Jag är "rädd" att jag är in it for life...

Att du berusar dig på lätta droger 1-2 gånger i veckan är inget som kommer påverka din livslängd alls.

Du överanalyserar något som förmodligen inte ens är ett missbruksproblem.

Trodde du kanske tog tunga opioider 4-5 gånger i veckan, man får den känslan när man läser din ts.

Sen när du skriver vad det gäller och hur sällan du använder så blir det nästan skrattretande.

Ja, jag känner igen mig, det jag får i mig under en vecka är allt för mycket, om man skriver ner allt på ett papper så får man se.

Det där är ju lite fel. Antalet ggr du nyttjar en drog har ju ingenting med suget for life som ts pratar om. Finns ju dom som tar en drog sällan som den men kan ändå inte avstå sin vana. Tanken, suget o själen finns där drogen är, oavsett tid mellan intagen.

Varför tror du tyngre missbrukare i så många fall för återfall omg efter muck? Då snackar vi år av saknad, det fysiska är borta sen länge.

Tror det finns några fler aspekter till att tyngre missbrukare återgår till missbruk, än saknad efter just drogen.

Tror det handlar om utanförskapet, brist på sysselsättning, att man inte förstår hur det funkar i samhället längre, man är inte längre människa med människa. Att det skulle handla om enbart ett sug efter drogen i sig, det tror jag är fel. Det är flykten man vill åt.

TS stora problem, är inte huruvida intaget av droger är stort eller inte. Det handlar om och vad som pågår inuti hans huvud.

Jag kan väl inte heller säga vart man befinner sig. Tankarna gnager och ger en aldrig ro. Har försökt med både det ena och de andra, även en del hallucinogener. Dock har jag aldrig stött på en drog som gett mig total avkoppling i sinnet för en stund.

Antar att du genom dina trippar blivit fri från ångesten?
Kämpar själv med den, men kan inte se den försvinna och det känns som om jag leker med elden när jag ska angripa min ångest genom psykedelia.
The beauty is in the struggle dock, man får väl vara tacksam för de höga topparna efter de djupa dalarna. Även om de förekommer sällan.

Här har du också en relativt likasinnad själ som tänkt/tänker i liknande banor..

Utan att fördjupa mig i ämnet totalt, så kan jag säga att det handlar först och främst om att total ärlighet inför dig själv & balans!

Balans är något som vi ska sträva efter vad vi än gör, må det vara "bra" eller "Dåligt".
Livet fungerar ej utan detta, hur du än väljer att leva det..

Samt dina resor när du tar droger kommer också tappa sin tjusning/tyngd om du inte lever i "verkligheten" ett tag.

Oavsett vem som skapat den, om den ens existerar eller hur du väljer att kategorisera det - lev i nuet men försök tänka på framtiden.

Dock är absolut viktigast för en människa att hitta ett läge i total tillit till sig själv, och detta är tyvärr psykologisk omöjligt när man är under påverkan av olika substanser eller människor.

Då hallucinogener inte ger dig ett fysiologiskt beroende sitter allt detta i psyket. Låt mig gissa: Du hör börjat trippa oftare och oftare eftersom dina trippar börjar kännas "misslyckade" och "urvattnade". En ond cirkel i och med att du känner att du måste trippa ännu oftare för att kompensera.

Det finns en mycket enkel förklaring på ditt problem:

För lite input. Brist på stimulans.

Du måste inse att trippar är till för att bearbeta det som finns i ditt psyke, ta upp ditt undermedvetna till ytan och göra kopplingar du inte sett tidigare. Allt detta kräver just stimulans/input i dn övriga tillvaro, annars blir det tillslut helt stagnerat. Jag tar mig friheten att påstå att just nu står du och trampar på ett ställe. Både vad det gäller din intellektuella utveckling samt livet i övrigt. Detta just eftersom du inte gör något annat med livet.

Klart att ditt liv blir grått om du inte ersätter dina nuvarande nöjen (överdrivet bruk av hallucinogener) med något annat. För mig satte livet fart på nytt när jag påbörjade en filosofiutbildning och började gå meditationskurser

Om du snittar relativt högt på IQ skalan så borde du förr eller senare dra slutsatsen att en deprission eller en oro inte kommer lösas av uppenbarelser på psykadeliska substanser.

Ta dig själv i kragen och lös problemen utan magiska molekyler. Om du sen prövat allt utan att lyckas kan du leva hur destruktivt liv du än behagar. Men gör oss på fb en tjänst, ge fan i att leta feedback om du envist kommer med puckade argument emot faktiska påståenden.

Precis sådär har jag känt hela mitt liv. Har genom psykiatri kommit fram till att det kan bero på ADHD. Hyperaktiva tankar och massor av överanalyseringar får en tillslut att koppla bort huvudet och köra på instinkt och det är inte heller bra. Att påbörja en impulsiv gärning ifrån ångest säger sig självt att det är dömt att gå åt helvetet.

Jag kan definitivt relatera till din känsla om att vara in it for life. Jag har för bara ett halvår sedan varit i den djupaste avgrunden av ångest och var nära att dö två gånger. Har sedan dess hela tiden intalat mig att jag ska genomföra allt, jag ska sköta mig och gå mot ett bättre liv utan droger.

Ändå så cirkulerar mina tankar ofrivilligt kring droger. Analyserar jag mina tankar och beslut efter de skett så kan jag nästan alltid se att det är för att komma ett steg närmre en berusning.

