Varför tror man på gud?

De trosläror du talar om är Islam och Kristendom och det är frälsningsreligioner. Att bli frälst är i huvudsak en fråga om läggning. Då formas livet därefter och såsom man lever så tänker man. Läs gärna Shakespear så inser du att människans natur inte är att tänka logiskt.

Nu fungerar det ju så att om du blev övertygad om att Gud fanns så skulle du förbise sådana faktorer. Det är liksom lite av religionens kärna att lära sig förneka, förringa eller förlöjliga sådant som upplyser om religionens avigsidor.

Nu är jag tillbaka efter min enkla studie av Tao.

Det gav mig i slutändan tyvärr inget av värde i mitt letande efter vad Gud kan tänkas vara för något. Det var tyvärr mest Teistiskt redigerade texter där själva ursprungstexterna är sedan länge försvunna och förvanskade. Det blev tyvärr som vanligt en återvändsgränd. Men i min studie av bakgrundsbrus och annat smått och gott så ledde det tillbaka till den vetenskapliga metoden. Ett slags cirkelargument alltså med lite fantasi. Det går inte att använda den vetenskapliga metoden för att finna vad Gud är annat än olika koncept av detsamma.

Det närmaste jag fann som en möjlig lösning för människan om vad Gud kan tänkas vara för något så är det "Sunt förnuft". Något som både kan passa logiken och det irrationella tänkandet, även om det irrationella tänkandet ibland har en skev uppfattning om vad sunt förnuft är för något, enligt min uppfattning.

Så jag står återigen inför det enda sättet att bevisa Gud logiskt och det är att Gud själv som väsen visar sig så fort vi frågar efter bevis. Han måste då också visa sig varje gång vi frågar om beviset annars går det direkt att säga att han inte längre finns. Ett slags färdigsnickrad falsk dikotomi som bara väntar på att bli uppfylld. Antingen eller, annars inte.

Därav lägger jag Gud sökandet på hyllan och accepterar att det finns de som tror och de som inte tror, men ingen som i slutändan vet. Tro kan vara god och ha effekt och tjänar därmed ett syfte för människan även om det också kan vara av ondo och skapa elände. Dock inget bevis för något allsmäktigt Gud.

Ett sista ord till Gud ( om han/hon/det/övrigt finns ):
- "Gud. Visa dig senast 2014.12.21 klockan 00:57 ( och 341 millisekunder ) UTC + 1 tim i form av ett fantastiskt men logiskt redan förklarat och förstått himlafenomen eller uppenbarelse som kan ses och uppfattas med människans blotta ögat från stora delar av mänsklighetens planet Jorden där vi bor i minst fyra timmar därefter, så ska jag börja leta efter min tro igen. Ingen människa eller djur får skadas av detta, varken direkt eller över tid.

Om du inte visar dig på detta sätt jag beskrev så förutsätter jag att du inte finns eller inte bryr dig om oss människor eller vad för påhittade religioner vi har. Det måste alltså vara antingen eller, du får inte göra någon slags gråzon däremellan. Amen."

Så nu ligger bollen hos Gud. En allsmäktig Gud vet vad jag skrivit och vet vad han väljer att göra.


Jag repeterar TS ursprungliga frågeställning:
"Ni som tror på Gud - varför gör ni det när precis ALLT visar på det motsatta?"

Tack.

Ditt resonemang är helt bakvänt.


Det är i så fall DU som "bestämmer" vad som GUD skulle vara och göra. Inser du inte det fåniga i det? Skulle du styra över Gud alltså?
Då är det ju inte GUD utan nån slags... tja... ande?

Hull, Om du inte förnekar dig själv så kommer du aldrig kunna följa Gud. Sökandet sammanfattas i den allomfattande bönen.

Så skall ni be:
Fader vår, som är i himlen. Helgat blive ditt namn.
Komme ditt rike.
Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen.
Ge oss i dag vårt bröd för dagen.
Och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter dem som står i skuld till oss.
Och för oss inte in i frestelse utan fräls oss från den onde.
(‭Matteusevangeliet‬ ‭6‬:‭9-13‬ SFB98)

Sedan sade han till alla: "Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sitt liv eller själv går förlorad? Den som skäms för mig och mina ord, honom skall Människosonen skämmas för, när han kommer i sin och sin Faders och de heliga änglarnas härlighet. (‭Lukasevangeliet‬ ‭9‬:‭23-26‬ SFB98)

