta teoretiserande så har han i sin "öppna kulturentitet" som ett motvärn mot det han själv upplever som potent politisk materia.

Det glassiga, säkra politikersvaret att ge med ett amerikanskt leende är "Det är ju inte min rätt att som politiker normera vad som är svenskt - det avgör ju alla vanliga, hyggliga vardagssvenskar därute i verkligheten! Du vet, min uppgift är inte att sätta mig till doms över svenska folket - utan att tjäna dess intresse!" Säljleende - fotoblixt- nästa fråga, tack.

Han är en dålig politiker, förutom ideolog.

Du är för insnöad. Jag såg MK på agenda igår. Och vad såg jag: en stilig (nåja), trygg, vältalig representant för SD som inte lät sig förledas av den lömska journalisten och som fick fram sitt budskap utan stora åthävor och på det stora hela framstod som ett utmärkt exemplar till representant för ett hos andra kontroversiellt parti. MK kan vara en fullständig skitstövel för övrigt (och är han det kommer det komma tillbaka och bita honom där bak) men nu är det precis vad som behövs. En person som förstår att minimera angreppsytorna till den grad att man till slut kanske får möjlighet att på allvar diskutera politik. Och vad den politiskt oinsatte beträffar (dvs 90%), de ser bara den där trevlige killen på agenda och tänker att SD, de är (kan inte vara) ju inte så illa som media vill framställa det.

Han är ju de facto också en "vikarie" för ordinarie partiledaren. En vikarie/ställföreträdare brukar i övriga sammanhang betraktas som en slags ministär, som förvaltar en temporär situation, tills ordinarie återgår i tjänst. Här verkar det inte fungera så. MK har visserligen axlat JÅ:s roll med den äran, vad avser externa framträdanden, i massmedia, och fått cred för detta. När det nu plötsligt utbryter "tredje världskriget" internt, mot ett ungdomsförbund, och en stockholms-fraktion, som iaf utåt tycks besjälade av att öka SD:s plattform i hufvudstaden, då initierar 'vikarien' ett monumentalt drev, som om det vore en självklar rättighet för honom. Är han bemyndigad av en vacklande Åkesson i bakgrunden? Om så, har JÅ ork och kraft att sätta sig in i situationen, troligen fortfarande halvt neddrogad och sannolikt utan fingertoppskänsla?

Jag vet inte, men undrar. Min känsla är iaf att just denne MK agerar mer i eget streber-syfte än partiets. En randanmärkning... vad kommer det sig att Jomshof, efter sitt pinsamma framträdande i SVT, där han framträdde som en blöt katt, vägrade diskutera med K, men inte drog sig för att öppet bryta mot partiets fastlagda regel... "vi sverigedemokrater diskuterar inte interna frågor via massmedia"? Nu lyser RJ med sin frånvaro, därtill kommenderad av Mathias Bossman? Eller?

Om man "minimerar" dessa angreppsytor genom att göra sig av med partimedlemmar ändrar man den väg partiet kommer att ta i framtiden. Det är fel sätt att göra det på: kortsiktigt vinner man en chans att "diskutera politik" som du uttrycker det, men då kommer man bara tillbaka till att vara tredje största parti och tillika blocklös, vilket historiskt sett inneburit att man oftast blir överkörd i alla frågor utom helt oviktiga sådana. Långsiktigt förlorar man de ideal som drivit partiet till den plats man är nu. Det som SD gör just nu kommer att avgöra om de om 10-20 år blir ännu en ansiktslös slav åt ett större parti eller eller om de kan skapa något eget.

Problemet med att vara till stor del ett missnöjesparti är att man måste vilja ändra på det som finns nu. Och då måste det finnas angreppsytor. Om man vore helt utan sådana skulle man nämligen ingå i det som nu finns, det som man baserar en stor del av sitt stöd på att vilja ändra på.

Jag tar både sossar och moderater som exempel på statsbärande partier. Hur blev de statsbärande? Jo de blev trist nog mer konforma, slipade och pragmatiska - samtidigt som de i handling visade att de gjorde skillnad och betydde något för den enkle medborgaren.

Inte bryr sig den enkle medborgaren om vilka påläggskalvar som finns i partiet, det är dem fullständigt ointressant. Inte behöver du känna varken ingenjören, eller bilbyggaren, för att vilja ha en Audi?

Vad gäller angreppsytor handlar det inte om full stealth, utan att slipa ner det onödigaste- desto smartare desto bättre.

Hur tror du Kasselstrand hanterat situationen, då? Lugn, verserad, förtroendeingivande och med en annan nivå av rättfram ÄRLIGHET som många kommenterat, även partiets ovänner.

Jag håller med om att MK är bättre än JÅ när det gäller att inte utstråla kallsvettig ångest - men det beror delvis på att MK själv försatt JÅ i trubbel med sin ideologi.

När stackars Jimmie inför Rosenberg förnekade existensen av en svensk etnicitet så var det ju inte förtroendeingivande seriositet han utstrålade - utan flackande falskhet och retorisk hjälplöshet.

Mitt svar är helgjutet - både sympatiskt allmänmänskligt och verkligt o-rasistiskt eftersom det bara sätter svenska folket på en universell, självklar nivå som inte gärna går att invända mot med hedern i behåll.

Men också LÄTTINLÄRT och RETORISKT SKOTTSÄKERT i skarpt intervjuläge. Svenskarna är ett vanligt folk. Inga folk går att definiera på ett par meningar. NÄSTA FRÅGA.

Istället dömde Karlsson Jimmie att sitta som en skuldmedvetet mähä som verkade vara rädd att ett "Sieg Heil!" skulle slinka ur munnen på honom.

Edit: Såg förmaningen från mod och hoppas anknytningen till konflikten Kasselstrand/Karlsson är tillräckligt stark.

Berätta hur han agerat under lång tid.

Och kom inte med La Destra som var för flera år sedan och som hela partiet kände till och ingen protesterade på något sätt emot. Och kom inte med att SDU ingick i en grupp med Front National, det var möjligt att SD och FN skulle samarbeta och Marine Le Pen har tagits emot av Jimmie Åkesson personligen.

Resten är också bara hittepå utan belägg.