Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Okej jag tror jag är med, jag letade efter något mönster och höll på att tappa förståndet. Upprepar sig denna procedur på skalet efter N ?

Förstår att du blev galen. Det är ganska långsökt om man håller sig till de enkla modellerna egentligen.
Samma fenomen har vi när vi går från Krypton( 2,8,18,8) till Rubidium (2,8,18,8,1). Istället för att fylla på N-skalet till 9 elektroner så sätter man den på den energimässigt sett lägre nivån i M-skalet. I Yttrium börjas sedan N-skalet fyllas. Att valenselektronen befinner sig som den gör i Rubidium förklarar bl.a. att den väldigt enkelt oxideras (ger ifrån sig elektronen) vid exempelvis kontakt med vatten.

Det finns vissa undantag som t.ex. hur elektronerna för Koppar spinner men det är för djupgående för kemi 1 eller vad du nu läser. Vad jag minns från gymnasiekursen är att man inte får särskilt bråkiga ämnen att ange konfigurationer för.

Glöm bort mitt tidigare svar. Ser att jag tyvärr skrev fel i all hast. Jag tog ju inte hänsyn till stökiometrin i reaktionen.

Tycker det blir jäkligt flummigt och otydligt att inte ha en uppgift framför sig så jag gör ett exempel.

N2 + 3H2 <---> 2NH3

Vi vet:
-Reaktanters koncentration vid start
-Produkts koncentration vid jämvikt

Exempeluppgifter:
[N2] start = 1,0 mol/dm3
[H2] = 1,0 mol/dm3
[NH3] jämvikt = 0,5 mol/dm3

[N2] jämvikt = 1,0 - (0,5*0,5) = 0,75 mol/dm3
[H2] jämvikt = 1,0 - (1,5*0,5) = 0,25 mol/dm3

Är något av ämnena okänt går att sätta X istället och lösa ut genom jämviktsekvationen med kännedom av jämviktskonstanten för reaktionen.
Ursäkta om jag krånglade till det för dig. Hoppas det klarnade lite.

Vackert Ser ut som jag tänkt rätt trots allt :P Tack!

Har några frågor om kemiska reaktioner och vore oerhört tacksam för svar. Har ingen lärare eller kompis/Förälder att fråga direkt så får söka mig till mitt andra hem här på flashback Detta är de frågorna jag absolut inte har någon anning om vad man ska göra och kemiboken verkar inte direkt ha svaren jag letar efter! Alla svar uppskattas och frågorna 1 samt alla frågor 3 är prio hehe
(Alla temperaturer i Celsius)

1) Då man behandlar kalciumkarbid (CaC2) med vatten bildas en gas. Man stänger in en mängd av denna gas i en behållare med volymen 20 kvadratdecimeter och mäter trycket och massan hos gasen. Trycket var 210 kPa vid temperaturen 30 grader och massan var 43,3g. Diskutera vilken gas det kan ha varit.

2) I ett experiment löstet 3,57g av en legering av magnesium och zink upp i saltsyra under bildning av vätgas. Vätgasen samlades upp i ett kärl med volymen 750 kvadradcentimeter. Gasens tryck blev 312 kPa vid temperaturen 25 grader. Beräkna masshalterna av magnesium och zink i legeringen.

3) En blandning av syrgas och kvävgas har vid rumstemperatur volymen 1,00 kvadraddecimeter. Man sätter till 1.00 kvadraddecimeter vätgas och sedan får gasblandningen explodera. De kvarvarande gaserna kyls ned till den ursprungliga temperaturen varvid vattenångan kondenserar till vatten. Volymen av de torra gaserna är då 0,92 kvadraddecimeter. Alla de givna volymerna gäller vid samma tryck.

A) Skriv reaktionsformeln för den reaktion som sker vid explosionen.
B) Vilken av reaktanterna är i överskott? (En ganska tydlig motivering här för oss dumma )
C) Beräkna halten syrgas respektive kvävgas i den ursprungliga blandningen. (Man ska svara i volymprocent)...

Tack på förhand!

1. Upplagt för allmänna gaslagen. pv=nrt
Lös ut n och få ut molmassan M genom n=m/M

2. Skriv reaktionsformel för vardera metall. Båda bildar +2-joner.
Allmänna gaslagen ger substansmängden vätgas som bildas totalt. Eftersom molförhållandet mellan H2 och metall är samma bör rimligtvis substansmängden metall vara nH2/2. Få ut massa och därefter masshalt.

3. Lite småjobbig uppgift och känner att jag har svårt att förklara med ord. Viktigt att känna till molvolym för gaser som är densamma vid 25 grader C för alla gaser. Googlade och hittade detta: http://www.chemsoc.se/admin/UploadFile.aspx?path=/UserUploadFiles/tidigare%20prov/KVALPROV_07.pdf
Hoppas att du förstår svaret i det dokumentet.

Tack så hemskt mycket!

Järnhalten i järnmalm kan bestämmas genom titrering med kaliumpermanganat-lösning.
Innan titreringen löses järnmalmen upp i en vattenlösning av saltsyra (HCl) varvid allt järn, omvandlas till järn(II)-joner.
Denna sura lösning titreras sedan med kaliumpermanganat under bildande av Fe3+ och Mn2+-joner. Den balanserad nettoreaktionsformeln för redox-förloppet vid titreringen är:

5 Fe2+(aq) + MnO42- (aq) + 8 H+ -> 5 Fe3+(aq) + Mn2+(aq) + 4 H2O(l)

Det går åt 38,37 ml av en 0,0198M kaliumpermanganat-lösning för att titrera en lösning tillverkad från 0,6128 g järnmalm. Hur många vikts-% järn innehöll malmen?

---

Någon som kan rekommendera tillvägagångssätt eller visa?

Orkar inte räkna något åt dig men kan försöka beskriva hur man kan tänka.
1. Hur många mol kaliumpermanganat gick åt?
2. Titta på reaktionsformeln, hur många mol järn krävs för att det ska gå jämnt ut med antalet mol permanganat du räknade fram i 1? Vad är molförhållandet mellan järn och permanganat?
3. Hur många g järn motsvarar det antalet mol?
4. Delen genom det hela*100 = vikts-%, dvs. mängden järn i g delat med totala massan av malmklumpen * 100.

Lycka till

1. n=C*V => 0,0198*0,93897=7,71*10^-4 mol
2. Antar att man ska använda molförhållande och därmed multiplicera svaret i 1. med fem?

Osv

Ja. Volymen du räknar på dock är inte den som anges i uppgiften.

Jag skrev fel, det jag räknar på är 0,0198*0,03897=7,71*10^-4

Men i slutet får jag ett helt orimligt svar så någonstans måste det gå fel.