Därför uthärdar jag allt för de utvaldas skull, för att de skall vinna frälsningen i Kristus Jesus och den eviga härligheten. Det ordet är att lita på. Ty har vi dött med honom, skall vi också leva med honom. Härdar vi ut, skall vi också regera med honom. Förnekar vi honom, skall han också förneka oss. Är vi trolösa - han förblir trofast, ty han kan inte förneka sig själv. Påminn om detta och uppmana dem allvarligt inför Gud att inte strida om ord. Det är inte till någon nytta utan bryter bara ner åhörarna. Gör allt du kan för att bestå provet inför Gud, likt en arbetare som inte behöver skämmas utan rätt delar sanningens ord. Men oandligt, tomt prat skall du akta dig för. De som befattar sig med sådant kommer att göra allt större framsteg - i ogudaktighet, och deras ord kommer att sprida sig som cancertumörer. Till dem hör Hymeneus och Filetus, som har kommit bort från sanningen. De bryter ner tron för somliga, när de säger att uppståndelsen redan har ägt rum. Guds fasta grund består och har detta sigill: "Herren känner de sina" och: "Var och en som nämner Herrens namn skall hålla sig borta från orättfärdigheten." Men i ett stort hus finns det kärl inte bara av guld och silver utan också kärl av trä och lera, några till heder, andra till vanheder. Den som därför renar sig och håller sig borta från dessa blir ett kärl till heder, helgat, användbart för sin herre och förberett för allt gott arbete. Fly bort från ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta. Avvisa dumma och meningslösa dispyter. Du vet att de föder strider, och en Herrens tjänare skall inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. Han skall i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske ger Gud dem omvändelse, så att de kommer till insikt om sanningen och nyktrar till och slipper loss ur djävulens snara, där de hålls fångna, så att de gör hans vilja. (‭Andra Timoteusbrevet‬ ‭2‬:‭10-26‬ SFB98)

- Strawman.

- Beroende på definition av Gud är ovanstående påstående irrationellt som bäst. Om Gud finns och är allsmäktig så talar han genom oss alla, även mig. Jag bestämmer därför att Gud själv bestämmer att jag skall göra så. Det blir ett cirkelargument. Det finns annars ingen dialog mellan Gud och mig själv och då faller hela påståendet ändå. Är det inte detta Teisterna gör när de försöker kränga sin tro på Gud på andra?

Jo, det är precis det jag gör. Därför förväntar jag mig inga svar från något väsen definierat som Gud eftersom jag inte tror att det finns.

Beror på definitionen av Gud. Jag tror du menar 'feedback' från mina 'inputs' påverkar Gud. Men jag kan rent definitionsmässigt inte styra en allsmäktig Gud vilket gör att Gud inte kommer att bli styrd av mig och därmed kommer bevisa sin egen existens som svar på mitt ultimatum om han vill, annars inte. Det kan inte bli någon gråzon eftersom jag explicit förbjöd gråzoner.

- Jag spekulerar inte. Det beror på var och ens definition av vad Gud är för något. I mitt allsmäktiga väsen exempel så är Gud inget annat än Gud den allsmäktige.

En himla massa uppmaningar till Gud om att göra som vi vill att han ska göra med oss.

I övrigt ett mycket trevligt och välgrundat inlägg. Jag ska titta lite i Bibeln och överväga fortsättningen på min tro enligt Kristendomen tack vare ditt fina inlägg.

Är det inte bättre att du säger att du är en räddhågsen person som behöver efterrationalisera ditt beteende? Bara för att Gud finns betyder varken att religionerna av idag ens liknar något hen vill det skall göra än mindre att hen vill bli dyrkad. Än mindre förtjänar det.

Och det skadar ju inte att ta reda på det först om man får den möjligheten...

Att sedan springa omkring i en värld där Gud straffar skiten ur en om man varit olydig mot föräldrarna eller burit kläder av två olika textilier är en annan sak. Vad finns det då för mening med livet om du har en Gud som har jorden som ett eget privat dockskåp och eldar upp alla elaka dockor hen inte tycker om? Spelar ingen roll vilket straff det hade inneburit/innebär för mig hade aldrig accepterat en sådan psykopatgud på samma sätt som jag inte accepterar sådana människor i min närhet heller, kosta vad det kosta vill.

Men borde vi inte se något spår efter Gud? Nästan allt som vi historiskt sett inte har förstått, har folk förklarat med "Gud gjorde det". Alltså God of the gaps-argumentet. Problemet är bara att vi med hjälp av vetenskapen förstår mer och mer hela tiden och det mesta visar sig ha en förklaring som inte inkluderar en Gud. Evolutionen är ett bra exempel på detta. Det var helt omöjligt att förstå hur något så komplext som en människa kunde finnas, om det inte fanns en intelligens bakom. Det visade sig vara fullt möjligt utan Gud.

Man skulle kunna argumentera för någon typ av deistisk Gud, som bara startade allting och sen lutade sig tillbaka. Men även här kommer problemet "vem skapade Guden och vem skapade Guden som skapade Guden" osv...

En "personlig" Gud som tex Jahve eller Allah går enligt min mening helt att avfärda.

Spåren av Gud är att vi pratar om Gud ännu, jobbar för Gud, och idag år 2014.
Om det vore nonsens så skulle det dött ut för länge sedan.
Så kan jag tycka och tänka.

Det här kan vara det sämsta argumentet för Guds existens jag någonsin har hört.

Så, bara för att något inte har dött ut, så kan det inte vara nonsens?
I så fall finns det flera hundra olika Gudar. Ditt Gudsbegrepp är nämligen långt ifrån det enda som inte dött ut.
Både Islam, Kristendom, Judendom och Hinduism är sanning. De har ju inte dött ut!?

Tänk om, och kom med ett nytt argument.

Ja det kan vara det sämsta argumentet i Universums historia men är ett argument och ett svar och en gissning på din fundering : Borde vi inte se något spår efter Gud!
En Gud men massor av namn, JA!
Jag pratar om GUD inom religioner. Frågan var: Ni som tror på GUD.