Ateisternas barnsliga argument emot Gud...

Dina argument mot Pascals trossats fungerar kanske om man formulerar trossatsen i den kortfattade version som den brukar skrivas.

Dock besvarar det inte trossatsen så som jag formulerade den i mitt inlägg du citerade.

På sätt och viss följer du Pascals trossats, eller åtminstone den variant jag skrev.
Du har "försökt vara en god medmänniska genom livet", som du skriver.
Huruvida du dyrkar Jahve eller Krishna spelar mindre roll.
Även Pascal uppmanade oss att leva goda lev som om det fanns en Gud och en domedag, vilket du gör.
Även Muhammed och Jesus sa att varje person blir dömd efter sina gärningar.

Kvantmekanik och gud är inte jämförbara i detta sammanhang, eftersom kvantmekaniken är falsifiserbar och kan testas. Gud är inte falsifiserbar och kan inte testas.

T.ex. kvantelektrodynamiken (relativistisk kvantfätteori för hur elektromagnetism interagerar med materia), utvecklad bla.a. av Richard Feynman, är förmodligen en av de bästa, om inte den bästa teorin vi har i fysik, eftersom den gör förutsägelser som stämmer på tolfte decimalen experimentiellt (du kan jämföra detta med att förutsäga hur många sandkorn det finns på ett lastbilsflak, och ha rätt med plus/minus ett sandkorn).

Frågeställning ”varför fungerar kvantmekaniken” är ungefär som att fråga varför ”1+1=2”, eller varför det finns oändligt många primtal. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det snarare intressantare att fråga ”under vilka omständigheter betér sig ett system kvantmekaniskt” och ”hur fungerar kvantmekaniken”? Ett av de stora frågeställningarna för fysiken är hur man förenar kvantmekaniken med generella relativitetsteorin, vilket behövs om vi ska kunna förklara vad som sker inuti ett svart hål eller universums tidigaste historia då den hade hög energidensitet (d.v.s. var i ett Plancktillstånd).

Ur ett filosofiskt perspektiv kan man fundera på hur kvantmekaniken fungerar i realiteten. Är kvantmekaniken i grunden icke deterministisk? Eller är kvantmekaniken i grunden deterministisk men har dolda variabler, vilket gör att man måste hantera systemet som om den vore indeterministisk (Einstein trodde så och vid första anblicken kan det kännas mera intuitivt så, men vid närmare granskning skulle man behöva ge upp principen om ”lokal orsak/verkan”, d.v.s. acceptera att materia kan interagera med varandra på avstånd utan att vara i kontakt med varandra vilket skulle bryta mot Einsteins relativitetsteori eller Newtons mekanik)? Eller bildas det ett nytt universum varje gång som en partikels vågfunktion kollapsar, där det bildas ett nytt universum för varje tillstånd som partikeln har då den befinner sig i superposition? Oavsett vilka metafysiska egenskaper som kvantmekaniken kan tänkas ha, är den kontraintuitiv, men inte ologisk. Anledningen varför kvantmekanik är kontraintuitiv är eftersom den ligger utanför vår erfarenhetssfär.

Än så länge är dessa frågeställningar av metafysisk natur. Men det kan mycket väl bli som så att i framtiden kan det definieras falsifiserbara hypoteser där man kan validera dessa metafysiska modeller, och då blir det en frågeställning för vetenskap.

Men tack vare kvantmekanik finns en möjlighet att förklara hur en Gud faktiskt skulle kunna ha ett finger med i spelet.

Angående kvantmekanik så ger det en möjlighet för oss förklara Guds existens.
Tidigare ateistiska/deistiska tänkare trodde att världen är som en maskin där man kan förutsäga allt som händer. Kvantmekaniken lär oss att detta inte är fallet.
Du säger att vi kan förklara kvantmekanik liksom att 1+1=2. Men okej, däremot kan vi inte förutsäga kvantmekanik. Därför är det inte jämförbart med vanlig matematik, fysik.

Finns det nån slags "överblick" över alla möjliga stadier hos partiklars superposition? Nån slags pre-determinism eller inte?

Vi diskuterar GUD i denna tråden, den evige och ende. Punkt.

Era tramsiga argument om "gudar" kan diskuteras i andra trådar.

Vet någon vad som kallas om man är en som inte vet om Gud finns eller har inga åsikter, för jag är en sådan i alla fall. Gud kan inte bevisas eller motbevisas. Därför kan man inte säga att Gud finns eller inte finns.

Vet någon vad som kallas om man är en som inte vet om Gud finns eller har inga åsikter, för jag är en sådan i alla fall. Gud kan inte bevisas eller motbevisas. Därför kan man inte säga att Gud finns eller inte finns.

