Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Sydsvenskan säger sanningen, fast på ett lite försåtligt sätt. I pappersupplagan finns ett diagram som inte kommit med i nätupplagan, så jag beskriver det istället.

De redovisar i ett stapeldiagram hur många som sökt asyl i EU-länderna under årets första kvartal. Staplarnas höjd är i stort sett proportionell mot befolkningsmängden för alla länder (utom ett, se nedan). Tyskland har ju klart flest invånare (80+ miljoner) och därför blir deras stapel rejält stor. Sedan följer länder som Frankrike, Italien, UK, och så redovisas också pyttestaplar för Norge, Danmark, Finland och Sverige...

...nej förresten, Sveriges stapel ligger ju faktiskt på tredje plats, mellan Frankrikes och UKs. Men det iögonfallande i diagrammet är Tysklands stora stapel, helt enkelt av den anledningen att Tyskland är det klart största landet.

Dessutom har SDS av någon anledning valt att markera andelen syrier och eritreaner med varningsfärgerna röd och orange. Sveriges stapel är rödare än de lika höga staplarna för Frankrike och UK.

http://unvis.it/www.sydsvenskan.se/s...ets-slutskede/

(Ytterligare försåtlighet: Sverige kallas för tredje största "mottagarland". Men den termen borde ju användas för att beteckna hur många som faktiskt får stanna, och i den ligan vinner Sverige i absoluta tal.)

Jag har har iallafall gott hopp om att percapitajusteringen inte kommer att glömmas när Sydsvenskan rapporterar om BNP, välfärdskostnader, vårdplatser eller försvarsutgifter. Det skulle ju se för tokigt ut.

Mer asylantgnäll från Frånö. Bomber är bättre än vägglöss och det är omöjligt att sova på grund av vägbruset.

Fråga 1: Vem tog dit vägglössen?
Fråga 2: Om man verkligen har flytt för sitt liv, klagar man då på vägbuller och mögel i duschen?

http://unvis.it/www.aftonbladet.se/n...cle19583980.ab

Som sagt, de påminner mer om missnöjda hotellkunder än om riktiga flyktingar.

Frånö hotell:
http://frano-hotell.se/
http://frano-hotell.se/index.php?lid=1&cid=2&pcid=16

Liksom att SD och växer dramatiskt på Östermalm. En tidig förlust för Sverigevännerna var när överklassen omfamnade vänsterns och nyliberalernas vurmande för flyktingar och deras påstådda "humanism" (via ombud). Nu är det överklassen och spill-over effekter från deras nya ståndpunkt och agerande som kommer att hjälpa till att leda vägen ut från nyliberalismen, och i slutändan, massinvandringspolitiken. Som alltid är frågan hur lång tid det tar.

Att flyktinglägret i Jordanien beskrivs som bättre än förläggningen i Sverige är intressant! Kanske Mö trots allt är bättre plats att bedriva flyktingmottagning på? Så kan man tolka AB-artikeln.

Jag kan inte låta bli att fundera på följande formulering :
Hela artikeln ser ut att vara skriven av någon praktikant som jobbar frilans för en femma om dagen.
SD's framgångar var ju väntade av de inom "antirasisterna" som har normala kognitiva förmågor, så besvikelsen beror givetvis enbart på att den "vänstervåg" dom hade drömt ihop, helt & hållet visade sig vara ett hjärnspöke.

Men vad menar hon med "en del är riktigt illa ute"? Är det att dom har fallit in i en klinisk depression & måste ha vård? Eller är det, som jag länge misstänkt, att allt fler börjar fundera på väpnad kamp à la Baader-Meinhof?

Visst kan man se det så. Det skulle onekligen vara mer kostnadseffektivt att satsa på hjälp i närområdet än att låta asylanterna bo på trestjärniga svenska hotell som ändå inte tycks duga.

Den som är lagd åt det hållet bör ha noterat att ord används på ett - kan man säga - propagandistiskt sätt.

Ett sånt ord är "majoritetssamhället". Istället för att tala om "det svenska samhället" föredrar man "majoritetssamhället".

Varför är det viktigt att notera det? Jo, i och med att man använder "majoritetssamhället" kan man för det första dölja att det handlar om det svenska samhället. Och det kan ju vara en god strategi: om en folkgrupp inte är medveten om sin existens så är den heller inte att räkna med politiskt. Att tala om "majoriteten" är definitivt mer harmlöst/anonymt än att tala om svenskar.

Med användandet av "majoritetssamhället" följer dessutom en hel rad förutsättningar som ingår i en demokratiteoretisk tradition, där minoritetens skydd från majoritetens beslut anses viktigt. Dessutom har vi alla dessa minoritetsdiskussioner som rör identiteter som ju också "befläckar" ordet "majoritetssamhället". Summa summarum: det är legitimt att betrakta majoritetssamhället med misstänksamhet och det görs därmed legitimt att betrakta det svenska samhället med misstänksamhet för det är ju trots allt inget annat än "majoritetssamhället".

