Ser vi slutet för Folkpartiet (numera Liberalerna)?

Men Fp förlorar väl knappast till SD, utan snarare till moderaterna nu när dom blivit av med sänket Kleinfeldt?

Är du medveten om att det nästan är fyra år till nästa riksdagsval?

Mycket kan hända under den tiden...

Men om de skulle åka ut så kanske åtminstone utbildningspolitiken kan börja handla om något så väsentligt som att förbereda folk för framtiden istället för det bakåtsträvande trams "Gluggen" valt att fokusera på.

Det kan bli val redan i vår.

Negativt för oppositionen i fall Folkpartiet åker ut. Jag är en pessimist och tror att FI når riksdagsspärren. Rödgröna blir starkare trots svagare stöd.

Vi behöver ett Sverigevänligt block

Vem som förlorar till vem är inte viktigt. Sd tar netto av alla de övriga och de får slåss om den krympande skaran som blir kvar. Jag känner två personer som Fp tappade till Sd i det senaste valet så inte går alla till Moderaterna.

Man kan, som icke alliansare, tycka att det är helt onödigt med 4 partier när de bara har en politik.

S tappar mer än vad de övriga rödgröna ökar. Det rödgröna blocket krymper.

Det finns ett sverigevänligt block som består av ett parti Sd, som ökar, Vad kan du mer begära.

De andra blocken är som hund och katt men om de vill styra landet måste de börja samarbeta. Så fort de har börjat med de är de på väg mot ett gemensamt block. Låt oss kalla det hud & kattblocket mot detta står Sd. Då kommer det att bli verkligt god fart på väljarflykten till Sd.

Det tar några år till innan kartan är helt omritad med det är en god början att inget av dem kan styra landet ensamt.

Den svenska väljarkåren håller på att radikaliseras, vilket bl a får till följd att vi får allt flera och allt mer olika partier (med svenska mått mätt). FP har en tämligen liten medlemsbas och en tämligen liten kärnväljartrupp. När frågor som accentueras i media skall förknippas med ett parti så är FP i allt mindre utsträckning ett parti som förknippas med något. Utbildningspolitiken har fått något av ett skämsfilter över sig, och för den som gillar andra tokfrågor så finns det andra partier. Invandringshysteriker kan välja MP, feministstollar kan välja FI. Den fråga som återstår där så gott som FP ensamt står för en extremsyn är EU-frågan, där FP med en dåres envishet hävdar att Sverige bör gå med i EMU. Det är det ingen annan som är oklok nog att hävda. Men väljarbasen av trogna EU-foriker krymper, så där har man allt mindre att hämta.

Det är således ingen obetydlig risk att FP åker ur Riksdagen i ett kommande val. Men, politiska radikaler som Ullenmjuk eller Birgitta Ohlsson (även Maria Arnholm har nämnts) kan förstås locka tillbaka tillräckligt många tossiga feminister och/eller invandringsfanatiker för att kunna hålla partiet kvar en stund till. Men på sikt är det mycket oklart vad det egentligen är som FP tillför svensk politik, om "ordning i skolan" nedtonas. När FP är borta - vad kommer vi att sakna partiet för?

SD står inte i opposition till borgarna, de är redan i praktiken det femte partiet i Alliansen då de stödjer Alliansen i fem fall av sex vid blockskiljande omröstningar.

Om det inte vore för negerkungen Ruinfält och hans personliga antipati mot SD så skulle vi idag ha en alliansregering med stöd av SD istället för alko-svetsarn och vattenmelonerna. Om FP åker ut vid ett nyval där dessutom SD går framåt så kan man räkna med att det blir regeringsbildning med SD och överlevande allianspartier.

Ju snabbare SD kommer i regeringsställning desto bättre, SD måste få försöka och misslyckas innan svensken radikaliseras ytterligare ett steg. Det finns inget i SDs partiprogram som kan ge dem möjligheten att minska dysfunktionen i Sverige, och det är först när det är allmänt uppenbart även för majoriteten medelmåttor och dumhuvuden att SD inte är dugliga som nästa steg kan tas mot inbördeskriget. Och nej, det kommer inte att handla om svenskar mot blattar utan om svenskar mot svenskar.

Det är bra att FP lämnar in och inser att det är bättre att inlemmas i ett av de andra partierna.
Det är alldeles för många partier för två block. De tar ju röster av varandra helt i onödan
Två block och två partier är idealet. Ett rött parti och ett blått parti räcker.
Det röda partiet får utformas av samgående av vänsterpartierna och det blå partiet formas av samgående av de andra
Möjligtvis kan jag tänka mig ett tredje parti skapat genom samgående av frisinnade partier som inte vill ingå i det röda eller blå partiet så i det fallet har vi tre partier att rösta på istället för en massa olika partier inom samma block som står för samma sak och tar röster från varandra

Två block och tre partier är i det läget den bästa lösningen för alla. Ett rött, ett blått och ett frisinnat parti som vi kan kalla det vita partiet.

Nej, troligtvis är det val redan i vår!

Jo, jo men det kan bli kärnvapenkrig på onsdag också om man vill tänka så...

Felprocenten kan även vara åt andra hållet, men hypotetiskt sett kan du ju ha rätt.

För övrigt kan ju alla partier åka ur riksdagen vid ett eventuellt omval och just nu är det ju inget parti i hela riksdagen som har särskilt stabilt styre. Jag skulle tippa på att C, Kd och Fp alla skulle tjäna en hel del på att byta partiledare; helst då mot sina respektive ungdomsförbundsordförande.

Nu hör jag till dom som tycker Björklund är en skicklig politiker o en utmärkt debattör. Partiet i övrigt innehåller tyvärr inte så många imponerande namn. Men när alliansen hållit ihop i åtta år blir ju slutsatsen att något parti borde kunna gå upp i något av de andra. Men partisammanslagningar är oerhört svårt att få gehör för o driva igenom. C & Fp har försökt en gång på 70 talet - jättemotstånd. Naturligast vore att KD återgick till M varifrån de kom en gång. Att tappa ett allianspartis röster nu, när de rödgröna är ovanligt svaga, är inte särskilt bra. Har svårt att förstå varför fp väljare just nu börjar lämna, o vart drar de, till M? Dom har ju inte visat så många (nya) kort ännu..
Skulle partiet få ett nytt lyft med t.ex Birgitta Ohlsson? Är det Fp:s kvinnoväljare som flyktat?
Att byta partiledare nu eller snart måste vara ytterst riskabelt, så darrigt som det ser ut i riksdagen.