Just nu är jag så trött på allt detta att jag vill ta en drog, en ordentlig drog för att radikalt ändra mitt liv och tankesätt. Jag vill sätta mynningen i munnen och trycka av en redig dos DMT. Känner mig fan fast i något absurt mellanting av liv och död som det är nu

Hade inte tackat nej till medicinskt gräs i Sverige, det hade verkligen löst alla mina problem. Älskar cb i alla former men nästan allt som säljs i sverige gör mig förjävla depprimerad. Testat medicinska strains ett fåtal gånger och det har alltid lett till att mitt humör har varit på topp upp till 3 dagar efter intaget.

Lycka till TS, du behöver definitivt inte känna dig ensam.

EDIT: Jag råder dig dock som många andra att lägga ned forskningskemikalierna. Blev hooked på cannabinoider och testade en massa annat roligt under den perioden. RC dissociativa, psykedeliska osv osv. Om något i mitt liv slitit sönder mitt psyke i delar så var det perioden jag experimenterade med RC's. Det var kul men det kan mycket väl ha satt resten av mitt liv i obalans. Gör inte samma misstag, go green or go home.

Du förstår! Boken du länkade har en kompis tipsat mig om och jag har laddat ner den tänkte lyssna på dem när jag har tid och lust. Håller just nu på att läsa Eckhart Tolles "En ny jord" hett tips min vän. Mycket bra bok.
Jag har fått idén om att extroverta människor tänker för lite och introverta tänker för mycket (grov generalisering) och då är cannabis bra för extroverta för det får dem att tänka efter lite mer likväl som CS är bra för introverta för det får dem att tänka mindre. Jag mår avsevärt mycket bättre när jag dricker tre koppar grönt te om dagen än utan t.ex. men då är jag extremt känslig mot tyngre CS som tjack osv. Koffein är mitt kokain
Ja det stämmer ju bra, jag har faktiskt funderat på vad jag vill göra och universitetsutbildning låter intressant faktiskt. Filosofi hade jag velat fördjupa mig inom. Tror nog att jag kommer göra det i framtiden också!

Jag tror på drogernas förändring i framtiden dock. Jag brukar ha uppehåll ibland och det har fungerat bra. Jag vet att jag har kontroll även om många i tråden verka tro att jag sitter i träsket och är i förnekelse... När jag satt i träsket så skrev jag inte ens på flashback, jag blev en överdrivet ödmjuk tyst figur som grubblade och hade konstant ångest men det kom jag över efter min senaste tripp. Resten är historia.
Ja i vissa fall, men det finns de som återgår av just tristess också.

Att du målar upp att jag har ett problem finner jag smått underhållande...
Jag tipsar dig helhjärtat om meditation! Det är det som gjort mest för min del. Jag rekommenderar inte det men för mig så var det en tripp som tog mig ur det värsta. Vill du läsa min tripprapport kan du göra det här: (FB) Trippen på DPT som förändrade mitt liv

Risken med psykedelia är ju ev att snea men jag tror att om man vet vad man gör och har läst på och har bra set & setting är risken liten. Ett hett tips är att sjunga mantran och meditera under uppgången på hallucinogener och under ruset.
När jag började med droger var det mycket okunskap som rådde över mitt bruk. Jag pundade på riktigt och hamnade i fel umgängeskretsar. Det här ledde inte till mycket gott, och knappast upplysning.

Det var under min resa när jag blev fascinerad av filosofi som det började vända. Jag började läsa på och sen fick jag en bra tripp på en hallucinogen som jag tog till vara på och tog avhållsamhet från alla hallucinogener i ett halvår. I slutet av det där halvåret tog jag också mitt första ärliga försök i ett uppehåll från alla droger exkl. kaffe och nikotin. Det gick bra. 1 månad och 20 dagar höll jag ungefär.

Sen blev det röka igen, varje dag. Hamnade tillbaka i missbruket men var mer "ok" med att vara där. Framsteg vill jag påstå. Jag var mer ok med att vara i min sits trots att jag befann mig i en mindre önskvärd situation.

Citatet: "wherever you go, there you are" har hjälpt mig mycket.

Sen hade jag en perfekt dag efter 2 dagar av uppehåll från cannabis och då bestämde jag mig för att trippa igen på DPT, en starkare dos den här gången och med kunskap. Tripprapport har du här: (FB) Trippen på DPT som förändrade mitt liv

Efter den trippen slutade jag med alla droger inkl kaffe och nikotin och var helt ren i ca en månad sen började jag igen med dissociativa som har faktiskt hjälpt mig en del också i att nå upplysning i samband med att jag läste Eckhart Tolles "Lev livet fullt ut".

En dag så sa det pang, och jag insåg att "jag" och "mig själv" är samma, jag blev upplyst.

Med risk att låta flummigt men såhär testade jag mig med tanken: "Jag kan inte hata mig själv, för att jag är mig själv, då måste påståendet vara falskt". Dvs att t.ex. "jag hatar" är som att sätta en låtsasperson som inte finns bredvid dig som säger till dig att den hatar dig. Jag kan inte tycka något om mig själv om det inte separerar sig ifrån sig själv i form av en tanke.

Nej men sanolikheten för att det blir ett helvete är mycket stor. Alla med sunt förnuft inser att droger inte är en långsiktig lösning. Framtiden är inte heller något slumpmässigt som bara kommer det är du själv som skapar den, precis som du själv skapar nuet som du lever i.

TS är inte ett dugg intresserad av att sluta med droger.
Fortsätt du med dina tripp och rus rapporter i stället.

Ett helvete blir det bara om man inte respekterar droger vilket jag gör! Droger är inte en långsiktig lösning för mig jag tar det efter behov.
Nää som sagt jag är nog inte det. Jag sökte efter likasinnade och sökte också kritik till mitt tänkande och det har jag fått. Är tacksam för alla svar!