Vet någon vad som kallas om man är en som inte vet om Gud finns eller har inga åsikter, för jag är en sådan i alla fall. Gud kan inte bevisas eller motbevisas. Därför kan man inte säga att Gud finns eller inte finns.

Vet någon vad som kallas om man är en som inte vet om Gud finns eller har inga åsikter, för jag är en sådan i alla fall. Gud kan inte bevisas eller motbevisas. Därför kan man inte säga att Gud finns eller inte finns.

Angående kvantmekanik så ger det en möjlighet för oss förklara Guds existens.
Tidigare ateistiska/deistiska tänkare trodde att världen är som en maskin där man kan förutsäga allt som händer. Kvantmekaniken lär oss att detta inte är fallet. ...

... Finns det nån slags "överblick" över alla möjliga stadier hos partiklars superposition? Nån slags pre-determinism eller inte?
Oavsett vilket så visar detta på möjlighet av sådant som "fri vilja" och att inte allt kan beräknas. Så är det på denna minsta partikelnivå. Detta är det du säger i fjärde stycket också. Och på största nivån är det också omöjligt att förutsäga världens vändningar, pga fjärilseffekten.

Detta säger inte "det finns en Gud", men det gör det möjligt att visa hur en Gud och vår fria vilja skulle kunna agera, ner på minsta partikelnivå. Vi kan inte påstå "vi vet hur allt fungerar", för vi vet inte ens förutsäga hur partiklar kommer att agera. Vi kan bara observera och göra sannolikhetsberäkningar.

OM det finns en Gud måste ju denna Gud agera på något sätt. Detta vore inte möjligt om allt hade kunnat förutsägas vetenskapligt. Då hade vi fått nöja oss med att acceptera deism som vårt gudsbegrepp. Men tack vare kvantmekanik finns en möjlighet att förklara hur en Gud faktiskt skulle kunna ha ett finger med i spelet.

Huruvida fysiken i grunden är deterministisk eller indeterministisk har ingen bäring på frågeställningen om guds existens, i alla fall inte om gud definieras som en entitet som står utanför de fysikaliska lagarnas begränsningar.

Även statistiska utfall är mätbara. Och kvantmekaniken som teori kvantifierar med god precision det statistiska utfallet då en mätning görs, vilket gör att kvantmekaniken som teori är verifierbar och falsifiserbar.

(Däremot är inte gudshypotesen verifierbar och testbar, och det var min poäng med mitt förra inlägg, nämligen att kvantmekaniken och gudshypotesen inte är jämförbara då det gäller testbarheten.)




Kvantmekaniska system betér sig inte godtyckligt, utan har precisa statistiska utfall då partiklars vågfunktioner kollapsar. Hade kvantmekaniken varit helt godtycklig, hade t.ex. inte kvantdatorer fungerat. Men kvantmekaniska system kan beskrivas med precis matematik och följer logikens lagar. Det säger ingenting om en hypotetisk ”fri vilja” eller hur en hypotetisk gud skulle kunna "ha ett finger med i spelet". Kvantmekaniken följer precisa spelregler, precis som mekaniska deterministiska system gör.

Det som i grunden skiljer kvantmekaniska system från mekaniska system är att kvantmekaniska system kan inneha multipla tillstånd samtidigt, t.ex. kan en elektron ha två motsatta spinn samtidigt eller befinna sig i multipla platser i rummet samtidigt. Och då vågfunktionen kollapsar får systemet ett av de möjliga tillstånden enligt de statistiska utfall som beskrivs i kvantteorin. Mekaniska system däremot har alltid ett tillstånd och ett möjligt utfall, och är därför deterministiska.

Eftersom vi är uppvuxna i en mekanisk värld ter sig kvantmekaniska system kontraintuitiv. Men som jag redan påtalat följer kvantmekaniken precisa spelregler. Hade vi däremot varit uppvuxen i en kvantmekanisk värld, t.ex. inuti en atomkärna, hade förmodligen den kvantmekaniska världen tett sig naturlig.

(Bara en liten detalj, fjärilseffekten är någonting annat än kvantmekanik, eftersom fjärilseffekten syftar på matematiska kaotiska system. Och i kaotiska system kan de underliggande processerna vara helt deterministiska, men p.g.a. att det finns icke linjära processer med feedbackloopar blir de i praktiken oförutsägbara, eftersom det inte går att göra mätningar med oändlig precision. Vädersystem är ett typiskt exempel på kaotiska system. Kvantmekaniska system däremot bygger på indeterministiska processer.)