Så blir invandringspolitikens konsekvenser för det svenska samhället förvandlat till ett anonymt majoritet-minoritet-förhållande. Politiskt, visst, men i ett för propagandisten mycket mer gynnsamt läge.

http://www.svt.se/opinion/forstarkni...ota-folkratten

Jag bor intill en hyfsat stor genomfartsled, och hör både personbilar, bussar och sopbilar tidiga mornar. På vintern hörs snöplogen dygnet runt när det kommer mycket snö. På sommaren har vi fönstren öppna i sovrummet, och då störs vi av både bilar och fågelkvitter. Det händer fre- och lördagskvällar att skrikande människor i varierande berusningsgrad passerar utanför huset. Nu har vi förstås inga löss, även om dammråttorna pga lathet stundom blir både stora och aggressiva. Skall vi flytta till ett läger i Mellanöstern istället?

Man kan undra om kvällspressen publicerar sådant här nonsens för att de på allvar tror att de uppväcker sympati och tycka-synd-om-känslor, eller är det ett subtilt sätt att uppväcka svenskarnas ilska mot bortskämda asylanter?

Jag drar mig ibland till minnes att far min berättade om krigsvintrarna, när han var barn, och det var bottenfruset i pottan på morgonen. Vattenhinken var frusen, så först fick man tina vattnet, sedan koka det. Hans systrar fick tvätta håret på morgonen, för tvättade de håret på kvällen så kunde det frysa på natten, med sjukdomsrisk som följd. Flickornas hår klipptes därför så kort som tidens mode tillät, för att göra torkningstiden kortast möjlig. Min far är inte så imponerad av mellanösternmännens vekhet och gnällighet...

Sveland är tillbaka i debatten igen efter att förortshatet spontanantände mångfalden förra våren.

Det är otydligt formulerat men jag ska försöka mig på en tolkning:

"De här dagarna läser jag artiklar, inlägg, lyssnar på radio, ser på teve och försöker förstå. Och det enda som blir tydligt är hur förvirrade vi alla är. Det finns inget enhetligt svar, alla famlar, en del är riktigt illa ute...".

Vi:et i texten syftar nog på producenter av eftervalsanalyser i svensk MSM. De som är illa ute är troligen de vilsegångna flockmedlemmarna som antyder att valresultatet kan vara en effekt av en extrem och misslyckad invandringspolitik, en smal åsiktskorridor och att ett knippe ganska extrema åsikter som innehas av en snäv krets etablissemangsmänniskor i storstäder har framställts som representativa för människor i stort.

Sedan fortsätter det med en direkt uppmaning till kättarna som börjat vackla:

"Men det finns vissa fakta som vi ändå måste förhålla oss till".

Vad då för "fakta"?

Jo:

"Varje gång fascistiska partier fått verklig makt från 30-talets nazister till Fremskrittspartiet i Norge eller Dansk Folkeparti i Danmark så har det skett genom samarbete med konservativa partier".

Tillbaks i ledet kättare för annars blir det autodafé...

"En passande ettikett för ett system med höga skatter som betalas in av arbetande svenskar för att förpassas ned i fickorna på icke arbetande invandrare och några" skrupelfria välfärdsprofitörer är utsugning.

Japp. "Vi alla" för Sveland är "vi som räknas" dvs åsikts- och ideologiproducenterna som går i rätlinjig, väldiciplinerad gåsmarsch i åsiktskorridoren.

Dessa människor famlar i sina eftervalsanalyser, eftersom de a priori har uteslutit den unika, svenska invandringspolitiken som (den främsta) förklaringen till SDs framgång.

De som enl. Sveland är "riktigt illa ute" är de, som inte helt och hållet, totalt och fullständigt har uteslutit den unika, svenska invandringspolitiken som en delförklaring till SDs framgång.

Ja. Om det hade handlat om barnfamiljer i nöd... vilket det gör ibland... men alltid är det dessa arga unga män. SD brukar skyllas för att vara arga unga män, det verkar inte stämma när man kollar på väljarna. Gänget som SD-väljare försöker rösta bort, däremot, är arga unga män som dräller in. Syrien, nja, men lika mycket Somalia, Afghanistan, Libyen, Eritrea och resten av MENA. Sen släpper man dem vind för våg i små städer och byar som knappt har en polis i sikte och där uppträder de som att de är påtända elefanter i en porslinsbutik. Eller snarare godisbutik där de tror att det är fritt fram att ta för sig. Ingen går säker.

Tryggheten var kronan på verket i det svenska samhällsbygget. Skolplikt, full sysselsättning, homogen befolkning, hög tillit, hög moral. Det krävde ett jävla jobb för att forma en befolkning vars överväldigande majoritet gick att ha i möblerade rum och att möta på gatan mitt i natten utan en skugga av oro. Nu finns det där bara kvar fläckvis. Folk tvingas navigera smart genom träsket, undvika vissa områden och gator på vissa tider, ta taxi, gå i sällskap, låsa cyklarna med 10 kilo järnskrot, larma bilar och bostäder, flytta ungarna till mindre uppfuckade skolor och dagis... inget gör mig mer förbannad än när SD-motståndare hävdar att SD drömmer om ett Sverige som "aldrig har funnits". En lögn som kanske funkar på 20-åringar, men alla över 30-35 kan syna bluffen eftersom de har varit i det där Sverige som nu plötsligt aldrig fanns.