Citat:
Hänsynstaganden sändare/mottagare:
Frekvens, Bandbredd, Avstånd, Antennhöjd, Uteffekt, Antenntyper, Modulering, Kodning, PRF, Luftfuktighet, Temperatur (Boltzmanns konstant), luftlager/moln, Övrig sikt, Vind, Våghöjd, Tidpunkt, systemförluster, brusnivå i etern i övrigt och lite annat smått och gott som plats på jorden mm.
Hänsynstaganden avseende målet:
Material/reflektivitet, Storlek, Form, Vinkel (sida/höjd), riktning, temperatur, hastighet, sjögång mm mm. Detta ger dig ett radartvärsnitt för en given situation som du kan använda för övriga beräkningar.
Nu behöver vi inte gräva ner oss och köra matlab, cadRCS eller något liknande eftersom det finns en betydligt enklare liknelse du kan göra för att få ett hum. För att ett mål till havs skall kunna gå att mäta in med radar så skall du (i fall av liknelse) ha en teoretisk chans att kunna upptäcka det med kikare under klara förhållanden (även om räckvidden är något bättre för radar men det är sällan så i praktiska termer).
Så i reella tal kan du rita en cirkel kring hangarfartyget med omkring 20km radie (observatör i form av båt vs Nimitz). En observatör inom det området på allt över havsnivå (dvs mastmonterad radar eller tex en UAV) har en teoretisk chans att kunna hitta och plotta fartyget (i fredstid och ej telestörd miljö).
En flygburen radarplattform av det nyare slaget kan ju susa omkring på betydligt högre höjd (7-10.000m) och kan sägas ha möjlighet att upptäcka ett hangarfartyg på så stora avstånd som 200-400km (beroende på övriga förhållanden) men även detta i fredstid i ostörd miljö.